Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare uppger att de använder för att främja de yngre barnens språkutveckling i förskolan. Det som ligger till grund till uppstarten av denna studie är intresset för barns språkutveckling och hur förskollärare med hjälp av olika redskap, strategier och förhållningssätt till leken kan främja språket. För att bidra med kunskap om vilka språkutvecklande arbetssätt som används, valdes metoden semistrukturerade intervjuer. Efter samtal med ansvariga rektorer, kontaktades sex förskollärare från sex förskolor i en kommun i mellersta Sverige.   I studiens resultat framkommer det betydelsefulla strategier och redskap som förskollärare uppger att de använder i språkutvecklande syfte, förskollärares förhållningssätt till barns lek som en arena för språkutveckling presenteras också i resultatet. Några förskollärare i studien betonar vikten av att aktivt närvara i barns lek för att kunna utmana och sätta ord på det som sker, medan andra beskriver den hårfina balans som bör finnas mellan att aktivt nära och närvara på håll. Även dramatisering och ett lekpedagogiskt arbetssätt lyfts fram som en användbar strategi för att främja de yngre barns språkutveckling. Resultatet visar även hur betydelsefulla redskap som bildstöd, tecken som stöd och digitala verktyg är för barns språkande. I studiens slutsats redogörs det för hur det språkutvecklande arbetssättet genomförs, samt att det inte råder några tvivel om att det finns en mångfacetterad kunskap kring barns språkutveckling och hur man kan arbeta med den. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about which working methods preschool teachers state that they use to promote the younger children's language development in preschool. The basis for the start of this study is the interest in children's language development and how preschool teachers with the help of different tools, strategies, and approaches to play can promote the language. To contribute knowledge about which language development methods are used, the method of semi-structured interviews was chosen. After conversations with responsible principals, six preschool teachers from six preschools in a municipality in central Sweden were contacted. The results of the study show the significant strategies and tools that preschool teachers state that they use for language development purposes, preschool teachers' approach to children's play as an arena for language development is also presented in the results. Some preschool teachers in the study emphasize the importance of being actively present in children's play in order to be able to challenge and put into words what is happening, while others describe the delicate balance that should exist between actively being present and being present at a distance. Dramatization and a play pedagogical approach are also highlighted as a useful strategy for promoting younger children's language development. The results also show how important tools such as image support, signs as support and digital tools are for children's language. The study's conclusion describes how the language development approach is implemented, and that there is no doubt that there is a multifaceted knowledge about children's language development and how to work with it.

Forskning har kontinuerligt uppmärksammat de positiva effekterna av utomhusaktiviteterna på barns hälsa samt fysiska och kognitiva utveckling. Inom området förskolepedagogik fokuserar denna studie på komplexiteten i utomhusundervisning, med syftet att undersöka förskollärares uppfattningar om möjligheter och hinder för utomhusundervisning i förhållande till förskolans gård och närområde, samt deras roll som förebilder i detta sammanhang.Studien använder en kvalitativ metod med tematisk analys. Empirin har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare från två olika förskolor i mellersta Sverige, inklusive en med utomhusprofil. Den insamlade data analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, och teorin bygger på Vygotskijs syn på lärande där samspel, den proximala utvecklingszon och meningsfulla sammanhang betonas som centrala begrepp. Detta är stor betydelse för förskolans verksamhet, där interaktion i meningsfulla sammanhang i relation till platsens betydelse spelar en viktig roll (Vygotskij, 1995). Resultaten visar på förskollärarnas roll som förebilder i samspelet mellan barnen under utomhusundervisning och indikerar att respondenterna inte ser några direkta hinder för utomhusundervisning, förutom när det gäller vikarier och barnsäkerhet. Resultaten pekar också på att ju större och mer varierad förskolans gård är, samt ju smidigare tillgången till närliggande områden som skogar och lekparker är, desto större blir möjligheterna för undervisning i olika utomhusmiljöer. Dessa slutsatser betonas i studien.

The aim of the study was to describe and analyse leaming processes in a group of preschool students. My questions was; what do preschool students think about preschool teachers' attitude regarding meals? Do their attitudes and descriptions change during the time of education and if so, which are the contributory causes to this change? The investigation has a qualitative approach where ten students were interviewed on two different occasions with two years in between. The starting point for the interviews were nine cri tical incidents. In the analysis I found several different attitudes, which were brought together to six general attitudes witch I narned; "the Regulator", "the Considerator", "the Planner", "the Cooperator", "the Adaptor" and "the Persuader". The Considerator, the Planner, the Cooperator and the Adaptor all want to, in their own way, tum the meals into positive and joyful moments for all participants. These attitudes describe an active preschool teacher who plans and organises the meals based on the childs needs and abilities. The Regulator's and the Persuader's attitudes were based upon the will to reform the childs behaviour, which was seen upon as negative or less acceptable. The result shows that the attitudes somewhat differ between the two years, for exarnple does the Persuader deminishes while the Planner grows in nurnber. My analysis shows that there are several contributory causes to the students' change of attitude. These are; work experience, theoretical experience, literature studies, broadened understanding, possibilities to discussion, as well as the collaboration between theory and practice. When discussing the result, theories about competence and knowledge, especially the competence and knowledge of the preschool teacher, are considered. The learning process and effects from education, again especially focused on the education of preschool teachers, are also discussed. One conclusion is thai:" the learning process can either be facilitated or aggravated by the organisation of the education. Alternation between theoretical and practical elements &lt;luring the whole educational period is positive for the learning process, as well as creating several opportunities for reflection, and to create working methods which stimulate the visualisation of the students' own learning process. / <p>Licentiatavhandling</p>

Studiens syfte ämnar att, genom ett komparativt internationellt perspektiv, undersöka förskollärares syn på arbete gällande barns rörelse i förskolan utifrån den svenska förskolans läroplan (Lpfö18, 2018) och den engelska förskolans läroplan (EYFS, 2021). Detta genom två frågeställningar; Hur ser förskollärare på sitt arbete med rörelse i förskolan, utifrån förskolans läroplan? Vilka likheter och skillnader framträder hos förskollärare i Sverige och i England, i relation till förskollärarnas syn på arbetet med barns rörelse? Studien utgår från ett förskollärarperspektiv genom en kvalitativ metod, inkluderande nio semistrukturerade intervjuer med förskollärare, fyra i Sverige och fem i England. Arbetet utgår från policy enactment teorin, med fokus på hur rörelse i läroplanstexter tolkas och omsätts i förskolan. I arbetets bakgrund återfinns beskrivningar av rörelse i olika sammanhang, läroplaner från England och Sverige samt säkerhet kopplat till rörelse. I resultatet framgår de intervjuade förskollärarnas syn på arbete gällande barns rörelse i förskolan genom sju teman, varav ett tema med två underteman. Temana framkom genom en tematisk analys med den teoretiska utgångspunkten som grund. Sammanfattningsvis framkommer olika perspektiv gällande arbetssätt, förhållningssätt och kunskaper kring hur rörelse kan förstås och omsättas i olika förskolor, detta utifrån två olika läroplaner. De största skillnaderna mellan förskollärares syn på arbete med rörelse utifrån läroplanen i Sverige och England inbegriper kulturella olikheter och syn på säkerhet kopplat till rörelse. De likheter som främst framträder är vikten av rörelse i förskolan, samt utomhusmiljöns centrala plats i arbetet med rörelse i förskolan.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig kravet på barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Detta när de både måste se till gruppens samt det enskilda barnets behov. Åtta semistrukturerade intervjuer med erfarna förskollärareligger till grund för vårt empiriska material. Studien tar utgångspunkt i Foucaults styrningstekniker samt det barndomspsykologiska perspektivet ”det kompetenta barnet”. För att analysera barns delaktighet och inflytande i förskolan delades empirin in i två kategorier, ”hindrande” och möjligheter”. Sammantaget visar studiens resultat hur både barn och pedagoger i förskolan samspelar och förhandlar om barns delaktighet och inflytande. Det blir även synligt hur diverse styrningstekniker appliceras när pedagoger försöker tillgodose barns möjligheter till inflytande. Pedagogers förhållningssätt är en central del som skapar förutsättningar för barn att uppleva delaktighet och känna inflytande. Förskollärares tillvägagångssätt och förskolan som institution skapar såväl hinder som möjligheter för barns delaktighet och inflytande i verksamheten.

Under de senaste åren har världen drabbats av en pandemi. I och med denna kom restriktioner för att minska smittspridningen, en följd av detta var att förskolor fick flytta ut sin verksamhet till största möjliga mån. Forskning visar att förskollärare har en positiv syn på planerad utomhuspedagogik men att det inte används i så stor utsträckning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på och inställning till planerad utomhuspedagogik, i relation till covid-19. Syftet har två tillhörande frågeställningar. För att genomföra detta användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Materialet analyserades genom en tematisk analys och det sociokulturella perspektivet. I resultatet presenteras två teman utifrån frågeställningarna, “förskollärares syn på planerad utomhuspedagogik för barns lärande” och “förändring av förskollärares inställning till planerad utomhuspedagogik i och med pandemin”, dessa med tillhörande kategorier. Slutsats är att majoriteten av förskollärarna i studien har utvecklat sin syn på den planerade utomhuspedagogiken i och med ökad utomhusvistelse. Få anser att de har samma inställning till det nu som innan. Studien visar att förskollärare är positiva till planerad utomhuspedagogik för att den bland annat bidrar till ökad fysisk aktivitet och större lärande med alla sinnen. Men förskollärarna kan också se vissa hinder och svårigheter med detta, exempelvis väder och kläder.

Licentiatuppsatsen handlar om förskolans utbildning utifrån barns rätt till stöd. Barns möjligheter till relationer, samspel och interaktion med sin omgivning påverkas av de förutsättningar som finns och skapas. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare och rektorer beskriver sin förståelse av förskolans utbildning utifrån barn som anses vara i behov av särskilt stöd. I studien används en hermeneutisk forskningsansats tillsammans med ett systemteoretiskt perspektiv utifrån Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell (Bronfenbrenner, 1979, 1994) och bioekologiska modell (Bronfenbrenner &amp; Morris, 2006). Semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Totalt har 15 intervjuer genomförts med åtta rektorer och sju förskollärare. Studiens resultat visar att respondenterna anser att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd men de har samtidigt svårt att definiera vilka barn som är barn i behov av särskilt stöd. De menar att alla barn, tillfälligt eller långvarigt, kan vara barn i behov av särskilt stöd och att barnen inte behöver ha någon funktionsnedsättning eller diagnos för att behöva stöd. Resultatet visar också att rektorer och förskollärare beskriver flera organisatoriska förutsättningar i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Rektorns ledarskap och hur det specialpedagogiska stödet organiseras i förskolan är exempel på organisatoriska förutsättningar. Pedagogiska strategier handlar till exempel om hur förskollärare arbetar nära barnen för att kunna se vad om händer i barngruppen och för att kunna ge stöd till barnen om det behövs. Den komplexitet som framträder i resultatet på samhälls-, organisations-, grupp- och individnivå skapar både möjligheter och utmaningar att möta alla barn och att utveckla en likvärdig utbildning i förskolan. / The aim of the study is to examine how preschool teachers and preschool principals describe their understanding of preschool's education based on children in need of special support. The following research questions are in focus: How do preschool teachers and preschool principals describe children who they consider to be children in need of special support? What organizational conditions in education for children in need of special supports do the preschool teachers and preschool principals describe? What pedagogical strategies in education for children in need of special supports do the preschool teachers and preschool principals describe? The study applies a hermeneutics framework and a system theoretical perspective. Bronfenbrenner's ecological model (Bronfenbrenner, 1979, 1994) and the further developed bioecological model (Bronfenbrenner &amp; Morris, 2006), with its associated PPCT-components (process, person, context, time), are used. Semi-structured interviews have been used as a method. Fifteen interviews have been conducted, eight with preschool principals and seven with preschool teachers. The result shows that the respondents do consider themselves working with children in need of special support, but they explain that it is difficult to identify which children this applies to. They argue that all children can at some point, temporarily or permanently, need special support and the children do not necessarily need a diagnosis in order be in special needs. The result also shows that the preschool principals and the preschool teachers describe several organizational conditions that can be useful in their work with children in need special support. The leadership of the preschool principal and how the support to children in special need is organized are examples of organizational conditions. Other thing they discuss are the preschool staff´s education and competence. Pedagogical strategies are, for example, how preschool teachers describe their job near the children to monitor what happens in the child group and to be able to support the children. The results suggest that there are shortcomings regarding equity, based on the descriptions given by preschools teachers and principals. There are shortcomings in equity regarding educational issues and how the preschools organize and carry out the work with children in need of special support in preschool.

The main aim of this paper is to explore preschol teachers' perspectives on the implementation of gender goals as set by the Swedish national curriculum for preschools. This qualitative research endeavours to investigate the way preschool teachers implement the curriculum and what their feelings are when implementing it. Finally, the research also seeks to explore the teachers' views based on their experience on ways to improve the curriculum. Six preschool teachers, who teach in international preschools in Sweden were interviewed;three female pedagogues and three male ones. A thematic analysis was conducted on the transcribed material of the interviews and three primary themes emerged: I) Implementation of the curriculum through everyday engagement with the students, II) mixed feelings when implementing gender-equality pedagogy and III) satisfaction about the gender goals set by the curriculum but beliefs that it can be improved. In conclusion, this paper by closely examining the preschool teachers' perspectives and opinions, seeks to aid the discussion on gender teaching to young children in preschools.

Förskolans styrdokument är vägledande för vad förskollärare ska undervisa, vilket innefattar undervisning i dans som bidrar till estetiska lärprocesser. Syftet med studien är att skapa en bild av förskollärares syn på undervisning i dans som estetisk uttrycksform och hur de omsätter den i praktiken. Studien tar utgångspunkt i estetiskt teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ med elva semistrukturerade individuella intervjuer i empirin där alla informanter är förskollärare. Vi har valt att använda oss av kvalitativ innehållsanalys med syfte att kunna fördjupa oss i förskollärarnas svar och resonemang inom vårt fokusområde. Resultatet visar att undervisning i dans som estetisk uttrycksform i förskolan praktiseras i syfte att skapa positiva känslor hos barnen, gemenskap och fysisk träning och som ett sätt att uttrycka sig. / Preschool regulatory documents indicate what preschool teachers shall teach, which includes education in dancing that contributes to aesthetic learning processes. The aim of the study is to create a picture of preschool teachers view of dancing as a mean of expression and put it in to practice. The study takes its point of departure in aesthetic theoretical concepts. The study is qualitative including eleven semi-structured individual interviews in empiricism where all informants are preschool teachers. We have chosen to use qualitative analysis of content with the aim to deepening our understanding of preschool teachers answers and reasoning within our area of focus. The result shows that education in dance as an aesthetic way of expression is practiced with the aim of creating positive feelings and emotions among children, kinship and physical exercise and as a way of expressing oneself.

Studien fokuserar på hur förskollärare uppfattar sin bekvämlighet i undervisningen gällande barns kulturella identitet samt hur förskollärare uppfattar att de möjliggör för utveckling gällande ämnet inom förskolans utbildning, frågeställningen avgränsar syftet genom att lyfta fram det visuella arbetet genom lärmiljön. Studiens resultat bygger på en analys av fem stycken kvalitativa intervjuer som hölls med fem förskollärare som arbetar på olika verksamheter för att få ett varierat resultat. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en fenomenologisk metodansats. Studien visar ett komplext arbete där förskollärare ställs inför att resonera kring frågor som kulturella uttryck och likvärdighet. Studiens resulterar i att förskollärare anses resonera kring bredare lära i förhållande till de praktiska arbetssätt för att främja utvecklingen av barns kulturella identitet. / How teachers in preschool education work to promote children’s cultural identity. The study focuses on how preschool teachers perceive their comfort in teaching regarding children’s cultural identity and how preschool teachers perceive that they assume the development of current subject matter within preschool education. The question defines the purpose by highlighting the visual work through the learning environment. The results are based on an analysis of five qualitative interviews that were held with five preschool teachers who work in different preschools to get a varying result. Theoretically and methodologically, I wanted to study a phenomenological approach. The study shows a complex work where preschool teachers are faced with reasoning about issues such as cultural expression and equality. The result shows that preschool teachers show a desire to have clearer working methods to use in practice when working with childrén’s cultural identity.