Syftet med våran studie är att undersöka vilken inställning blivande förskollärare har till pedagogers delaktighet i barns fria lek i förskolan. Vi syftar till att undersöka vilka erfarenheter de bär med sig samt vilka uppfattningar de har gällande hur delaktighet i barns lek påverkar leken och lärandet i den. Studiens data inhämtades genom kvalitativa intervjuer med nio studenter från förskollärarutbildningen på Karlstad Universitet, intervjuerna genomfördes enskilt med varje informant över Zoom. Resultatet visade att samtliga informanter såg pedagogers delaktighet i barns fria lek som något positivt. Resultatet pekar också på att pedagoger tar sig an varierande roller som sin ingång i barns fria lek, Studiens slutsatser är att pedagoger går in i barns lek med goda intentioner men med varierande resultat, där rollen pedagoger intar påverkar barns lek och lärande på ett negativt eller positivt sätt. / The aim of this study was to investigate future preschool teachers’ viewpoint on adult participation in children’s free play. Another aim of the study was to research future preschool teachers’ conceptions considering adult participations influence on play and the learning through play. The collected data of this study originated from qualitative performed interviews with nine students from the preschool teacher’s education through Karlstad University in Sweden. The interviews were performed through the program Zoom with the informers individually. The result shows that all the interviewed persons for this study saw adult participation in children’s free play as something positive. The result also shows that teachers chose different “roles” when they approach and participate in children’s play. The conclusion of this study is that teachers participate in children’s play with good intentions with varied results, the role teachers chose may or may not impact children’s play and learning through play in a positive or negative manner.

I denna studie är syftet att synliggöra, och på så sätt bidra med mer kunskap kring, vilka uppfattningar vårdnadshavare till barn i förskolan har kring yrkesrollerna barnskötare och förskollärares olika ansvar och innebörder, samt hur dessa relaterar till de mål och riktlinjer kring ansvar och arbetsfördelning som skrivs fram i förskolans läroplan. Fem vårdnadshavare från tre olika kommuner i västra Sverige har deltagit i den kvalitativa studien där metodansatsen är diskursanalys. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet. Resultatet visar att det finns en diskurs som handlar om att vårdnadshavare uppfattar att barnskötare innefattas av arbetet med barnen och ansvarar för deras omsorg, och en annan diskurs som handlar om att förskollärare uppfattas som den av rollerna som ansvarar för barnens utbildning och organisering av förskolans verksamhet. Det framkommer även att vårdnadshavarna i studien visar sig ha lite kännedom om hur förskolans läroplan relaterar till yrkesrollernas ansvar och arbetsuppgifter. Den uppgift som förskolans personal har ålagts gällande att upplysa vårdnadshavare om dess innehåll verkar därav inte prioriteras i den dagliga kommunikationen. Detta då studien visar att vårdnadshavares uppfattningar om förskolans yrkesroller skiljer sig åt från hur barnskötare och förskollärare beskrivs utifrån Skolverket (2018), vilket kan ge konsekvenser för samverkan mellan förskola och hem. / The purpose of this study is to visualize what perceptions parents of children in preschool have about the professional role’s childcare workers and preschool teacher’s different responsibilities and meanings, and how these relate to the goals and guidelines regarding responsibility and division of work that are written in the preschool curriculum. Five parents from three different municipalities in western Sweden have participated in the qualitative study where the method approach is a discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews were used to collect data and a discourse analysis for analyzing the material. The results show that there is a discourse regarding to how parents perceive childcare workers as included in the work with the children and are responsible for their care, and another discourse about how preschool teachers are perceived as those responsible for the children’s education and the organization of the preschool. It also emerges that the parents in the study appear to have little knowledge of how the preschool curriculum relates to the professional role’s responsibilities and tasks. The assignment that are required by the preschool staff as to inform parents about its content, do therefore not seem to be prioritized in the daily communication. This as the study shows that parent’s perceptions of the professional roles in preschool are different from Skolverket’s (2018) description of childcare workers and preschool teachers, which can have consequences for the collaboration between preschool and home.

Övervikt och fetma är ett växande problem i samhället. Med hjälp av fysiskaktivitet kan man arbeta för att förhindra detta. Förskolan är en viktig del iarbetet, eftersom en stor del av alla barn mellan 1-5 år är inskrivna i förskolanoch spenderar mycket av sin vakna tid där. Forskning visar att det råder delademeningar om hur upplevelsen av att bo och växa upp på landsbygden ser ut.Syftet med den här studien är att utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektivstudera hur verksamma förskollärare på landsbygden beskriver hur arbetet medfysisk aktivitet formas. Kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma pålandsbygden har genomförts för att försöka svara på syftet och frågeställningen. Resultatet i studien presenterar utifrån de olika nivåerna i den utvecklingsekologiska modellen informanternas svar. Dessa visar att för att kunnaskapa förståelse för hur olika instanser i samhället samverkar för barnet sombefinner sig i mitten av modellen. Slutsatsen av studien visar att utifrån Bronfenbrenners modell formas platsen, barnens närmiljö, genom olika nivåer isamhället. De nivåer som presenterats i studien visar på hur viktig interaktionen mellan dessa är för att förstå och kunna skapa förutsättningar för barn iförskolan att utvecklas inom fysisk aktivitet. / Overweight and obesity are a growing problem in society. With the help ofphysical activity, one can work to prevent this. Preschool is an important partof the work, as a large proportion of all children between 1-5 years old areenrolled in preschool and spend much of their waking time there. Researchshows that there are divided opinions about what the experience of living andgrowing up in rural areas looks like. The purpose of this study is to studyfrom a developmental ecological perspective how active preschool teachersin rural areas describe how work with physical activity is formed. Qualitativeinterviews with preschool teachers working in rural areas have been conducted to try to answer the purpose and the question. The results of the studypresent the respondents' responses based on the different levels of the developmental ecological model. These show that in order to create an understanding of how different instances in society interact for the child who is in themiddle of the model. The conclusion of this study shows that based on Bronfenbrenner's model the place, the children's local environment, is formedthrough different levels of society. The different levels presented in this studyshows how important the interaction between these are. By understandingand being able to create the conditions for children in preschool to develop inphysical activity.

No description available.

Idag går nästan alla barn i förskolan. Känslan av att börja i förskolan kan vara väldigt individuell och därför kan inskolningen behöva anpassas efter barnets behov med stöd av olika inskolningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på och arbetar med två inskolningsmetoder, den föräldraaktiva och den traditionella inskolningsmetoden. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med ljudupptagning med fyra verksamma förskollärare. Tidigare forskning visar att inskolningen är en komplex process och att nära relationer med alla inblandade parter är av största vikt för att barnet ska känna sig trygg i den nya miljön. Vi har med hjälp av anknytningsteori och centrala begrepp analyserat vår insamlade empiri.Resultatet av studien visar att förskollärarna ser på och arbetar med inskolningsmetoderna på både lika och olika sätt. Oavsett vilken inskolningsmetod förskollärarna använder sig av på sina förskolor så anpassas den efter det barn som ska skolas in. Förskollärarna arbetar på olika sätt för att knyta an till barnet, men av samtliga fyra betonas samverkan mellan hemmet och förskolan som betydelsefullt. Inom den föräldraaktiva inskolningsmetoden framkom att den ger föräldrarna möjlighet att se verksamheten som en helhet och att barnet kan knyta an till pedagogerna genom sin förälder. Samtidigt framkom att föräldern kan ha svårt att lämna sitt barn när det väl är dags för avsked. Inom den traditionella inskolningsmetoden framkom att den ger barnet möjlighet att knyta an till en pedagog som agerar som deras ersättande anknytningsperson. Samtidigt framfördes att barnet kan bli för fäst vid den ansvarande pedagogen vilket kan hindra barnet från att knyta an till de andra.

Ett begrepp som framträder ofta i globala diskussioner om världen är begreppet hållbar utveckling. Begreppet handlar om att kunna tillfredsställa människors grundläggande behov utan att påverka framtida generationers möjlighet till att få sina behov tillfredsställda. Begreppet har fått en högre status både på global nivå men har även lyfts fram i förskolans värld. Tidigare forskning kring arbetet med hållbar utveckling inom förskolan visar att ekologisk hållbarhet framkommer mer än social och ekonomisk hållbarhet. Det skapar en problematik eftersom alla tre områden måste bearbetas enligt förskolans läroplan. På grund av det är syftet att utifrån ett värdegrundsperspektiv granska förskollärares arbete med social och ekonomisk hållbarhet i förskolan. För att besvara syftet utgår vi utifrån fyra frågeställningar. Frågeställningarna handlar om förskollärares utbildning inom ämnet, vilka för- och nackdelar som framkommer i arbetet med ämnet, på vilket sätt social och ekonomisk hållbarhet synliggörs samt hur de två områdena samspelar. För att besvara frågorna genomförs individuella intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna inte fått tillräckligt med utbildning om ämnet. Förskollärarna kopplar de två områdena till framtiden och vill att barnen ska bära med sig kunskaperna till skolan. Jämlikhet och jämställdhet framkommer i koppling till social hållbarhet och återvinning och återanvändning kopplas till ekonomisk hållbarhet. Resultatet visar också att de två områden inte samspelar med varandra hos fyra av förskollärarna. De samtalar också om hur de två områdena framkommer i undervisningen på förskolan. Rektorns ansvar och ekologisk hållbarhet är två områden som också lyfts fram i resultatet.

I takt med samhällets utveckling sker förändringar inom förskolans verksamhet, vilket öppnar möjligheter för nya undervisningsmetoder. Därför har syftet med den här studien varit att öka kunskapen på förskollärares uppfattning om användningen av applikationer inom hållbar utveckling, samt om de upplever att applikationer skapar ett mervärde i undervisningen. För att undersöka förskollärares uppfattningar har en enkätundersökning med en kvantitativ ansats genomförts. Resultatet av studien visar att respondenterna upplevde applikations användningen inom hållbar utveckling som positiv, dock saknades kunskaper för att bedriva detta i större utsträckning. Samtidigt påvisade studien hur användningen av applikationer bidrog till mervärde, då respondenterna uttryckte att den sociala kontexten barn befinner sig i ökar förutsättningar för barns lärande. Slutligen diskuteras studiens resultat, i förhållande till tidigare forskning, litteratur, styrdokument och det sociokulturella perspektivet.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare utformar och anpassar sin undervisning och sina lärmiljöer så att barn med språksvårigheter inkluderas i gemensam undervisning. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sjuförskollärare via en digital plattform. Ett e-mail skickades ut till ett flertalförskolechefer från olika kommuner som sedan hänvisade oss till intresserade förskollärare. Studien utgår ifrån den didaktiska teorin och förväntas att besvara de didaktiska frågorna: vad, hur och varför som även ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Det insamlade data transkriberades samt analyserades ochutifrån analysen utformades fyra teman: förskollärarens förhållningssätt, anpassade barngrupper, samsyn i arbetslaget och pedagogiska hjälpmedel. Resultatet indikerar att förskollärarna inkluderar barn med språksvårigheter i sin undervisning genom att utforma lärmiljön med hjälp av pedagogiska hjälpmedel som exempelvis bildstöd, samt att dela in barnen i mindre och anpassade barngrupper. Fortsättningsvis påvisarresultatet att förskollärarna planerar sin undervisning utifrån barnens intressen. Att det finns en samsyn mellan kollegor är en betydelsefull faktor för att skapa inkluderande undervisning. För att uppnå ett inkluderande arbetssätt är det avgörande att tillgodose barns behov och förutsättningar i undervisningen. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärarna använder sig av olika strategier för att uppnå inkluderande undervisning för barn med språksvårigheter.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter och upplevelser av planeringstid i förskolan, samt vilket stöd de erbjuds av rektorn. För att samla in data användes en online-enkät med frågor riktade till legitimerade förskollärare. Enkäten bestod av både kvantitativa och kvalitativa frågeställningar och deltagandet var anonymt. Teorianknytningen som valts för analys av resultatet är det pragmatiska perspektiv, där vi stödjer oss i vikten av de didaktiska frågornas plats i undervisning, planering och utvärdering. Resultatet visar på förekomsten av förskollärare som anser sig sakna förutsättningarna som krävs för att kunna bedriva undervisning i förskolan i enlighet med läroplanen och de styrdokument som förskolan har. Tiden som är avsatt för planering används alltför ofta till andra arbetsuppgifter på grund av personalbrist, något som majoriteten av förskollärarna i studien påtalar. Flera förskollärare menar att de har ett visst stöd av rektorn, men upplever sig ändå sakna förståelse för sin situation på arbetsplatsen. Schemalagd planeringstid ser bra ut på pappret men förskollärare menar att det kan vara missgynnande då tiderna inte alltid går att få ut. Samtidigt visar resultatet att förskollärare anser att planeringstiden är viktig i förskolan.

Bildskapande används både inom förskola och skola där helheten av erfarenheter, kunskaper, känslor och upplevelser gynnar barns kunskapsutveckling. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förskollärares olika syn på bildskapande verksamhet i förskolan. I studien användes metoden intervju. Intervjuerna genomfördes enskilda och i grupp. Resultatet pekar på förskollärarnas olika synsätt på bildskapande verksamhet i förskolan, där förskollärarna beskriver att bildskapande blir ett sätt för barn att uttrycka sig och kommunicera på, där samspelet och kommunikationen bidrar till barns utveckling. Förskollärarna uttrycker att kulturella redskap kan tolkas som fysiska och språkliga och förskollärarna beskriver att olika material är viktigt för att ge barn stöd inom bildskapande. Resultatet visar även på förskollärarnas olika synsätt på den egna rollen inom bildskapande aktiviteter vilket pekar på att rollen är central för barns utveckling inom bildskapande. Förskollärarna uttrycker att deras roll inom bildskapande handlar om hur de utforma miljön, erbjuder material, hur de ser till barnens egna intressen, att de lyssna på vad barnen uttrycker, hur de ger barnen stöttning, och även att de uppdaterar sig själva om ny forskning inom bildskapande. Förskollärarna i studien uttrycker även att deras egen kompetens och trygghet inom bildskapande är central. Resultatet pekar på att förskollärarna anser att kompetensen och tryggheten genererar både möjligheter och hinder för bildskapande aktiviteter. Slutsatsen för denna studie ger en antydan om att förskolläraren har en central roll i bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån flera olika delar som framgår i resultatet.