Studiens syfte är att bidra med kunskap om barns vakna återhämtning i förskolan utifrån ett antal förskollärares uppfattningar. De frågeställningar som studien baseras på är; Vilka möjligheter till återhämtning erbjuds de barn som inte sover i förskolan? samt; Vilka hinder kan påverka möjligheter till barns vakna återhämtning i förskolan? Studiens resultat har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet sociokulturellt perspektiv med tillhörande begrepp. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer och urvalet består av fyra förskollärare som arbetar eller har arbetat med barn som inte sover i förskolan. Resultatet visade att respondenterna erbjuder barnen olika former av återhämtning under dagen. Det kunde kategoriseras som antingen en aktivitet i grupp eller att barnen själva fick välja och ägna sig åt en lugnare aktivitet. Återhämtning skedde huvudsakligen efter maten. Respondenterna uttryckte hinder som kunde påverka barns möjlighet till återhämtning, till exempel organisatoriska faktorer såsom bristande lokaler, rutiner och personaltäthet.

Syftet med studien är att bidra med insikter om utveckling av biologiundervisningen med kroppen som tema i förskolan. Metoderna som har använts är semistrukturerade och strukturerade intervjuer. De genomfördes med sju förskollärare och 19 barn där barnen var i åldrarna mellan fyra och sex år på fyra olika förskolor i mellansverige. De resultat som har framkommit i studien har analyserats genom en fenomenografisk analysmodell samt kategorisering. Resultatet visar att undervisningen om människokroppen endast har skett spontant vid enstaka tillfällen eller inte alls. Utifrån den data som har samlats in ser vi att arbetet, förskollärarnas medvetenhet och barnens kunskaper kring några av människokroppens organ har utvecklingspotential. Barnen visade på bredare kunskap än förskollärarnas uppfattningar. En teori om slutsatser som framkommit är att läropanen ger förskollärarna utrymme för tolkning av arbetet inom biologi då mål med inriktning på människokroppen inte nämns.

I och med den senaste revideringen av förskolans läroplan (Skolverket, 2018) skrevs begreppet undervisning in i läroplanen. Studien syftar till att bidra med kunskap till den aktuella diskussionen kring begreppet undervisning. Frågeställningarna studien utgår från är: Hur uppfattar förskollärare att diskussionen kring undervisning i förskolan ser ut idag i relation till sin egen praktik? Hur beskriver förskollärare att de uppfattar begreppet undervisning i relation till sin profession? Studien är kvalitativ och utgår från sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare där resultatet analyserats genom en tematisk analys. Studien har genomförts utifrån en fenomenologisk utgångspunkt där analysen skett utifrån de intervjuade förskollärarnas uppfattningar kring begreppet undervisning i relation till sin profession. Studiens resultat visar att det finns olika uppfattningar om vad begreppet undervisning innebär samt hur det används i praktiken. Det framkommer att det inledningsvis funnits ett motstånd och en oro kring införandet av begreppet undervisning i förskolan och att det därmed krävs mer avsatt tid och gemensamma diskussioner. I studien framkommer förskollärares uppfattningar om att den aktuella diskussionen idag snarare handlar om en positiv uppfattning om begreppet undervisning som bidrar till en professionsutveckling.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur förskollärare integrerar ämnet kemi i den planerade undervisningen för de yngsta förskole-barnen. Dataunderlaget består av projektsammanställningar från 21 förskolor i Mellansverige. Vi har använt en kvalitativ induktiv dokumentanalys för att identifiera teman som var relevanta för frågeställningarna. En slutsats från undersökningen är att den planerade undervisningen med ett kemirelaterat innehåll främst handlar om att tillsammans undersöka materials egenskaper samt vattens fasomvandlingar. Att de yngsta förskolebarnen involveras i aktiviteterna genom att vara delaktiga i utförandet av experiment, samt att utforska lärandeobjektet med alla sina sinnen. Resultatet visar också att förskollärarens förhållningssätt är en bidragande faktor för om den kemi-relaterade undervisningen för de yngsta barnen ska bli meningsfull eller inte. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how preschool teachers integrate the subject of chemistry into the planned teaching for the youngest preschool children. The data consists of project summaries from 21 preschools in Central Sweden. We have used a qualitative inductive document analysis to identify themes that were relevant to the issues. One conclusion from the study is that the planned teaching with a chemistry-related content is primarily about jointly examining the properties of materials as well as the phase transformations of water. That the youngest preschoolers are involved in the activities by being involved in the conduct of experiments, as well as exploring the learning object with all their senses. The results also show that the preschool teacher's approach is a contributing factor in whether or not the chemistry-related teaching for the youngest children would be meaningful.

Syftet med denna uppsats var att analysera och jämföra konstruktioner av förskollärarsubjektet i statliga kvalitetsgranskningar av den svenska förskolan under åren 2000–2018, samt att analysera diskursiva förskjutningar kring ’förskolläraren’ under samma tidsperiod. Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i Carol Bacchis poststrukturalistiska policyanalys, även kallad WPR-analys. WPR står för ”What’s the Problem Represented to be?”, vilket också utgör den första av sju frågeställningar vilka tillsammans bildar utgångspunkten för Bacchis analytiska tillvägagångssätt. Genom WPR-analys av vilka problem och lösningar som produceras i policytexter möjliggörs samtidigt analys av subjektskonstruktioner och diskursiva förskjutningar över tid. Vid läsning av tidigare forskning fann jag att denna gick att kategorisera i tre huvudsakliga diskurser, vilka jag valde att benämna Den könskodade läraren, Den professionella läraren samt Den reglerade eller bristfällige läraren. Studiens resultat påvisade att ’förskolläraren’ främst subjektifieras i enlighet med Den professionella läraren i samtliga utvalda kvalitetsgranskningar. Denna diskurs kännetecknas av individualisering och differentiering av ansvar, externa utvärderingar av kvalitet, i termer av måluppfyllelse, samt tydlig inverkan av en nyliberal diskurs. Resultatet påvisade dock även en viss diskursiv förskjutning över tid, då den dominerande professionella diskursen under senare år tydligt utmanas av diskursen Den reglerade eller bristfällige läraren, varigenom ’förskolläraren’ tillskrivs en mer reglerad och instrumentell position som utförare av policybeslut. / The aim of this master thesis was to analyze and compare constructions of the preschool teacher subject in national quality evaluations of the Swedish preschool over the years 2000–2018, and to analyze discursive dislocations of ’the preschool teacher’ during the same period of time. Theoretically and methodologically the study builds on Carol Bacchis poststructural policy analysis, also called WPR analysis. WPR stands for ”What’s the Problem Represented to be?”, this is also the first of seven questions which together form the starting point for Bacchis analytical approach. WPR analysis of problems and solutions produced in policy also enable analyzes of the construction of subjects and discursive dislocations. Previous research was categorized in three main discourses which were named The gender coded teacher, The professional teacher and The regulated or insufficient teacher. The results of the study showed that ’the preschool teacher’ is subjectified mainly in relation to The professional teacher in all of the selected national quality evaluations. Significant for this discourse is an individualization and differentiation of responsibility, external evaluations of quality, in terms of goal achievement, and an evident impact of a neo-liberal discourse. The result also showed to some extent a discursive dislocation over time, since the dominating professional discourse during the last years is clearly challenged by the discourse The regulated or insufficient teacher, through which ’the preschool teacher’ is given a more regulated and instrumental position in order to implement policy decisions.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på sitt arbete med digitala verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Studien är kvalitativ och insamlingen av den empiriska datan genomfördes genom tre semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare i varje grupp. Respondenterna kom från fyra olika kommuner för att öka studiens tillförlitlighet. Resultatet som den insamlade datan gav, analyserades utifrån ett sociokulturellt och utvecklingspedagogiskt ramverk samt tidigare forskning inom området. Följande frågeställningar har använts för att kunna uppfylla studiens syfte; Hur använder förskollärare digitalisering för att utveckla barnens språk?, Vilka argument har förskollärare för att arbeta med digitala verktyg i syfte att stimulera barns språkutveckling?. I resultatet framkommer vilka metoder förskollärarna använder sig av för att stimulera barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg. Vidare synliggörs förskollärarnas argument för varför de använder sig av digitala verktyg i verksamheten. I resultatet framgår att det finns en stor variation av digitala verktyg att tillgå i förskolanmen de som är mest förekommande är iPads och projektorer. Förskollärare i svenska förskolor är positivt inställda till användning av digitala verktyg då de är ett stöd för att nå målen samt ger möjlighet att erbjuda ett varierat innehåll i verksamhetens undervisning. Resultatet visar även att det inte spelar någon roll vilket digitalt verktyg barnen använder då det är det sociala samspelet, kommunikation och interaktion runt verktyget som utmanar och stimulerar barnens språkutveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärarna i förskolan använder och planerar för den icke-verbala kommunikationen i sin undervisning. För att kunna besvara syftet har vi utifrån två forskningsfrågor genomfört kvalitativa intervjuer med förskollärare. Förskolan använder sig idag mycket av bildstöd och tecken men även gester. Vi vilel undersöka hur förskollärana i sin undervisning använder sig av såväl den medvetna som den omedveta icke-verbala kommunikationen. Icke- verbal kommuniaktion handlar om ett samspel mellan barn-barn. För att förmedla och uttrycka sina tankar och upplevelser använder sig människan av de talade språket samt genom den icke-verbala kommunikationen som sker genom gester, memik och kroppsspråk. All emeriri analyseras i ljuset av mediering och ur det scoiokulturella perspektivet. Resultatet visade på att samtliga förskollärare använder sig av alternativ kommunikation i underviningen oavsett kompetens och ingen ifrågasätter dess funktion.

The purpose of the study is to find out how professional preschool teachers work to promote language development in children who have some form of language delay. We want to investigate which working methods the preschool teachers use to support those children with language delays in preschool. In order to be able to answer the study's purpose and questions, we have used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. In the study, ten professional preschool teachers were interviewed who work at different preschools within the same municipality. The collected empirical data were analyzed through the phenomenographic methodological approach. The theoretical starting point in our study is Vygotsky's sociocultural perspective.  The results of the study show that preschool teachers have several different ways of working to support the language development of children who have some form of language delay. The results also show that preschool teachers take the support of special educators to get tips and ideas on how they can work with children who have some form of language delay. The conclusion of our research is that the study contributes with knowledge and understanding of how to support the children who have some form of language delay in their language development. But we can see that even more knowledge is needed in the field. / Studiens syfte är att ta reda på hur yrkesverksamma förskollärare arbetar för att främja språkutveckling hos de barn som har någon form av språkförsening. Vi vill undersöka vilka arbetssätt förskollärarna använder sig av för att stötta barn med språkförsening i förskolan. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades tio yrkesverksamma förskollärare som arbetar på olika förskolor inom samma kommun. Den insamlade empirin analyserades genom den fenomenografiska metodansatsen. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna har flera olika arbetssätt för att stötta språkutvecklingen hos de barn som har någon form av språkförsening. I resultatet framkommer det även att förskollärarna tar stöd av specialpedagoger för att få tips och idéer på hur de kan arbeta med barnen som har någon form av språkförsening. Slutsatsen av vår forskning är att studien bidrar med kunskap och förståelse för hur förskollärare kan stötta de barn som har någon form av språkförsening i deras språkutveckling. Däremot kan vi se att det behövs ännu mer kunskap inom området.

This thesis aims to contribute knowledge about the work with climate issuesin preschool from a preschool teacher perspective. The study focuses onpreschool teachers and their attitudes to change. The method for studies issemi-structured interviews where six licensed preschool teachers areinterviewed. In the data analysis, two different methods have been applied toanswer the study's questions. In the first analysis, a qualitative contentanalysis is used and the second issue is analyzed on the basis of a thematicanalysis method.The results and conclusions show that the preschool teachers interviewed feelworried about the future and what it will look like for future generations.They are not so worried for their own part. Five of sex preschool teachers areinterested in climate change and think it is an important topic. All preschoolteachers believe that they do many active actions for the sake of the climate,but that more can be done. All preschool teachers work together withchildren on climate issues and think it is important to make them aware,interested and give them knowledge about climate change to prepare for thefuture. / Det här examensarbetet syftar till att bidra med kunskaper om arbetet medklimatfrågor i förskolan utifrån ett förskollärarperspektiv. Studien fokuserarpå förskollärare och deras attityder till klimatförändringar. Metoden förstudien är semistrukturerade intervjuer där sex stycken legitimeradeförskollärare intervjuats. I dataanalysen har två olika metoder tillämpats föratt besvara studiens frågeställningar. I den första analysen används enkvalitativ innehållsanalys och den andra frågeställningen analyseras utifrånen tematisk analysmetod.I resultatet och slutsatserna framkommer det att förskollärarna somintervjuats känner sig oroliga för framtiden och hur den kommer se ut förkommande generationer. De är inte så oroliga för sin egen del. Fem av sexförskollärare är intresserade av klimatförändringar och tycker det är ettviktigt ämne. Samtliga förskollärare menar att de gör många aktivahandlingar för klimatets skull men att det går att göra mer. Alla förskollärarearbetar tillsammans med barnen med klimatfrågor och tycker det är viktigt attgöra dem medvetna, intresserade och ge dem kunskap om klimatförändringarför att rusta dem för framtiden.

Studien avser att bilda kunskap om vilka normer och arbetssätt som framkommer i förskollärares samtal kring sångtexter som de sjunger med barn på förskolan. För att uppnå studiens syfte har frågeställningarna ”Hur beskrivs normer och normkritiskt arbetssätt genom samtal om sångtexter?”, ”Vilka normer framträder i sångtexter som sjungs på förskolan?”   samt ”Hur beskriver förskollärarna att sångtexter kan användas som ett arbetssätt för att motverka stereotypa normer?” besvarats.      Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fokusgruppsamtal med förskollärare som valts ut genom ett ändamålsenligt urval utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien är inspirerad av ett normkritiskt perspektiv och genom en tematisk analys har empirin analyserats och skrivits fram utifrån tre olika teman. Dessa teman är genus, kropp och etnicitet som handlar om vilka olika normer som förekommer i sångtexter. De andra temana är jämlikhet som förhållningssätt samt didaktiska val i förhållande till sångtexter som kopplas till resultatet av hur förskollärarna beskriver att de arbetar med sång som ett pedagogiskt verktyg för att motverka stereotypa normer redovisas. Studiens resultat visar på olika normer som förskollärarna belyser i de sångtexter som de sjunger i förskolan. I resultatet lyfts även flera betydelsefulla faktorer för det normkritiska arbetssättet där förskollärares kompetens, deras didaktiska val samt förhållningssätt har en betydande roll.