Språket ses enligt den sociokulturella teorin som nyckeln till allt lärande. Barn lär sig sitt språk i samspel med andra och i sociala sammanhang. Förskolan blir av stor betydelse för barns språkutveckling då barn spenderar mycket tid på förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om hur deras arbete i utomhusmiljöer gynnar barns språkutveckling. För att svara på studiens frågeställningar har intervjuer utförts med nio yrkesverksamma förskollärare från sex olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna anser samtalet som det viktigaste verktyget i barnens språkutveckling. Förskollärarna beskriver också vikten av aktiva och närvarande förskollärare i barnens lek och i planerade aktiviteter för att kunna utmana och stimulera barnens språkliga utveckling. Resultatet visar på några svårigheter som förskollärarna finner med att bedriva språkutvecklande aktiviteter med barnen i utomhusmiljö. Dessa svårigheter var exempelvis brist på personal och förskollärares gamla tankesätt och vanor. Slutsatsen av denna studie visar att aktiva förskollärare krävs för att samtal av språkutvecklande karaktär ska kunna äga rum. För att lärandet ska bli meningsfullt för barnen behöver aktiviteterna utgå från barnens intressen och behov. Utomhusmiljön bör användas som ett komplement till inomhusmiljön då den tillgodoser barnen med andra erfarenheter och samtalsämnen, vilket leder till ett utökat språkligt innehåll. / Children's language development in the outdoor environment   The language is seen in the socio-cultural theory as the key to all learning. Children learn their language in interaction with others and in social contexts. Preschool is of great importance for children's language development as the children spend a lot of time in preschool. The purpose of the study is to investigate how preschool teachers reason about how their work in outdoor environments favors children's language development. In response to the study's questions, interviews have been conducted with nine professional preschool teachers from six different preschools. The result shows that preschool teachers consider the conversation to be the most important tool in children's language development. Preschool teachers also describe the importance of active and present preschool teachers in children's play and in activities led by teachers to challenge and stimulate children's linguistic development. The result shows some difficulties that the preschool teachers find in pursuing activities of language developing character with the children in the outdoor environment. These difficulties were, for example, lack of staff and the preschool teacher's old thinking and habits. The conclusion of this study shows that active preschool teachers are required for conversations of language developing character to take place. In order for the learning to be meaningful for the children, the activities need to be based on the children's interests and needs. The outdoor environment should be used as a complement to the indoor environment as it contributes the children with other experiences and conversational topics, which leads to an increased linguistic content.

Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i fysiska aktiviteter med barn, samt se hur förskollärare arbetar med planering av rörelseaktiviteter i förskolans verksamhet. Studiens undersökning gjordes i form av en webbenkät som riktade sig till förskollärare med förskollärarexamen. Sammanlagt 113 stycken deltagare besvarade enkäten. I studien användes den psykomotoriska teorin för att förklara och analysera det resultat som framkom från undersökningen. Resultatet visar på att förskollärare ser på genomförandet av planerade rörelseaktiviteter i förskolans verksamhet som en mycket viktig uppgift, och att lärarledda aktiviteter kan förekomma i både planerade och spontana former. Det finns även en inställning hos många förskollärare att barn får tillräckligt med fysisk aktivitet genom den övriga tiden på förskolan, till exempel genom utevistelse och fri lek. Resultatet visar vidare att förskollärare som anser att de har kompetens inom fysisk aktivitet i större utsträckning schemalägger rörelseaktiviteter, medan förskollärare som inte anser sig tillräckligt kompetenta planerar in fysiska aktiviteter i mindre utsträckning. Resultatet visar att majoriteten av förskollärare har en positiv attityd till sin roll i fysiska aktiviteter med barn och tycker det är mycket viktigt att delta i planerade såväl som barninitierade rörelseaktiviteter. Tidsbrist och övriga arbetsuppgifter tas upp som orsaker som kan minska förskollärares delaktighet i dessa aktiviteter. / The purpose of this study was to examine how preschool teachers’ view their role in physical activities with children, and also how preschool teachers work with the planning of movement activities in the preschool. The study was conducted through a web-based survey aimed at preschool teachers with a preschool teacher’s degree. A total of 113 participants answered the survey. The study used the psychomotor theory to explain and analyze the result that emerged from the study. The results show that preschool teachers view the implementation of planned movement activities in preschool as a very important task, and that teacher-led activities can occur in both planned and spontaneous forms. There is also an attitude among many preschool teachers that children get enough physical activity through the time they spend outside and free play. The results also show that preschool teachers who consider themselves competent regarding physical activity also plan movement activities to a greater extent, while preschool teachers who do not consider themselves adequately qualified plan physical activities to a lesser extent. The results show that the majority of preschool teachers have a positive attitude towards their role in physical activities with children and that it is very important to participate in planned movement activities as well as movement activities initiated by children. Lack of time and other work tasks are considered reasons that may reduce preschool teachers’ participation in these activities.

Denna studie undersöker hur förskollärare tolkar begreppet matematikundervisning i en förskolekontext med avseende på pedagogisk planering och genomförande. Denna utgångspunkt för undersökning ger möglighet att studera begreppet undervisning som inte finns i förskolans läroplan idag men kommer införas i nästa revidering. Undersöknings fokuserar på hur matematikundervisning i förskolan förstås utifrån en förskollärares perspektiv, hur förskollärarna arbetar för att integrera matematiken i den dagliga verksamheten samt vilka möjligheter och utmaningar som finns med matematikundervisningen i förskolan.   Studien avänder en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Genom individuella intervjuer med fyra förskollärare försöker studien besvara  hur förskollärare ser på ämnet i fokus. Det teoretiska ramverket för studien utgår från ett didaktiskt perspektiv där vi använt oss av de didaktiska frågorna (vad, hur och varför) för att skapa både frågeställningar, intervjufrågor samt sammanställa insamlad empiri och svara på studiens syfte och frågeställningar.     Studiens resultat visar att de intervjuade förskollärarna ser matematik i förskolan som mycket viktigt eftersom det är här förskollärarna lägger grunden som barnen sedan kan använda sig av i skolan. Förskollärarna tar även upp att de arbetar med undervisning i förskolan dagligen och att införandet av begreppet undervisning i förskolans läroplan inte kommer ha någon större påverkan på hur de planerar och genomför sin dagliga verksamhet. I studien har även framkommit hur förskollärarna arbetar för att integrera matematiken med hjälp av olika material och barnens intressen. Förskollärarna har även diskuterat möjligheter och utmaningar med matematikundervisning i förskolan.

Syftet med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om ämnet teknik och lärplattan i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade interjuver med ljudinspelning tillsammans med sex förskollärare från tre kommuner. Hälften av deltagarna hade genomfört NTA-utbildningar inom teknik och alla hade tillgång till lärplatta i verksamheten. En slutsats är att arbetet med teknik och lärplattan i förskolan har kommit framåt, sedan ämnet teknik förtydligades mer i läroplanen och lärplattan introducerades i förskolan, men inte i samma utsträckning hos alla. Resultatet visar att de som har utbildning känner sig mer självsäkra på ämnet teknik. En annan slutsats är att förskollärarna uttrycker att det går att arbeta med teknik vid användandet av lärplattan, det gäller bara att komma på hur. Det visar sig även i resultatet att det är viktigt att granska apparna på lärplattan för att se om de är lämpliga och pedagogiska. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about preschool teachers views about the subject of technology and the learning tablet in the preschool. The study has been conducted with semestructured interviews with sound recording together with six preschool teachers from three municipalities. Half of the participants had completed NTA-educations in technology and everyone had access to a learning tablet in the preschool. One conclusion is that the work with technology and the learning tablet in the preschool has come forward, since the subject of technology was more clarified in the curriculum and the learning tablet was introduced in the preschool, but not to the same extent among them all. The result shows that those who have education feel more confident about the subject of technology. Another conclusion is that the preschool teachers say that it is possible to work with technology when using the learning tablet, it is only a matter of getting to know how. It also appears in the result that it is important to examine the apps on the learning tablet to see if they are suitable and educational.

Denna studie grundar sig i fyra förskollärares beskrivningar kring vilka olika funktioner musiken har i förskolans verksamhet samt vilka faktorer som påverkar arbetet med musik i förskolan. Syftet med studien är att utifrån ett didaktiskt perspektiv bidra med kunskap om hur och varför förskollärare arbetar med musik. Studiens metod är av kvalitativt slag, och intervjuer har utförts för att samla in empiri. Resultatet visar att förskollärarna främst använder musik som metod i förskolan, till skillnad från musik som innehåll vilket används ytterst sällan. Av resultatet har det framgått att förskollärares, kollegors, förskolechefers och huvudmäns inställning samt kompetens är faktorer som påverkar förskollärarnas arbete med musik i förskolan.

本論文旨在探究在台灣社會變遷的整體脈絡下，幼兒園教師身份認同境況與轉化的可能性，期能為台灣幼教體制的改革，提供倫理、社會與政治性層面之參考，並實踐批判教育學的核心目標：個體自我與社會集體的增權益能。 論文分為五大章節：第壹章從研究者身為一位師培者的經驗做為出發點，針對台灣教育改革與幼教現場特有的文化現象，以及在此現象中幼兒園教師的存在境況進行文化反思。第貳章分別從「認同的意義與基本性格」，「論述、權力與身分認同間的辯證關係」，以及「批判教育學的宗旨」等理論蘊意與相關學術研究與普查資料，耙梳幼兒園教師認同危機之可能的路徑，尋求出路。第參章則概述目前相關研究狀況，並說明「批判論述分析」之理論基礎與具體研究策略。第肆章為資料分析。經文本分析產出：「為什麼幼教要做到這個樣子」、「幼稚園變成我的興趣 就是我的工作」、「想要『真的』去帶班」、「在那邊 我會覺得說 好像被綁手綁腳的」、「『它不我要的』生活」與「想『回家』的代課老師」等六種幼師身份認同圖像。然後從「幼兒園組織氛圍」、「師資培育課程架構與施行方式」、「幼兒教育政策體制」與「傳統文化價值觀」等面向，分析潛藏於這六教師身份認同圖像底層的論述秩序與意識型態，以凸顯幼師主體權能與社會文化脈絡間的辯證關係。最後，第伍章則從今試從「重建幼兒園師資培育課程架構與施行方式」、「尋找國家介入的合理基點」與「啟動各階層間的『對話』機制」等三個觀點進行討論與建議。 / This dissertation attempts to fully describe Taiwanese preschool teachers’ identity and explores the possibility of their transformation in a changing society. It is hoped that this study provides ethical, social and political information for the reform of early childhood policy and achieves the core objectives of critical pedagogy, that is, the empowerment of individuality and society. This dissertation includes five chapters. The first chapter starts with the researcher’s personal experience as a teacher trainer, followed by her cultural reflections on being a preschool teacher under the educational reform movement and from the preschool site. The second chapter explains the theoretical framework from the perspectives of “the meaning and significance of identity”, “the dialogue among discourse, power, and identity”, “the political implications in education”, “the development of early childhood education in Taiwan”, and “the objectives of critical pedagogy”. Chapter Three reviews the related literature and explicates the theoretical frameworks of critical discourse analysis and specific research strategies as well. Chapter Four delineates data analyses and highlights the dialectical relationship between the subjectivity of preschool teachers and sociocultural context of Taiwan. Six modes of preschool teachers’ identity were emerged from text analysis. They were: (1) Why is the preschool education so tough? (2) Preschools interest me and so I work there. (3) I want to be a devoted teacher, (4) At the current workplace, I don't feel as carefree as I did at the previous workplace. (5) I don’t want to live this way, (6) Substitute teachers want to go “home”. These six modes were then analyzed in terms of different dimensions including “the organizational climate of daycare center”, “the framework and implementation of curriculum for preschool teacher education”, “the policy of early childhood education”, and “traditional cultural values”. The analysis was to explore the order of discourse and ideology underlying the preschool teachers who narrated their stories. Finally, Chapter Five presents discussions and suggestions for educational practice with three issues, namely, “reconstruction the framework and implementation of teacher education curriculum”, “the role of government in early childhood education”, and “activation of the mechanism for dialogue between all classes”.

I begin my essay with a story that illustrates how a preschool activity organized on a modular work can be perceived. I describe how the environment has been rebuilt and modified to accommodate one large group of children instead of two smaller groups as before. Management´s justification for the change is that it is carried out to give the children better conditions for their learning, but my understanding is that it also hampers preschool-teachers´ abilities to implement their assignment. I try to understand what benefits module work by examining what well-known researchers believe is important for children´s learning in environmental and preschool teacher´s importance. When I use what I have learned to analyze my story, my opinion is that the change of the preschool activity not have just a positive impact but also entails that preschool teachers find it difficult to be present and in interaction with the children as several well-known researchers notes is important for children´s learning. I discuss how a large and rich environment at the same time can be perceived as incalculable for teachers, which can result in not all of the children being paid attention to in the preschool activity. I also reflect on difficulties that can appear when the environment is not conductive to preschool teachers work with children in small groups. Despite the consequences my opinion is that large teams and module work is perceived as a current way for many preschools to change their activity for the better. My opinion is still that this form of organization is not considered from different perspectives, and I am therefore puzzled why such large changes which are not scientifically valid in its entirety, yet are implemented? The essay therefore concludes with thoughts about how power creates discourses, which are not always carried out for the individual best. Is there a purpose other than improving learning possibilities for children, behind the change process? / Jag inleder min essä med en berättelse som tydliggör hur en förskoleverksamhet som organiserats om till ett modularbete kan uppfattas. Jag beskriver hur miljön byggts om och anpassats för att rymma en stor barngrupp istället för två mindre som innan. Ledningens motivering till förändringen är att den genomförs för att ge barnen bättre förutsättningar för deras lärande, men min uppfattning är det även försvårar pedagogernas möjligheter att genomföra sitt uppdrag. Jag försöker förstå vilka fördelar modularbetet för med sig genom att undersöka vad kända forskare anser är viktigt för barns lärande vad gäller miljö och pedagogernas betydelse. När jag sedan använder det jag lärt mig för att analysera min berättelse, är min uppfattning att verksamhetens förändring inte bara får positiva följder utan medför samtidigt att pedagogerna får svårt att vara närvarande och i samspel med barnen på det sätt flera kända forskare konstaterar är viktigt för barns lärande. Jag diskuterar hur en stor och rik miljö samtidigt kan uppfattas som oöverskådlig för pedagoger, vilket kan resultera i att alla barn inte blir uppmärksammade i verksamheten. Jag reflekterar också över svårigheter som kan uppstå när miljön inte främjar förskollärarnas arbete med barn i små grupper. Trots dessa konsekvenser är min uppfattning att storarbetslag och modularbete uppfattas vara ett aktuellt sätt för många förskolor att förändra verksamheten till det bättre. Jag upplever det ändå som att organisationsformen inte är ifrågasatt ur olika perspektiv och jag ställer mig därför frågande till varför så stora förändringar, som inte är vetenskapligt grundade i sin helhet, ändå genomförs. Essän avslutas därför med tankar kring hur makt skapar diskurser, som inte alltid genomförs för den enskilda individens bästa. Kan det föreligga ett annat syfte än förbättrade möjligheter för barns lärande bakom förändringsarbetet?

No description available.

Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande. Alla barn ska inkluderas i leken, men inte i alla lägen då barnens lek ska respekteras. / I have conducted a study where I reviewed which strategies and play rules preschool teachers' uses in preschool to include children in play. To get answers to this I have been using previous research and literature that I consider to be relevant to my examination. It involves what play is and what conditions children need to master to be able to play and as well play theories and strategies to include children in play. The method I have used to answer my questions are qualitative interview and I have interviewed five active preschool teachers' working with chil-dren aged 1-6 years old. The results revealed that there are preschool teachers' responsibilities to include all the children in play and that there are preschool teachers' participation in play that promotes an inclusive environment. All children should be included in play, but not in all situations because children’s play must be respected.

Stress är ett vanligt problem inom näst intill alla yrken och arbeten men som ofta inte upptäcks i tid. På grund av psykiska besvär och sjukdomar har sjukskrivningar ökat påtagligt under följande år. Psykisk ohälsa och stress i arbetslivet har visat stor ökning generellt under 1990-talet. Vi behöver blicka framåt och tänka förebyggande och barnen är vår framtid. Förskollärare har en viktig roll i barnets utveckling och grund till livslångt lärande vilket gör det därför viktigt att identifiera vad som orsakar att de upplever stress i arbetslivet. Syftet i denna studie var att undersöka ledarskapets betydelse till förskollärares upplevelse av stress i sitt arbete. Jag ville ta reda på hur ledarskapet skiljer sig på en kommunal förskola och en föräldrakooperativ förskola och om det finns någon koppling mellan ledarskapet och de eventuella stressorerna. Som datainsamlingsstrategi användes intervjuer och studien baseras på åtta respondenter vilket gjordes av ett strategiskt urval. Resultatet visar att den totala stressupplevelsen på förskolorna gick upp och ned och pågick sällan under längre perioder. De centrala anledningarna till den upplevda stressen visade sig vara förhållande mellan kollegor, ”top-down” och frihet inom arbetet.