Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda på vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass.   Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen.   Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska begrepp. Resultatet visar att språk är en länk mellan matematiska tankar och tillämpningen av dessa tankar. Dessutom synliggör den kvalitativa studien att  pedagogerna skapar sociokulturella sammanhang genom grupparbete så att barnen påverkas av varandras tankar mot den matematiska begreppsutvecklingen.   Pedagogernas arbetssätt åskådliggör att de är medvetna om att lek och aktiviteter stödjer barnens matematiska utveckling och att detta skapar förutsättningarna för fantasi och kreativitet. Observationerna och resultatet visar att pedagogerna har fokus på variation av aktiviteter, upprepning och imitation så att barnen inspireras av varandras uttrycksformer och föreställningar. Barnen väljer bygg och konstruktion mest i anknytning till Alan Bishops sex fundamentala matematikaktiviteter. Barnen försöker förstå och utveckla matematiska begrepp i relation med varandra. I barnens värld är inte ett objekt fristående ifrån andra objekt utan de relaterar olika begrepp till varandra och ger mening till en företeelse genom kombination av olika matematiska begrepp.

The preschool class was built in 1998 in an effort by the Swedish government to achieve a smooth transition for the children from preschool to compulsory school. This voluntary, one-year class was envisioned as a bridge between preschool and compulsory school, and the activities would be unlike those in preschool or school. Nevertheless, presently the role of the preschool class seems to be unclear to the preschool class teachers. This is all the more concerning given that in 2018 this class will become mandatory children. The aim of this qualitative study was to investigate how teachers understand preschool class and “preschool class pedagogy” as a distinct practice, that is “not preschool” and “not school”, and if and how in that case, mandatory attendance in preschool class will change their view. In this qualitative study, transition theories were applied to characterize teachers’ understanding of the preschool class meaning as a transition year, its preparatory role, and the teachers’ perspectives on this transition class. The sample consisted of four preschool class teachers who were either former or current preschool class teachers. The study data was based on semi-structured interviews, observations and document analysis. This study found that the preschool class teachers understand this class as a one-way bridge to primary school and emphasized the importance of the new policy of the mandatory attendance as a beneficial change for the children.

The aim of this study was to examine the transition from preschool to preschool class and how teachers cooperate. Furthermore, the aim was to examine if the original purpose of preschool class, to create an easier transition between preschool and primary school, has been accomplished. The method used in this study is qualitative with semi structured interviews conducted with preschool and preschool class teachers in Stockholm and Sundsvall. The material gathered from the interviews was analyzed with Foucault’s theory of power, the concept of continuity, a cooperation model and frame factors. The results show that teachers from preschool and preschool class are in an ongoing power struggle which affects the transition. Due to this power struggle and frame factors like lack of time, a good cooperation is harder to achieve between preschool and preschool class.

The purpose of the study is to illustrate how preschool teachers interpret their assignment on the basis of the curriculum and work with children´s mathematical learning as well as how they follow up and demonstrate each child´s opportunities and difficulties for mathematics. The study also wants to highlight how the preschool class educators feel that the children from preschool have developed their mathematical ability when they start preschool class. The study has been based on a socio-cultural perspective. It demonstrates that the child´s learning takes place in social interactions that gradually lead to changes in a child´s thought and development. The development depends on the interaction with other people and what assets and resources the child possesses, as well as the tools that culture gives the individual to shape their own image of reality. The research method that has been used is a qualitative study with interviews conducted with preschool teachers in the preschool, and preschool class. The results show that the concepts education and teaching are partially implemented in the preschool´s activities. Mathematical teaching takes place, but different interpretations of what and when it is called teaching appear. The preschool class educators interpret from different aspects that there are differences in the preschool children´s mathematical knowledge when they come to preschool class. / Syftet med studien är att belysa hur förskollärarna tolkar sitt uppdrag utifrån läroplanen och arbetar med barnens matematiska lärande samt hur de följer upp och påvisar varje barns möjligheter och svårigheter inför matematik. Studien vill även lyfta hur förskoleklassens pedagoger upplever att barnen från förskolan har utvecklat sin matematiska förmåga när de börjar förskoleklass. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Den påvisar att barnets lärande sker i sociala interaktioner som stegvis leder till förändringar i ett barns tanke och utveckling. Utvecklingen beror på samspel med andra människor och vilka tillgångar och resurser barnet besitter, samt de verktyg som kulturen ger individen att forma sin egen bild av verkligheten. Forskningsmetoden som har använts är en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer av förskollärare i förskolan och förskoleklass. Resultatet visar att begreppen utbildning och undervisning till viss del är implementerad i förskolans verksamhet. Det sker en matematisk undervisning men det framkommer olika tolkningar av vad och när det kallas undervisning. Förskoleklassens pedagoger tolkar utifrån olika aspekter att det finns skillnader i förskolebarns matematiska kunskaper när de kommer till förskoleklass.

Målsättningen med studien är att belysa vilka laborativa material som används, hur de kan användas och varför laborativa material ska används i matematikundervisningen i förskoleklass. Detta mynnar ut i studiens syfte som är att med hjälp av intervjuer och observationer synliggöra lärares användning av laborativa material i matematikundervisningen i förskoleklass.   Kvalitativ metod används och inspiration hämtas från etnografin. Det insamlade datamaterialet som har analyserats består av kvalitativa intervjuer med två förskollärare samt deltagande observation under en heldag på två skolor. Teorin inspireras av didaktisk teori och didaktiska frågor som vad, hur och varför. Empirin består av transkriberingar och fältanteckningar som analyseras utifrån den didaktiska triangeln och Bishops matematiska aktiviteter.   I resultatet framkommer att laborativa material används vid alla Bishops sex aktiviteter och att olika typer av laborativa material används som vardagliga föremål, pedagogiska material och spel. Laborativt material används inte enbart vid matematiklektioner utan kan även användas vid temaarbete, på idrottslektioner och utomhus. Förskollärarna är positiva till användandet av laborativt material och ser dem som en självklar del av förskoleklasselevernas matematikundervisning. Förskollärarens syn på vad som är laborativa material påverkar hur laborativa material används. I resultatet framkommer att laborativt material kan vara en hjälp för elever att konkretisera matematiken och att valet av material beror på vilken elev som ska använda det och elevens förkunskaper.

Att inneha fonologisk medvetenhet är grunden i att utveckla läsning. Fonologisk medvetenhet innebär förmågan att urskilja de ljud som finns representerade i språkets ljudsystem. Fonologisk medvetenhet har en underkategori som kallas fonemisk medvetenhet. Det innebär att barnet kan urskilja språkljud eller fonem i ett ord. För lärare i årskurs F–3 är det intressant att ta del av vilka undervisningsmetoder som lärare i förskoleklass använder för att främja fonologisk medvetenhet. Studien har en kognitiv utgångspunkt och resultaten analyseras efter modellen Phonological awareness intervention beyond the basics (Schuele & Boudreau, 2008). Studiens insamlade material består av fyra intervjuer med förskoleklasslärare. Intervjusvaren har tematiserats under rubrikerna undervisning, möjligheter och utmaningar. Resultatet visar att lärarna använder undervisningsmetoderna FonoMix och Läsresan, men komplettera med Bornholmsmodellen. Lärarna använder konkret material som stöd för att hjälpa eleverna att lära in språkljuden. Lärarna anser att deras fonologiska undervisning är positiv för nyanlända elever och elever med svårigheter att uttala språkljud. Slutsatsen är att undervisningsmetoderna ger ett bra underlag för undervisning inriktad på fonologisk medvetenhet. Som lärare bör man dock vara uppmärksam på att ingen dessa undervisningsmetoder är fonologiskt komplett, utan bör kombineras med andra metoder för att få en mer omfattande fonologisk undervisning.

Learning throughout the day In this study, we have tried to find out how preschool class teachers perceive teaching in preschool class activities. We have also tried to find out what preschool class teachers believe is the basis for the planning of the teaching and whether the pedagogical mapping (pedagogiska kartläggningen) affects this planning and if so how. The background to why we have chosen to investigate this is our own perceived complexity in how the activities' teaching is to be carried out according to the curriculum. Our chosen method for the survey is qualitative interviews with seven active teachers in a preschool class. We have chosen to use a phenomenographic approach. This means that the preschool teachers' perceptions are central. In our analysis we have used a sociocultural perspective.  What we have found overall is that preschool class teachers can perceive the concept of teaching with a great variety. However, there were great similarities in how they expressed that they carried out the teaching. We can also see that much of the planned teaching is governed by what the pedagogical mapping (pedagogiska kartläggningen) affects this planning and if so how. The background to why we have chosen to investigate this is our own perceived complexity in how the activities' teaching is to be carried out according to the curriculum. Our chosen method for the survey is qualitative interviews with seven active teachers in a preschool class. We have chosen to use a phenomenographic approach. This means that the preschool teachers' perceptions are central. In our analysis we have used a sociocultural perspective. What we have found overall is that preschool class teachers can perceive the concept of teaching with a great variety. However, there were great similarities in how they expressed that they carried out the teaching. We can also see that much of the planned teaching is governed by what the pedagogical mapping shows.

To have a basic number sense is important for mathematical understanding. Interventions in preschool class has shown significant positive effects on student’s mathematical development throughout elementary school. The purpose of this study was to find out the effects of individually designed intensive training on some preschool students with inadequate number sense. The intention was also to demonstrate how the intenvention could be designed as a preventive measure according to the reading, writing, counting guarantee introduced in Swedish school law on July 1st, 2019. The FoNS framework's eight categories, which together constitute basic number sense, has been used as theory and action research was chosen as a method to gain further knowledge of one's own practice and how to further develope it. A quantitative approach in form of a single case design with comparative figures has been used. The study also has a qualitative approach, by analysing the figures qualitatively, and putting them in context. The result showed that a structured, individual intervention can develop significant effects of the number sense. Six preschool students, at the age of six, who in surveys showed shortcomings in the basic number sense received intensive education for five weeks, three times a week, in pair. The study showed that short, intensive interventions can have a good effect if they are individually tailored, structured, well-planned and performed with few students at a time. Four of the survey group's six participants made a marked increase in results from pre- to post-test. Two pupils will need further efforts to achieve an age-appropriate number sense. The study shows that early intensive tuition in mathematics can be a preventive way of working for the special need teacher to prevent math difficulties.

The aim of this essay was to investigate how teachers in the preschool class work with literacy. How do they justify the methods used to develop children's literacy abilities? I also wanted to know to what extent teachers enable multimodal approaches within written language practices. My study considers the impact teachers' professional identity has on working methods in the preschool class. I hope this essay will help teachers reflect on their learning approach.I gathered information by interviewing three preschool teachers and one compulsory school teacher for the early years working in three different preschool classes in three different schools. The four interviews were transcribed and put together in an overview. I applied a socio-cultural perspective to the material and approached the problem by looking into differences within preschool-/school traditions from the 1800's to present day education. All teachers practised the phonics based method the Bornholm model to some extent. Rhymes were often used as well as computer writing. The motivation to rhyming was that the children seemed to enjoy it, while typing on the computer was justified by all children's equal right to learn despite fine motor skills development.The analyses showed that preschool teachers are more likely to enable play and include joyful learning situations in their teaching. Compulsory school teachers come from another tradition, and often see the year in the preschool class as a preparation for school. All interviewed teachers have a theoretical knowledge about multimodal discourses, but struggle to apply these theories in practice.

Förskolans läroplan har en helhetssyn gällande förskolans utbildning och menar att omsorg, utveckling och lärandet blir en enhet. Denna helhetssyn kan påverkas in övergången mellan förskola och förskoleklass. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärares uppfattningar gällande arbetet som utförs på förskolan för att bidra till barnens trygghetskänsla vid övergången från förskola till förskoleklass. För att undersöka syftet valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sju förskollärare från fem olika förskolor deltog i studien. Resultatet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och nanalyserades därefter utifrån barnets bästa och sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att förskollärarna uppfattar att rutiner, samverkan och kontinuitet ökar tryggheten i barnens övergång mellan förskola och förskoleklass.