Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, och hur detta förhållningssätt i sin tur påverkar utformningen av inomhusmiljön i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ del där respondenterna gett egna kommentarer. Resultatet av de kvantitativa frågorna pekar på att populationen består av störst andel nyutexaminerade förskollärare, med examen inom de fem senaste åren. Resultatet indikerar även en hög enighet bland respondenterna, att det är av vikt att motverka könsstereotypa normer i förskolans inomhusmiljö, samt att deras verksamhets inomhusmiljö har utformats därefter. I relation till majoritetens enighet följde frågor om praktiskt utförande av mer varierande indikationer i resultatet. I studiens kvalitativa del framkom tre olika kategorier. I kategori ett intog förskollärarna ett könsblint förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en uppdelning av könskodat lekmaterial i inomhusmiljön. I kategori två intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en utformning av inomhusmiljön med enbart könsneutralt lekmaterial. I kategori tre intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en integrering av könskodade lekmaterial. Sammanfattningsvis indikerar föreliggande arbete på att det, i synnerhet hos gruppen förskollärare med examen inom de fem senaste åren, finns en hög grad av enighet i frågan om det är viktigt att arbeta med att utforma förskolans inomhusmiljö utifrån ett genusperspektiv. Däremot skiljer sig förhållningssätt och inställning till praktiskt utförande inom gruppen, och det går att urskilja flera olika strategier för tillämpning.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares olika uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Inom förskolan finns det olika utmaningar med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. En av utmaningarna handlar om svårigheter med att definiera barn i behov av särskilt stöd. Andra utmaningar är att barngrupperna är för stora och att det finns för lite personal för att arbeta inkluderande. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod har genomförts för att få reda på förskollärarnas egna uppfattningar om inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Intervjuerna genomfördes med åtta legitimerade förskollärare. Det insamlade materialet analyserades utifrån en tematisk analys där teman och underteman framkom. Resultatet i studien visade för det första att förskollärarnadefinierade barn i behov av särskilt stöd utifrån barn med en diagnos, barns svårighet samt barn i behov av tillfälligt stöd. För det andra visade resultatet att några förskollärare uttryckte att inkluderande undervisning kan handla om att undervisa barnen i mindre grupper och låta barnen delta på sina villkor. Andra förskollärare ansågatt barn i behov av särskilt stöd behöver specialundervisning. För det tredje visaderesultatet att förskollärarna uttryckte individuella anpassningar som används för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i miljön och undervisningen. Exempel på sådanaanpassningar var specialpedagogiska verktyg som TAKK och bildschema. Några förskollärare uttryckte att individuella anpassningar påverkar den övriga barngruppenoch inte bör genomföras.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och ge perspektiv på barns talsvårigheter i relation till hur arbetet på förskolan utförs och kan vidareutvecklas, via utsagor från förskollärare, specialpedagog och logopeder. Studien utgår från tre frågeställningar: på vilka sätt kan arbetet med barns talsvårigheter vidareutvecklas, enligt förskollärare, specialpedagog och logopeder, hur resonerar förskollärare, specialpedagog och logopeder om samarbete och dess betydelse mellan de olika yrkesgrupperna samt vilka perspektiv på talsvårigheter synliggörs i förskollärares, specialpedagogs och logopeders utsagor?  Den metod som används för denna studie är kvalitativa intervjuer med två förskollärare, två logopeder och en specialpedagog. Den data som samlades in genom intervjuerna kodades och kategoriserades i fem olika kategorier. Dessa kategorier tar upp förskolans arbete, barns talsvårigheter, kontakter och samverkan, briser i arbetet samt hjälpsamma arbetsmetoder.  Studiens resultat visar på vilka sätt logopeder ansvarar för att hjälpa barn med talsvårigheter. Resultatet visar också på förskolans ansvar att ge barn goda möjligheter till utveckling oavsett barnens förutsättningar, enligt förskollärarna i studien. Dessutom visar resultatet på de brister som respondenterna tar upp i arbetet med barns talsvårigheter och dessa är: okunskap, brist på personal, ekonomisk brist samt bristen på stöd från skollagen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver värdegrundsarbetet i förskolans utbildning. Intentionen är även att belysa förskollärares uppfattningar om hur förutsättningar i förskolan påverkar arbetet med att skapa en förståelse för olika värden och den mångfald som finns i samhället. Genom en kvalitativ intervjustudie har fyra förskollärare delgett sina tankar och uppfattningar om deras arbete. Analysen genomfördes med hjälp av sortering, tematisering och teoretisering. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam syn om att värdegrundsarbetet underlättas när det finns en mångfald i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar på olika sätt med värdegrunden utifrån vilka förutsättningar som finns på deras förskola. På de förskolor som saknar den kulturella mångfalden beskriver förskollärarna mer aktivt olika verktyg och arbetssätt än de förskollärare som arbetar på en mångkulturell förskola gör. Beskrivningarna med annan mångfald skiljer sig inte i så stor utsträckning som den kulturella mångfalden gör. I studiens diskussioner reflekteras de metodologiska val som gjorts samt resultatet i relation till litteraturen. Avslutningsvis presenteras det hur studien kan forskas vidare på.

This paper focuses on preschool student teachers in Sweden. Underpinned by Pierre Bourdieu’s sociological concepts, the motivations and trajectories which led them to enter the preschool teacher field, their perception of their education, and how they plan to teach once they become teachers is specifically researched in relation to social origin. Preschool teacher education has undergone many changes in recent decades which have led to higher academic demands in a field which is not traditionally theoretically based, and little research which looks into how this affects those training to become preschool teachers has been done. Through a survey of 125 respondents and seven interviews with students at two different university-colleges, the students are discussed based on their different types of capital and social origin. The life trajectories and habitus, which are shaped by their capital and social origin, is explored to describe their perception of their education and their opinions on how they plan to teach their students once they graduate. By doing so, the study reveals the pattern of trajectories which lead people to preschool teacher education occurs through either a break from their low social origin or through choices which took them further away from their high capital assets and led them to preschool teacher education as a last option. Differences in perception of preschool teacher education and the increased academic demands made on them is also seen to be characteristic based on those with a social origin with high capital assets against those who grew up with little to no capital. Finally, it is shown that regardless of social origin the high academic demands placed on preschool teachers does little to change their perception of what and how a preschool teacher should educate.

The purpose with this qualitative text analysis is to study entire written C-essays in Sweden,about stress published between 2017 and 2022. The essay is gathered from DIVA using thekeywords “stress + förskola” and “förskollärare + stress” and includes 26 essays.The result indicates that stress preschool staff experience is connected to, the high workload, thegroup size of children, the high demands on pedagogical documentation, staff loss, high noiselevel, untrained substitutes, lack of substitutes and poor organization. In order to reduce stress,the documents show that fewer children in the children's groups are required or increased staffdensity and an organization that is responsive and strives towards a common goal.The study indicates a connection between stress and increased demands on preschool teachers inthe revised curriculum in 2016 and onwards. The increased number of long-term sick leave dueto stress in recent years among preschool teachers, might be a consequence. / Syftet med denna kvalitativa textanalys är att studera samtliga examensarbete och C-uppsatser iSverige som behandlar stress i förskolan 2017-2022. Dokumenten är hämtade från DIVA medsökorden “stress+förskola” och “förskollärare+stress” och omfattar 26 uppsatser.Resultatet indikerar att förskolepersonalen är stressad över: höga krav, för många arbetsuppgifter,som pedagogisk dokumentation, personalbortfall, barngruppens storlek och längre vistelsetider,hög ljudnivå, outbildade vikarier, brist på vikarier och dålig organisation. För att minska stressenkrävs enligt de granskade dokumenten, ökad personaltäthet över hela dagen, en organisation somär lyhörd och strävar mot samma mål.Studien indikerar ett samband mellan de höjda kraven på förskollärarna i de revideradeläroplanerna från 2016 och framåt och den ökade stressen. Detta skulle kunna knytas till attantalet långtidssjukskrivningar under samma period har ökat inom denna yrkesgrupp.Nyckelord: stress, förskola, förskollärare, barngruppsstorlek, personaltäthet, läroplanskrav

Det framgår tydligt i förskolans styrdokument att förskollärare ansvarar för att varje barn ska använda digitala verktyg i samband med utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar beträffande användandet av digitala verktyg som ett arbetssätt i förskolan. Exempelvis undersöks vilka möjligheter och hinder förskollärare ser med anledning av införandet av digitala verktyg i förskolan. Studien har en kvalitativ design med halvstrukturerade intervjuer med förskollärare som analyserats med tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna är väl medvetna om sitt ansvar för att stimulera utveckling och lärande i samband med digitala verktyg. Trots sitt givna ansvar upplever förskollärarna en kunskapsbrist vilket medför att digitala verktyg på förskolan stundtals används utan tydligt syfte. För att kunna nå förskolans läroplansmål om att stimulera barns digitala utveckling efterlyser förskollärarna mer utbildning om hur de digitala verktygen ska användas. / It is clear from the preschool's governing document that preschool teachers are accountable for each child’s use of digital tools in connection with development and learning. The purpose of the study is to investigate preschool teachers' perceptions regarding the use of digital tools as a way of working in preschool. For example, it is examined what opportunities and obstacles preschool teachers see as a result of the introduction of digitalization in preschool. The study has a qualitative design with semi-structured interviews with preschool teachers that have been analyzed with thematic analysis. The results show that preschool teachers are aware of their responsibility to stimulate development and learning in connection with digital tools. Despite their given responsibility, the preschool teachers experience a lack of knowledge, which means that digital tools at the preschool are used without a clear purpose. To achieve the preschool's curriculum goal of stimulating children's digital development, preschool teachers are calling for more education on how to use the digital tools.

Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om hur förskollärare och rektorer i förskolan resonerar och agerar när det gäller barn i sorg, vilka förutsättningar och planer som finns för detta arbete samt hur detta arbete skulle kunna utvecklas. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare och en rektor och frågorna handlade bland annat om hur man bör arbeta kring barn i sorg och hur deras resonemang kring krisplanen såg ut. Teorin som används i arbetet utgår från Cullbergs teori som behandlar olika stadier som barn i sorg genomgår. Resultaten visade att varken handlingsplaner eller krisplanerna specifikt handlade om barn i sorg. Resultatet visade även att det fanns olika erfarenheter av arbetet med barn i sorg samt hur det hanterats men att förskollärarna såg att det hade varit önskvärt med vidare utbildning inom ämnet / The purpose of the degree project is to contribute with knowledge about how preschool teachers and principals at the preschool reason and act when it comes to children in grief, what conditions and plans exist for this work and how this work could be developed. The method used was qualitative interviews with five preschool teachers and one principal and the questions were about how to work around children in grief and their reasoning about the crisis plan. The results showed that neither the action plans nor the crisis plans were specifically about children in grief. The results also showed that there were different experiences when working with children in grief and how it was handled, but that the preschool teachers saw that further education in the subject had been desirable

In today's society, the use of digital tools and social media is increasing. Therefore, we want to study how preschool teachers express their use of digital tools, and how they describe a source-critical approach in relation to children's usage of information communication technology (ICT). Semi structured interviews have been conducted to collect data. A qualitative analyse based on socio-cultural and a media pedagogical approach, focusing on a source-critical perspective was conducted. Preschool teachers establish that digital tools and ICT are complementary to the analogue. The results show that similar digital tools are available at the studied preschools. Further, how preschool teachers discuss the purpose of and how digital tools were used was congruent.  A projector was for example used to create imaginary worlds for intra-active play. Tablets and computers are supposed to be used to play educational games, read fairy tales, listen to music, take photos and document. The preschool teachers work conscious to plant a seed that enable the children’s source critical ability to grow. This is based on a conscious critical source use when it comes to digital tools and ICT. / I dagens samhälle ökar användandet av digitala verktyg och sociala medier. Därför vill vi undersöka hur förskollärare beskriver att de använder digitala verktyg, och hur de beskriver ett kritiskt förhållningssätt i relation till barnens användning av Information- och kommunikationsteknik (IKT). En kvalitativ metod har använts för att kunna svara på syftet. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet med ett mediepedagogiskt, samt källkritiskt förhållningssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har ett resultat uppnåtts. I resultatet framgick det vilka digitala verktyg som finns på de olika förskolorna, samt hur förskollärare resonerar kring hur och vad de använder de digitala verktygen till. De digitala verktygen används främst till att projektera på väggen för att skapa olika lekvärldar. Surfplattor och datorer används mest till att spela kunskapsspel, läsa sagor, lyssna på musik, samt att fota och dokumentera. Digitala verktyg och IKT bör användas som ett komplement till den vardagliga undervisningen och ska inte ta över de analoga verktygen. Förskollärarna arbetar medvetet för att så ett frö som möjliggör för barnens källkritiska förmåga till att växa. Detta bygger på en kritisk medvetenhet kring källanvändning när det kommer till digitala verktyg och IKT.

The purpose of my study is to increase knowledge about preschool teachers' views of the pandemic's impact on their profession. The study aims to achieve the purpose with the help of a qualitative data collection through semi-structured interviews consisting of eleven open-ended questions to the participating seven professional preschool teachers. The study attempts to answer the question what impact the preschool teachers have experienced that the pandemic has had on how they perceive their mission. Another question that is tried to be answered is what changes and opportunities for their professional practice that preschool teachers have come to pay attention to during the pandemic. The results of the study shows that the preschool teachers who worked during the pandemic believe that the profession has adopted a more service-oriented focus and teaching has been deprioritized in favor to produce more care for the children. The preschool teachers describe themselves as “flu cops” who have taken on the role of assessing whether the children are healthy enough to be in preschool, at the expense of a good interaction with the guardians. Other important conclusions in this thesis are the importance of the flexibility that preschool teachers possess through their professional profession as well as how preschool teachers' perception of what's best for the children. / Syftet med mitt examensarbete är att öka kunskapen om förskollärarnas upplevelse om pandemins påverkan på deras yrkesprofession. Studien avser uppnå syftet och besvara frågeställningarna med hjälp av en kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer bestående av elva öppna frågor till de deltagande sju yrkesverksamma förskollärarna. Examensarbetet ämnar besvara frågeställningen om vilken påverkan förskollärna upplevt att pandemin har haft på hur de uppfattar sitt uppdrag. Examensarbetet avser även belysa vilka utmaningar och möjligheter för sin professionsutövning som förskollärarna har kommit att uppmärksamma under pandemin. Resultatet visar att förskollärarna som arbetat under pandemin anser att professionen antagit ett mer serviceinriktat fokus och undervisningen har bortprioriterats till förmån för en större omsorg av barnen. Förskollärarna beskriver sig själva som ”snorpoliser” som fått anta rollen att bedöma huruvida barnen är friska nog att vara på förskolan, på bekostnad av en god samverkan med vårdnadshavarna. Några andra viktiga slutsatser är vikten av den flexibilitet som förskollärarna besitter genom sin yrkesprofession samt hur förskollärarna uppfattar vad som är bäst för barnen.