Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker att dearbetar med ljudnivån samt att bidra med kunskaper kring vad förskollärarekan göra för att påverka ljudnivån i sin arbetsmiljö. Tidigare erfarenheteroch tidigare forskning visar att det kan vara en hög ljudnivå inne påförskolors avdelningar som är skadlig för dem som vistas i den. Studiengrundar sig i miljöpsykologisk teori, förskollärarna som har varit delaktigai studien har utgått från sina egna erfarenheter och upplevelser. För att fåreda på förskollärares upplevelser har vi använt oss av semistruktureradeintervjuer. Förskollärarnas svar har sedan analyserats genom en tematiskanalys och ett framework. Studien visar att ljudnivån är väldigt hög men attsänka ljudnivån är ett pågående projekt på respektive förskola. Hurförskollärarna arbetar för att nå en gynnsam ljudnivå för sig själva och förbarnen varierar från förskolorna. Studiens slutsats är att planering, strukturoch rutiner för personalen och för barnen är väldigt viktiga byggstenar iarbetet för att nå en ljudnivå som är gynnsam för alla. / The purpose of the study is to investigate how preschool teachers express that they work with the noise level and to contribute knowledge about what preschool teachers can do to influence the noise level in their work environment. Previous experience and previous research show that it can be a high noise level inside preschool departments that is harmful to those staying in it. The study is based on an environmental theory, the preschool teachers who have participated in the study have started from their own experiences and experiences. To find out about preschool teachers' experiences, we have used semi-structured interviews. The preschool teachers' answers have then been analyzed through a thematic analysis and a framework. The study shows that the noise level is very high, but reducing the noise level is an ongoing project at each preschool. How the preschool teachers work to reach a favorable noise level for themselves and for the children varies from preschool to preschool. The study's conclusion is that planning, structure and routines for the staff and for the children are very important building blocks in the work to reach a sound level that is favorable for everyone.

The purpose of this qualitative study was to contribute with increased knowledge about preschool teachers' use of gender perspectives in the work with the indoor learning environment. The research questions in the study concern to what extent and in what ways the preschool teachers describe that they use a gender perspective in the work with the preschool learning environment indoors, and what can be made visible in the preschool teachers' descriptions with the help of Hirdman's (1988, 2003) gender system theory. The selection of the study’s participants were preschool teachers, and the data collection method was semi-structured interviews that visualized the preschool teachers' work around gender perspectives. The result that has been produced from the nine interviews was, among other things, that the preschool teachers agree that the indoor learning environment should be designed to be accessible and suit all children according to their different needs, regardless of gender. We chose to use Hirdman's gender system theory where the preschool teachers' answers in the study have been analyzed based on the theoretical concepts of separation, hierarchies and gender contracts. A conclusion produced by the study was that there are both strategies and shortcomings in the work with gender in the learning environment, but that most of the preschool teachers use a gender perspective in different ways when working with the preschool's indoor learning environment. It was made clear in the gender analysis that the preschool teachers’ work with a gender perspective in the indoor learning environment to some extent takes place in accordance with Hirdman’s gender system theory. The theoretical concepts in the analysis show that there is separation in the preschool teachers’ work with gender-stereotypical materials, hierarchies where the preschool teachers choose to act more neutrally towards certain gender-stereotypical materials and that the gender contract is reinforced by the preschool teachers’ assumptions of what role they think the children want in roleplay. / Syftet med denna kvalitativa studie var att bidra med ökad kunskap om förskollärares användning av genusperspektiv i arbetet med lärmiljön inomhus. Forskningsfrågorna i studien handlar om i vilken utsträckning och på vilka sätt som förskollärarna beskriver att de använder genusperspektiv i arbetet med förskolans lärmiljö inomhus, samt vad som kan synliggöras i förskollärarnas beskrivningar med hjälp av Hirdmans (1988, 2003) genussystemteori. Urvalet av studiens deltagare var förskollärare och datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som synliggjorde förskollärarnas arbete kring genusperspektiv. Resultatet som har framställts från de nio intervjuerna var bland annat att förskollärarna är eniga om att lärmiljön inomhus ska utformas till att vara tillgänglig och passa alla barn efter deras olika behov, oberoende av kön. Vi valde att använda oss av Hirdmans genussystemteori där förskollärarnas svar i studien har analyserats utifrån de teoretiska begreppen isärhållande, hierarkier och genuskontrakt. En av studiens slutsatser var att det förekommer både strategier och brister i arbetet med genus i lärmiljön, men att de flesta förskollärarna trots allt använder sig av genusperspektiv på olika sätt när de arbetar med förskolans lärmiljö inomhus. Det tydliggjordes i genusanalysen att förskollärarnas arbete med genusperspektiv i lärmiljön inomhus till vissa delar sker i enlighet med Hirdmans genussystemteori. De teoretiska begreppen i analysen visar att det förekommer isärhållande i förskollärarnas arbete med könsstereotypa material, hierarkier där förskollärarna väljer att agera mer neutralt till vissa könsstereotypa material och att genuskontraktet förstärks av förskollärarnas antaganden av vilken roll de tror att barnen vill ha i leken.

Dagens förskolor möter ständigt de allra yngsta barnen i åldrarna 1-2 år och förskolans utbildning ska lägga grunden för ett livslångt lärande. I förskolans utbildning ingår undervisning som ska genomsyras av utforskande och upplevelser, därtill estetiska uttryskformen drama ingår i förskollärarens arbetssätt. Flera studier framhäver att drama är en inlärningsmetod med positiva effekter på barns lärande men det saknas både studier och metoder på allra yngsta barns nivå. Till följd där av syftar denna studie till att  öka kunskaperna om svenska förskollärarens erfarenheter av drama som pedagogiskt verktyg i arbete med de yngsta barnen. Studien tar sitt stöd i Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv som visar på den didaktiska komplexiteten inom dramapedagogiken. Det empiriska materialet granskades via kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem verksamma förskollärare har deltagit. Resultatet granskades med utgångspunkt i innehållsanalys som metod och kopplades till studiens teorier och tidigare relevanta studier. Förskollärarna har en positiv syn på drama som verktyg och använder drama som metod i undervisning med de alldra yngsta barnen. Resultatet visar på att dramaaktiviteter bidrar till att de yngsta barnen skapar upplevelser och förundran samt förskolläraren iscensätter och illustrerar dessa olika dramaaktiviteter. En slutsats av undersökningen visar även på att det finns en framtidssyn om vidare kompetensutveckling i samband med drama som pedagogiskt verktyg. / Today's preschools constantly meet the youngest children aged 1–2 years, andthe preschool's education should lay the foundation for lifelong learning. Thepreschool's education includes teaching that is imbued with exploration andexperiences, and the aesthetic form of expression, drama, is part of thepreschool teacher's working methods. Several studies emphasize that drama isa learning method with positive effects on children's learning, but there is alack of both studies and methods at the level of the youngest children. As aresult, this study aims to increase knowledge about the Swedish preschoolteacher's experiences of drama as a pedagogical tool in work with the youngestchildren. The study takes its support from Sternudd's (2000) four dramapedagogic perspectives that show the didactic complexity within dramapedagogy. The empirical material was reviewed via qualitative semi-structuredinterviews in which five working preschool teachers have participated. Theresults were reviewed using content analysis as a starting point and linked tothe study's theories and previous relevant studies. The preschool teachers havea positive view of drama as a method and use drama as a method in teachingwith the youngest preschool children. The results show that drama activitiescontribute to the youngest children creating experiences and wonder, and thepreschool teacher stages and illustrates the various drama activities. Aconclusion of the survey also shows that there is a future view of furthercompetence development in connection with drama as a pedagogical tool.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarnas resonemang om litteracitet samt utforska hur de använder sig av litteracitet i sin undervisning för att främja barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen för studien är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger kring begreppen kulturella redskap, språk som redskap och den proximala utvecklingszonen. Kvalitativ studie där data har samlats in genom semistrukturerad intervju, där frågorna var baserade på studiens undersökningsfrågor. Data analyserades med hjälp av färgkodning, för att sedan kategoriseras in i teman baserat på likheter och skillnader i förskollärarnas svar. Resultatet visar förskollärarnas resonemang om hur förhållningsätt och relationer kan påverka barnens intresse och lust för att lära. De resonerar också kring uppbyggnaden av en inspirerande miljö för barnen. Resultatet lyfter även att förskollärarna använder sig av verbala arbetsmetoder som högläsning och boksamtal. Förskollärarna berättar även om hur de integrerar litteracitet i miljön genom alternativa kommunikationsformer som bilder och symboler. Resultatet visar även att förskollärarna använder digitala verktyg i sin undervisning med barnen.  Studiens resultat visar behovet av kompetensutveckling och visar på utmaningar som kan uppkomma i arbetet med litteracitet. / The purpose of this study is to investigate the pre-school teachers' reasoning about literacy. It further aims to explore how they use literacy in their teaching to promote children's development and learning. The theoretical framework for the study is the socio-cultural perspective where the focus is on the concepts of cultural tools, language as a tool and the zone of proximal development. It is a qualitative study where the data has been collected through semi-structured interview, the questions were based on the study's research questions. Data were analyzed using color coding, then categorized into themes based on similarities and differences in the preschool teachers' responses. The results show the preschool teachers' reasoning about how attitudes and relationships can affect the children's interest and desire to learn. They also reason about building an inspiring environment for the children. The results also highlight that the preschool teachers use verbal work methods such as reading aloud and book discussions. The preschool teachers also talk about how they integrate literacy in the environment through alternative forms of communication such as pictures and symbols. The results also show that the preschool teachers use digital tools in their teaching with the children. The results of the study show the need for competence development and show challenges that can arise in the work with literacy.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal förskollärare beskriver sitt arbete med barns språkutveckling. Det insamlade datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade förskollärare. Utifrån en tematisk analys har sex teman framkommit, dessa utgör studiens resultat. Resultatet visar att förskollärare använder sig av olika arbetssätt för att främja barns språkutveckling i förskolan. Detta sker genom både planerad och spontan undervisning samt med hjälp av olika språkfrämjande verktyg. Även förskollärares förhållningssätt lyfts i resultatet som en viktig aspekt för att kunna bedriva och planera en undervisning som gynnar barnens språkutveckling.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring att beakta barns intresse i sin undervisningsplanering. I studien undersöks vilka fördelar och utmaningar förskollärarna har funnit avseende att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen. Studien bygger på intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. I analysen används begreppen - den efterföljande guidningen och den lockande modifieringen samt barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet indikerar att det finns fördelar som motiverar att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen i förskolan. Slutsatser som dras gällande fördelar med att beakta barnens intresse i undervisningsplanering är; att barnen får utrymme att utforska sitt intresse vidare, de får utrymme att lyfta sina tankar och undervisningen blir lustfylld för barnen. Att beakta barnens intresse har även fördelar som möjliggör en progression i barnens färdighets- och kunskapsutveckling. En slutsats är att det är en utmaning att beakta alla barns intresse och att barnens intresse prioriteras ned när det finns krav som kommer ovanifrån eller utifrån. När det bedöms att ett barn har ett ökat utvecklingsbehov finns det en tendens att barnets intresse prioriteras ned. En slutsats är att det finns en risk att förskollärarna bortser från de fördelar som finns med att beakta barnens intresse i undervisningsplaneringen. Det finns olika tillvägagångssätt som förskollärarna använder när de planerar sin undervisning för att sträva efter att beakta barnens intressen.

The aim of this study is to highlight pre-school teachers perceptions and experiences of phonological awareness teaching to see if there is consistency with previous research. As well as whether the preschool teachers consider themselves to have sufficient knowledge to conduct quality teaching in the subject. The method used is qualitative semi-structured interviews with ten active preschool teachers, where they shared their experiences of teaching linked to phonological awareness. Phenomenography is used as a research approach in the study, which involves paying attention to variations in a group of people around a specific phenomenon. The resulting results are analyzed and printed based on the categories, so-called outcome rooms, that were noticed. The results indicate that the preschool teachers descriptions of the teaching linked to the phonological awareness do not completely match the results of the research in order to give children the best possible conditions to encounter the written language. As the teaching tends to include activities at the lower levels of phonological awareness, while research believes that teaching at the higher level, so-called phonemic awareness, is necessary. However, a consensus can be seen in the pre-school teachers descriptions of success factors, which mainly contain activities at the phoneme level. Furthermore, it appears that the preschool teachers express that they do not have sufficient knowledge to conduct high-quality teaching, and that the knowledge that exists tends to be based on experience only. The conclusion is that more scientifically based knowledge, especially in phonemic awareness, is needed for preschool teachers to feel secure in conducting quality teaching. / Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av undervisning inom fonologisk medvetenhet för att se om det finns en samstämmighet med tidigare forskning. Samt om förskollärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning inom ämnet. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio aktiva förskollärare, där de fick delge sina erfarenheter av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten. Fenomenografi används som forskningsansats i studien, vilket handlar om att uppmärksamma variationer hos en grupp människor kring ett specifikt fenomen. Resultatet som framkommer analyseras och skrivs ut utifrån de kategorier, så kallade utfallsrum, som uppmärksammades. Resultatet indikerar på att förskollärarnas beskrivningar av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten inte helt stämmer överens med forskningens resultat för att ge barn bästa möjliga förutsättningar att möta skriftspråket. Då undervisningen tenderar att innehålla aktiviteter på den fonologiska medvetenhetens lägre nivåer, medan forskningen anser att undervisning på den högre nivån, så kallad fonemisk medvetenhet, är nödvändig. En samstämmighet kan dock ses i förskollärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer, som i huvudsak innehåller aktiviteter på fonemnivå. Vidare framkommer det att förskollärarna uttrycker att de inte har tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning, och att den kunskap som finns tenderar att endast vara erfarenhetsbaserad.  Slutsatsen är att mer vetenskapligt grundad kunskap, i synnerhet inom fonemisk medvetenhet behövs för att förskollärarna ska känna en trygghet i att bedriva undervisning med hög kvalitet.

Denna studie handlar om förskollärares uppfattningar av hur de stödjer flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Studien har utgått från en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuats i samma kommun på tre olika förskolor, varav två förskollärare på respektive förskola.Studiens syfte är att öka kunskap om förskollärares uppfattning om hur de kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Resultatet analyseras utifrån en sociokulturell teori. Resultatet visade att fyra faktorer ansågs vara väsentliga för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Dessa faktorer utgörs av språkutveckling genom förskollärarens förhållningssätt, språkutveckling genom material, språkutveckling genom samverkan samt språkutveckling genom flerspråkiga pedagoger.Studiens slutsats är att förskollärarna anser att de stödjer de flerspråkiga barnen i både det svenska språket och i deras modersmål. Däremot visar förskollärarnas beskrivningar att det uppfattas ske i olika grad av hur mycket man integrerar barnens modersmål i undervisningen. / This study concerns preschool teachers' perceptions of how they support multilingual children in their language development. The study was based on a qualitative method where six preschool teachers were interviewed in the same municipality at three different preschools, two of whom were preschool teachers at each preschool. The aim of the study is to increase knowledge about preschool teachers' perception of how they can support multilingual children's language development in preschool. The result is analyzed based on a sociocultural theory. The results showed that four factors were considered essential to support multilingual children's language development. These factors consist of language development through the preschool teacher's approach, language development through materials, language development through collaboration and language development through multilingual educators.The study's conclusion is that the preschool teachers consider that they support the multilingual children in the Swedish language and in their native language. On the other hand, the preschool teachers’ descriptions show that the degree to which the children's native language is integrated into the teaching is perceived to be happening to varying degrees.

Syftet med denna studien är att undersöka hur förskollärare ser på sitt språkutvecklande arbete med bilderböcker i förskolan. Den metod som användes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer och samtliga intervjuer genomfördes på deltagarnas arbetsplatser.  Studiens resultat visar att förskollärare upplever att de arbetar varierat med bilderböcker i förskolan i form av bland annat högläsning, flanosagor, dramatisering och gestaltning. Högläsning sker dagligen medan de andra bokaktiviteterna vanligtvis förekommer under samlingsstunder. Förskollärarna understryker att det finns olika möjligheter till varierade aktiviteter med utgångspunkt i bilderböcker. dialogisk läsning förekom exempelvis också, vilket innebar att förskollärarna och barnen tillsammans disskuterar innehållet och begreppen som förekommer. I samband med läsningen kunde förskollärarna förklara olika ord som barnen inte förstod, vilket bidrog till att barnen fick ett större ordförråd. Förskollärarna beskriver även att de har arbetat med temaarbete tidigare och att det var uppskattat bland barnen. Studien visar att det inte endast sker högläsning av bilderböcker i förskolan utan också att förskollärarna upplever att de skapar ett varierat sätt för barnen att möta de berättelser som förmedlas i böckerna. / The aim of this study is to examine how preschool teachers view their language development work using picture books in preschool. Semi-structured qualitative interviews were used as a method and the interviews were conducted at each teacher´s preschool.  The results show that preschool techer´s view their work with picture books in varied ways with among other things reading aloud, flano tails, dramatization and go in character. Reading aloud is what ususally happens every day and the other activities take place more at gathering events. Preschool teachers emphaize that there are severeal opportunities for various activities based on picture books.  Dialogic reading was also common in preschool, which means that the educators and the children together discussed the contents and concepts of the books. During the reading, educators emphasized that they could explain diffrent words that the children did not understand, as this activity was considered by the educators to contribute to an increased vocabulary. Working with themes is also highlighted in this study, as the preschool teachers describe that is was appreciated among the children. The study show that the picture books is not only read aloud in preschool, but the teachers experiences that they create varied ways for the children to encounter stories and books.

Många utbildade förskollärare arbetar idag inom andra yrken och en brist på förskollärare förutspås av fackförbundet Sveriges lärare. Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan medarbetarnas skattning av styrkan i det psykologiska kontraktet samt sektorstillhörighet och medarbetarnas avsikt att lämna en tillsvidareanställning som förskollärare. En digital enkät användes där frågorna baserades på en svensk översättning av PSYCONES- projektets mätinstrument samt en svensk översättning av Intention to quit scale. Enkäten besvarades av 65 deltagare som tagit del av den via sociala medier eller genom att de tilldelats en länk via sin chef. En multipel regressionsanalys visade att hur väl det psykologiska kontraktet uppfylldes signifikant kunde predicera intentionen att lämna en anställning som förskollärare.Ett t-test visade att inget stöd fanns för att sektor påverkade intentionen för förskollärare att lämna sin anställning. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning och lyfter vikten av att vara medvetna om det psykologiska kontraktets påverkan på relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. / Many educated preschool teachers today work in other professions and a shortage of preschool teachers is predicted by the union Sveriges lärare (Sweden's teachers). The purpose of the study was to examine whether there was a relationship between the employees' estimation of the strength of the psychological contract as well as sector affiliation and the employee's intention to leave a permanent employment as a preschool teacher. A digital survey was used where the questions were based on a Swedish translation of the PSYCONES project's measuring instrument and a Swedish translation of the Intention to quit scale. The survey was answered by 65 participants who took part in it through social medias or by being assigned a link from their manager. A multiple regression analysis showed that how well the psychological contract was fulfilled could significantly predict the intention to leave a job as a preschool teacher. A t-test showed that there was no evidence that sector would affect preschool teachers’ intentions to leave the profession. The result is consistent with previous research and highlights the importance of being aware of the impact of the psychological contract on the relationship between employer and employee.