Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger inom förskolan beskriver inkludering av barn i behov av stöd. Hur pedagogen ser på sitt uppdrag att inkludera alla barn i förskolan? Hur kan pedagogen lyfta sig själv och samtidigt ge andra i sin omgivning kunskaper kring barns behov av stöd? På vilket vis kan den kompetenta pedagogen se barnet med behov av stöd? Som metod har jag valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer. Jag valde tre förskolor i tre olika bostadsområden. Resultatet visar att samtliga tre pedagoger anser att det är viktigt att alla barn inom förskolan blir inkluderande, oavsett om de har behov av stöd eller inte. Resultatet visar även att pedagogernas förutsättningar för att ta emot ett barn i behov av stöd ser olika ut. Deras uppfattning är att de själva får söka adekvat utbildning och / eller litteratur. De menar vidare att det viktiga i arbetet med barn i behov av stöd är att det finns ett anpassande förhållningssätt och att man alltid ser till barnets bästa.

Förskollärarens högläsning utgör en stor del av förskolans vardag. De flesta barn älskar att sitta med en bok och höra när förskolläraren läser och vill helst läsa samma bok om och om igen. Högläsning är något positivt där barnen kan utveckla sitt språk och lärande. Syftet med den här undersökningen är att få mer kunskap om förskollärarens perspektiv på högläsning i förskolan samt ta reda på deras erfarenheter kring högläsning. Därför har följande frågeställningar tagits med: I vilket syfte har man med högläsning i verksamheten och hur tillämpas högläsning i vardagligt förekommande pedagogiska situationer i förskolan? Vilken syn har förskollärare på högläsningens innebörd för barns språkutveckling? Vilka andra tankar eller idéer har förskollärarna kring högläsning? Utifrån för- och nackdelar med att använda online och ansikte mot ansikte intervjuer som metod valdes online intervjuer för två förskollärare på grund av covid-19 pandemin och två förskollärare intervjuades på plats på respektive förskola. Datainsamlingsstrategin utgår ifrån djupintervjuer med respondenterna.   Resultatet och analysen bygger på intervjuerna där jag har sammanfattat lärarnas synpunkter och erfarenheter av högläsning. Samtliga förskollärare berättade att högläsning var ett positivt pedagogiskt redskap. Respondenterna beskriver djupgående hur högläsning är ett viktigt hjälpmedel för alla barn som har svårt med det verbala språket. De anser att förskolan ska präglas av högläsning där åhörande barn ska kunna fantisera och stimuleras i sin språkutveckling, samtidigt som högläsning ska utgöra en rolig upplevelse för barnen.

Syftet med studien är att utifrån en didaktisk teori jämföra hur fyra förskollärare beskriver att de tillämpar förskolans värdegrund i den fria leken, med särskilt fokus på jämställdhet. Till syftet har följande två frågeställningar konkretiserats; Hur beskriver förskollärare att de inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken? och Vilka utmaningar lyfter förskollärare gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken?. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  I studiens resultat framkommer det att förskollärarna beskriver inkludering av ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken på varierande sätt. Både vad gäller att inkludera det vid strukturering av den fysiska miljön likväl som genom sin egen delaktighet i den fria leken. Några av de strategier som lyfts fram är att använda genusneutralt material och att göra materiella tillägg i genusstereotypa lekar. Med det sistnämda menas bland annat att introducera barnen för nya leksaker, vilka de spontant inte väljer att använda själva, för att bidra till variationer i deras lekar. Ytterligare metoder som anges är att som förskollärare agera omvänt gentemot stereotypa föreställningar om könen samt att verbalt tydliggöra att alla leksaker är för både pojkar och flickor. En metod som samtliga förskollärare lyfter är att de diskuterar med barnen när de uttrycker stereotypa genusföreställningar, som exempelvis att rosa är en tjejfärg. Vad gäller hur stor plats barnens egna intresse ska få respektive hur stor påverkan förskollärarna ska ha på den fria leken gav förskollärarna olika svar. De har olika syn på hur barnens möjligheter till att leka på jämställda villkor påverkas av att barnens intressen får vara styrande i den fria leken. Några av förskollärarna upplever det som en utmaning att finna en balans mellan barnens inflytande och sin påverkan vad gäller att inkludera ett jämställdhetsperspektiv. Andra ser utmaningar gällande att leva upp till sina valda jämställdhets-strategier. Angående det lyfts exempelvis svårigheten i att säkerställa att man inte omedvetet förmedlar genusstereotypa föreställningar till barnen. Ytterligare lyfter förskollärarna att organisatoriska villkor, som till exempel tidsbrist, utgör utmaningar för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken.

In July 2019, the preschool received a new curriculum that emphasizes that the education in the preschool should be equivalent regardless of where in the country it is organized. Our purpose with this study was to see how an assistant principal and four preschool teachers conceive of and lead the work with this concept of equality in preschool. We did this through a qualitative interview study involving the said participants. The research questions that guided our questions to the respondents were: how is gender equality defined by the assistant principal and preschool teacher and how the assistant principal and preschool teacher implement equality in the preschool and how the preschool teacher leads the working group in this work. When we compiled our material, we were able to distinguish certain recurring factors that were linked to the concept. We could also see how the deputy principal's view of equality was more from an overall perspective, while the preschool teachers linked the concept to an equal education for the children. Other factors for an equivalent education were competence, the profession's responsibility, organizational conditions and quality linked to both structure- and process quality. Our conclusion based on our thesis is that equality is a concept with many interpretations. The preschool teachers lacked time to implement this in the work team, but it was something they asked for to create a dialogue and bring to life the concept of equality in the business. By doing so, you create the conditions for an equal education but also to develop the pedagogical relationships.

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (2018) beskrivs leken som grundläggande för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Däremot uttrycks det inte i läroplanen hur begreppen inkludering och exkludering bör kopplas till barns lek samt hur detta kan prägla såväl barngruppen som leken. Utifrån detta resonemang är syftet med denna studie att undersöka hur inkludering och exkludering yttrar sig mellan barn i den fria leken samt lyfta fram förskolans förebyggande arbete gällande utanförskap. Detta även genom att studera förskollärarnas agerande i förhållande till begreppen inkludering och exkludering i barns fria lek. För att besvara syftet är studiens frågeställningar följande: 1. Hur yttrar sig inkludering och exkludering i förskolans rådande barnkultur i den fria leken? 2. Vilka strategier används av barn för tillträde samt exkludering i den fria leken? 3. Hur agerar barnen om förskolläraren avbryter en pågående fri lek? 4. Hur yttrar sig förskollärarens agerande under barns fria lek, utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv?   I studien används en kvalitativ metod, i form av observationer för att kunna skapa en inblick i det sociala samspel som sker i förskolemiljön. Detta fördjupas utifrån Corsaros barndomssociologiska perspektiv.   Studiens resultat visar att det förekommer en acceptans kring barns användande av såväl inkluderande som exkluderande situationer i den fria leken, genom exempelvis användandet av tillträdesstrategier. Vidare visar resultatet att förskollärarens agerande och närvaro vid barns fria lek både kan ha en positiv och en hämmande inverkan på barns inkludering och exkludering av varandra.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap och större förståelse om hur förskollärare uppfattar arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studien utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn? Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att stimulera barns språkutveckling? och på vilket sätt använder förskollärarna den sociala interaktionen för att stimulera språkutveckling hos flerspråkiga barn? Den insamlade empiriska data har tagits del av genom intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan och i förskoleklassen. Den har sedan analyserats och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat har diskuterats i relation till tidigare forskning som har berört förskollärares arbete med flerspråkighet. Flerspråkighet utgör en viktig del i dagens samhälle, intervjuerna har därför genomförts med förskollärare som arbetar i förskoleklassen och i förskolan med flerspråkiga barn. Detta för att ge läsaren en bild av hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet och vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet.  Under bearbetningen av transkriberingarna har vi valt att kategorisera den insamlade empirin för att underlätta för oss att sammanställa förskollärarnas svar kring deras arbete med flerspråkighet. De kategorier vi har valt är: förskollärares arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn, flerspråkig personal och barnets modersmål i vardagen, begreppet flerspråkighet i relation till förskolan och förskoleklassen, organiseringen av verksamheten, barns inkludering, den fysiska miljön och den sociala miljön, den sociala interaktionen för barnets språkutveckling, svårigheter i arbetet med flerspråkighet och förskollärarnas kompetensutveckling. Detta kan relateras till Denscombe (2017). Författaren förklarar att den insamlade data som framkommer ska kategoriseras för att möjliggöra för forskaren att se likheter och skillnader mellan respondenternas svar (a.a). Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn gällande vikten av individanpassning i planeringen av lärandesituationer. Det framkommer i resultaten att förskollärarna belyser att individualisering ökar barnets inlärning av majoritetsspråket. Resultaten visar även att social interaktion, kommunikation, inkludering samt organisation av verksamheten är bidragande faktorer för barnets sociala och språkliga utveckling. Det framkommer även att förskollärarna visar medvetenhet om kopplingen mellan dessa faktorer och barnets språkinlärning. Förskollärarna planerar därför verksamheten på ett sätt som främjar barnets språkliga kompetenser och sociala färdigheter. En intressant aspekt som tolkades utifrån resultatet är att förskollärarnas svar visar att de svårigheterna som förskollärarna upplever i arbetet med flerspråkiga barn beror på att förskollärarna inte har tillräckliga kompetenser i arbetet med flerspråkighet.

The purpose of this scientific essay is to explore the different approaches to language development for multilingual children in preschool practice. The essay is about a four-year-old girl who did not master the Swedish language so well when she started preschool. All the other children in the group had Swedish as a mother tongue, while two of them were bilingual. We preschool teachers found ourselves in a dilemma as we did not know how to approach the development of a multilingual child’s language skills while at the same time continuing the pedagogical work with the rest of the group. Consequently, the following two research questions emerged, and I have tried to answer them by using different theoretical perspectives. Firstly, I asked myself: “What opportunities for language development do we give a multilingual child in play and group situations like circle-time and what impact has it on the other children in the group?” The second question I raised was:” What significance has the preschool teacher’s approach in meeting the children’s different needs for language development?” I have used essay-writing as my research method of exploring these two questions. A method through which, by reflecting and problematizing, I could look at my dilemma from several different perspectives. In my essay, I have used a socio-cultural perspective, according to which learning occurs in the interaction with others. In addition, I applied concepts such as multilingualism, interculturality, literacy and language development. The result of this study has highlighted the importance of focusing on the needs of each individual child while at the same time attending to the needs of the group as a whole. In conclusion, being an attentive preschool teacher as well as the way we meet and respond to children is of utmost importance when working in a preschool environment. / Syftet med denna vetenskapliga essä är att undersöka hur arbetet med språkutveckling kan se ut för flerspråkiga barn i förskolans praktik. Essän handlar om en flicka på fyra år som inte behärskade det svenska språket så väl när hon började i förskolan. De övriga barnen i gruppen hade alla svenska som modersmål, två av barnen var tvåspråkiga. Vi hamnade i ett dilemma då vi inte visste hur vi skulle gå tillväga för att utveckla ett flerspråkigt barns språk samtidigt som det pedagogiska arbetet med den övriga barngruppen skulle fortsätta som vanligt. Jag ställde två forskningsfrågor till mig själv som jag försökte att besvara med hjälp av de teoretiska perspektiven. Min första fråga som jag ställde till mig själv var: ”Vilka möjligheter ger vi till ett flerspråkigt barn till språkutveckling i lek- och samlingssituationer och hur kan detta påverka de övriga barnen i gruppen?” Min andra fråga var: ”Vilken betydelse har pedagogernas förhållningssätt för att möta barns olika behov för språkutveckling?”  Jag använde mig av essän som metod för att besvara mina två frågor där jag genom att reflektera och problematisera kunde se på mitt dilemma ur flera olika perspektiv. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i min essä där lärandet sker i samspel med andra men även använt mig av andra begrepp som flerspråkighet, interkulturalitet, litteracitet och språkutveckling. Det jag kom fram till i min undersökning är att det är viktigt att vi ser det enskilda barnets behov samtidigt som vi även ser till hela barngruppens behov. Att vara en närvarande pedagog samt hur man möter och bemöter barn är viktigt i arbetet som pedagog i förskolans verksamhet.

The aim of the study is to contribute insights into digital tools in technology education in preschool. The study examines preschool teachers’ perceptions of digital tools and their impact on children's interest in teaching. In order to find this out, the study also examines preschool teachers’ different knowledge and experiences since it can have an impact on how they see and work with these tools. The study's scientific approach is based on a hermeneutic perspective that forms the basis for the qualitative method choice in the form of interviews. It can be stated that the preschool teachers' knowledge varied despite the fact that they had received further education. It was possible to identify some uncertainty about the use of digital tools in technology education. Furthermore, it can be stated that the informants considered several different advantages of digital tools. They saw opportunities to use digital tools through educational development. These opportunities were for example when preschool teachers considered that digital tools added a depth for the education and as a reinforcement of what the children were doing.

I denna studie ett förslag till validering av föräldraskattningsformuläret SCDI-III baserad på en genomförd pilotstudie. Studiens syfte är att undersöka hur väl föräldrars och förskolepedagogers skattning av deltagande barns språkförmåga med skattningsinstrumentet SCDI-III överensstämmer med resultaten av ett test som studieförfattarna utformade. Testmaterialet speglar direkt de frågor som ställs till vårdnadshavarna och förskolepedagoger i SCDI-III.  Tio barn i åldersgruppen 2;5–3;10 år med svenska som starkaste språk, tio vårdnadshavare och tio förskolepedagoger deltog i studien. Studieförfattarna utformade ett eget testmaterial som i så hög grad som möjligt speglar frågeställningarna i föräldraskattsformuläret SCDI-III. Bildbenämning användes för ordförrådsdelen och BUSS-sagan användes för bedömning av meningskomplexitet och meningsbyggnad. Testningen av sju av barnen utfördes i det digitala mötesrummet Zoom och tre barn testades delvis på förskolan. Vårdnadshavarna och förskolepedagogerna fyllde i föräldraskattningsformuläret SCDI-III, varefter resultaten jämfördes.   Resultatet visade generellt på en hög överensstämmelse mellan samtliga bedömargrupper. Det förelåg endast små skillnader mellan grupperna och dessa var förutom två ord (“förstå” och “dum”) inte statistiskt signifikanta.   Slutsatsen var att deltagande vårdnadshavare och förskolepedagoger kunde skatta barnens språkliga förmåga i hög utsträckning. Studiens resultat pekar därmed på att föräldraskattningen SCDI-III kan vara värdefull som kompletterande information gällande barnets språkliga förmåga. Förslag på hur en större valideringsstudie kan genomföras diskuteras. / In the present study, a suggestion is provided of how the parent report instrument, The Swedish Communicative Development Inventories (SCDI-III) can be validated. The suggestion is based on a conducted pilot study. The purpose of the study is to investigate how well parents and preschool teachers assessment of participating children’s language ability with the assessment instrument SCDI-III corresponds with the results of a test designed by the study authors. The test material directly reflects the questions asked to the guardians and preschool teachers in SCDI-III.  Ten children in the age group 2;5-3;10 years old with Swedish as their strongest language, ten guardians and ten preschool teachers participated in the study. The study authors designed a test material which as closely as possible mirrored the content in the questions asked in the parent report SCDI-III. Picture-naming was used for the vocabulary part and the BUS-story test was used for the assessment of sentence complexity and sentence construction. The screening of seven of the children was performed in the digital meeting room Zoom, and three children were partially tested at the preschool. The guardians and preschool teachers filled in the parent report SCDI-III, and the results were compared.   The results generally showed a high degree of agreement between all the assessment groups. There were only small differences between the groups and these, apart from two words ("understand" and "stupid") were not statistically significant.   The conclusion was that participating guardians and preschool teachers could estimate the children’s language ability to a great extent. The results of the study indicate that the parent report SCDI-III, can be valuable as supplementary information regarding the children’s language ability. Suggestions on how a larger validation study may be carried out are discussed.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi. Studiens resultat bygger på data insamlat av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare i två olika kommuner. Studien utgår från det teoretiska perspektivet Reggio Emilia med fokus på miljön som tredje pedagog och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att miljön har en betydelsefull del i arbetet med kemi i förskolan. Hur förskollärare väljer att utforma den fysiska miljön i förskolan kan ha en betydande roll för barnens lärande. Miljön kan ses som en tredje pedagog, där tillgängligt material kan skapa en nyfikenhet för barnen att utforska kemi i vardagen. Att använda sig av material och kemiska begrepp vid olika aktiviteter var något som samtliga förskollärare ansåg vara viktigt. Det framkom även att den pedagogiska dokumentationen i miljön ansågs vara betydelsefull för barnens möjlighet att reflektera och utmanas vidare i sitt lärande. Sammantaget kan förskollärarens roll i arbetet med kemi i förskolan ses som den viktigaste komponenten för att barnens lärande i kemi ska gynnas. / The purpose of this study is to increase knowledge about how the preschool teacher uses the physical environment to benefit children's learning in chemistry. The results of the study are based on data collected from qualitative semi-structured interviews with nine preschool teachers in two different municipalities. The study is based on the theoretical perspective Reggio Emilia with focus on the environment as a third educator and pedagogical documentation. The results show that the environment has a significant part in the work with chemistry in preschool. How preschool teachers choose to design the physical environment in preschool can play a significant role in children's learning. The environment can be seen as a third educator, where available material can create a curiosity for children to explore chemistry in everyday life. Using chemical concepts in various activities and materials was something that all preschool teachers considered important. It also emerged that the pedagogical documentation in the environment was considered important for the children's ability to reflect and be further challenged in their learning. Overall, the role of the preschool teacher’s work with chemistry can be seen as the most important component to benefit children's learning in chemistry.