Denna uppsats belyser några av förskoleklassens läromedel i matematikämnet. Vi har undersökt specifikt i vilken utsträckning leken tar plats i läromedel, samt vilket stöd läraren får att genomföra lek som kan bidra till elevernas begrepps och/eller resonemangsförmåga. Förskoleklassen har nyligen blivit obligatorisk och ska fungera som en bro mellan förskolan och skolan. Den förväntas ta över förskolans lekpedagogik samtidigt som den ska introducera skolans rutiner och undervisningsmetoder. Vi har använt innehållsanalys som metod för att undersöka läromedel både kvantitativt och kvalitativt. Studiens resultat visar att lek som bidrar till elevernas begrepps- och/eller resonemangsförmåga finns i lärarhandledningar. Det finns även olika typer av stöd för läraren att genomföra lekbaserad undervisning som bidrar till elevernas begrepps- och/eller resonemangsförmåga. Det kan bidra till att eleverna utvecklar och befäster sina kunskaper om matematiska begrepp och/eller resonemang via leken. Studien visar också att lek i läromedlets elevböcker i stort sett saknas. Vilket kan innebära att eleverna går miste om lek i matematikundervisningen om läraren väljer att endast använda elevboken. / This master thesis focuses on mathematics textbooks for preschool class. We have studied to what extent play is found in the textbooks and what kind of the support for implementation is offered to the teacher. We have focused on play which can contribute to the pupils’ concept and/or reasoning ability.  Preschool class is now a compulsory school form. Preschool class is a class between preschool and primary school and is expected to function as a bridge between these two. There are many expectations for preschool class: implementing preschool pedagogy while introducing the primary school’s routines and teaching methods. We have used content analysis as a method in this study. The method has been used in both a quantitative and a qualitative way.  The results show that teacher guides offer play contributing to conceptual and/or reasoning. The results also show that the teacher gets support for implementing such play in the classroom. This offers opportunities for pupils to consolidate and develop their knowledge of mathematical concepts as well as their reasoning. Further, the study shows that play in the pupils’ textbook largely is lacking. If the teacher chooses to only use the pupil’s textbooks, the consequence can be that the pupils are missing out on play in mathematical education.

Syftet med studien är att få en inblick i hur matematiska läroböcker, riktade till förskoleklass, kan bidra till utvecklingen av en problemlösningskompetens. Detta gjordes genom att undersöka omfattningen och placeringen av problemlösningsuppgifter i läroböcker riktade till förskoleklass. Med hjälp av ett tidigare beprövat ramverk kunde vi kategorisera uppgifter från sex olika läroböcker genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visade att problemlösningsuppgifter var underrepresenterade i alla läroböckerna och att högst procent problemlösningsuppgifter var placerade som en första deluppgift och minst procent som avslutande uppgifter. Vid de tillfällen där läroböckerna explicit markerat att det handlade om problemlösning var majoriteten av uppgifterna problemlösningsuppgifter. Samtliga läroböcker ansågs innehålla för låg andel problemlösningsuppgifter för att i tillräcklig mån kunna bidra till utvecklandet av en problemlösningskompetens. Placeringen av problemlösningsuppgifterna i läroböckerna var generellt positiv för att kunna bidra till ökat problemlösningskompetens. Att problemlösningsuppgifter dominerar där det beskrivs handla om problemlösning anses vara positivt, dock återfanns ändå 29,5% andra uppgifter, vilket kan skapa en skev bild av vad problemlösning är. / The purpose of the study is to gain an insight into how mathematical textbooks, aimed for preschool class, can contribute to development of a problem-solving competence. This was done by examining the extent and location of problem-solving tasks in textbooks aimed for preschool class. Using a previously proven framework, we were able to categorize data from six different textbooks through a quantitative content analysis. The results showed that problem-solving tasks were underrepresented in all textbooks and that the highest percentage of problem-solving tasks was placed as a first sub-task and the lowest percentage as concluding tasks. At the times when the textbooks explicitly stated that it was a problem-solving task, the majority of the tasks were problem-solving tasks. All textbooks were considered to include too low a share of problem-solving tasks, for it to be able to contribute to the development of a problem-solving competence. The placement of the problem-solving tasks in the textbooks was generally positive, in the meaning that it enabled them to contribute to increased problem-solving competence. Problem-solving dominates where it is described to be a problem-solving task which is considered positive, however, 29.5% other tasks were still found, and that can create a skew picture of what problem-solving is.

Denna uppsats belyser några av förskoleklassens läromedel i matematikämnet. Vi har undersökt specifikt i vilken utsträckning leken tar plats i läromedel, samt vilket stöd läraren får att genomföra lek som kan bidra till elevernas begrepps och/eller resonemangsförmåga. Förskoleklassen har nyligen blivit obligatorisk och ska fungera som en bro mellan förskolan och skolan. Den förväntas ta över förskolans lekpedagogik samtidigt som den ska introducera skolans rutiner och undervisningsmetoder. Vi har använt innehållsanalys som metod för att undersöka läromedel både kvantitativt och kvalitativt. Studiens resultat visar att lek som bidrar till elevernas begrepps- och/eller resonemangsförmåga finns i lärarhandledningar. Det finns även olika typer av stöd för läraren att genomföra lekbaserad undervisning som bidrar till elevernas begrepps- och/eller resonemangsförmåga. Det kan bidra till att eleverna utvecklar och befäster sina kunskaper om matematiska begrepp och/eller resonemang via leken. Studien visar också att lek i läromedlets elevböcker i stort sett saknas. Vilket kan innebära att eleverna går miste om lek i matematikundervisningen om läraren väljer att endast använda elevboken. / This master thesis focuses on mathematics textbooks for preschool class. We have studied to what extent play is found in the textbooks and what kind of the support for implementation is offered to the teacher. We have focused on play which can contribute to the pupils’ concept and/or reasoning ability.  Preschool class is now a compulsory school form. Preschool class is a class between preschool and primary school and is expected to function as a bridge between these two. There are many expectations for preschool class: implementing preschool pedagogy while introducing the primary school’s routines and teaching methods. We have used content analysis as a method in this study. The method has been used in both a quantitative and a qualitative way.  The results show that teacher guides offer play contributing to conceptual and/or reasoning. The results also show that the teacher gets support for implementing such play in the classroom. This offers opportunities for pupils to consolidate and develop their knowledge of mathematical concepts as well as their reasoning. Further, the study shows that play in the pupils’ textbook largely is lacking. If the teacher chooses to only use the pupil’s textbooks, the consequence can be that the pupils are missing out on play in mathematical education.

The aim of the study is to investigate a selection of picture books about the start of school to see how children's transitions from preschool to preschool class are depicted. This is to further investigate whether picture books can be used as a complement to transition activities. Through this study, we aim to gain more knowledge about whether the books in the study could serve as a complement to transition activities.  In total, six picture books have been processed using close-up reading as a method and the developmental ecological niche theory. Previous research shows that the transition between preschool and preschool class is a problem area where there are major shortcomings in the interaction between these different activities. Therefore, the study aims to investigate a transitional activity without collaboration requirements for the activities. The results show that the characters in the picture books place the greatest emphasis on the community rather than the teaching and education in school. The social interaction and emotions are close in the plot and are difficult to distinguish as they often reflect each other. / Syftet med studien är att undersöka ett urval av bilderböcker om skolstarten för att se hur barns övergångar från förskola till förskoleklass skildras. Detta för att vidare undersöka om bilderböcker kan användas som komplement till övergångsaktiviteter. Genom denna undersökning strävar vi efter att få mer kunskap kring huruvida böckerna i studien skulle kunna fungera som ett komplement till övergångsaktiviteter. Totalt har sex bilderböcker bearbetats med hjälp av närläsning som metod och den utvecklingsekologiska nischteorin.  Den tidigare forskningen visar att övergången mellan förskola och förskoleklass är ett problemområde där stora brister finns i samverkan mellan dessa olika verksamheter. Därav eftersträvar studien att undersöka en övergångsaktivitet utan samverkanskrav för verksamheterna.  Resultatet visar att karaktärerna i bilderböckerna lägger störst vikt vid gemenskapen snarare än undervisningen och utbildningen i skolan. Det sociala samspelet och känslor ligger nära i handlingen och är svåra att särskilja då de ofta återspeglar varandra.

Begreppen delaktighet och inflytande används flitigt i skolans verksamhet, men hur görs barn och elever delaktiga i undervisningen och när tillåts de egentligen ha inflytande? Studiens syfte är att belysa elevernas delaktighet och inflytande utifrån deras perspektiv. Den teori som används är Shiers delaktighetsmodell och som metod har intervjuer använts i form av barnsamtal. I en kvalitativ studie med öppna intervjufrågor har samtal genomförts med elever på två olika skolor. Resultatet visar att det finns begränsningar när det gäller elevernas medbestämmande och möjligheten till att påverka sin undervisning. Majoriteten av eleverna upplever att lärarna endast lyssnar ibland, men att de inte tar hänsyn till det som eleverna säger. En minioritet av eleverna upplever att de blir lyssnade till när de kommer med tankar och idéer. Elevernas möjlighet till delaktighet och medbestämmande blir större när de går in i en roll som till exempel vid morgonsamlingen då eleverna får möjlighet att vara dagens värd. I de olika ämnen som är i förskoleklass är det i den fria leken som eleverna känner att de har störst inflytande medan i matematik och svenska har eleverna inget att bestämma om. Studien visar utifrån elevers upplevelser hur en begränsning av delaktighet och inflytande är för eleverna. Studien kan inspirera lärare i förskoleklass till att våga tänka utanför ramarna och utifrån ett elevperspektiv. Det kan bidra till att låta eleverna få mer delaktighet och inflytande i sin undervisning. / The concepts of participation and influence are widely used in school activities, but how are children and students involved in teaching and when are they actually allowed to have influence? The purpose of the study is to shed light on students' participation and influence from their perspective. The theory used is Shier's participation model and as a method interviews have been used in the form of child interviews. In a qualitative study with open interview questions, interviews were conducted with students at two different schools. The results show that there are limitations when it comes to students' participation and the opportunity to influence their teaching. The majority of students experience that the teachers only listen occasionally, but that they do not take into account what the students say. A minority of students experience that they are listened to when they come up with thoughts and ideas. The students' opportunity for participation and co-determination becomes greater when they enter a role such as at the morning assembly when the students are given the opportunity to be the host of the day. In the various subjects that are in the preschool class, it is in the free play that the students feel that they have the greatest influence, while in mathematics and Swedish the students have nothing to decide on. The study shows, based on students' experiences, how a limitation of participation and influence is for the students. The study can inspire preschool teachers to dare to think outside the box and from a student perspective. It can help to give students more participation and influence in their teaching.

Syftet med vårt arbete är att utveckla kunskap om hur förskollärare ser på den fria lekens betydelse i förskoleklassens verksamhet samt hur de använder sig av och förhåller sig till barnens fria lek. Detta utifrån hur förskollärarna tolkar läroplanens innehåll och utifrån hur barngruppens behov och verksamhetens förutsättningar ser ut. Metoden består av insamlade data från intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i förskoleklasser i olika delar av Sverige. Datainsamlingen har analyserats med utgångspunkt från det teoretiska perspektivet policy enactment som i vår studie innebär att förskollärarna tolkar, anpassar och använder sig av läroplansinnehållet i sin undervisning. Det framkom olika kategorier från vår datainsamling som presenteras som rubriker i resultatavsnittet. De kategorier som framkommer utifrån vår första frågeställning om den fria lekens betydelse är: Utveckla lärande, utvecklas socialt samt utveckla inflytande och delaktighet genom den fria leken. De kategorier som framkommer från vår andra frågeställning om förskollärarens förhållningssätt är: Att styra den fria leken, att använda den fria leken som fyllmedel eller motivation samt Att positionera sig vid barnens fria lek. Resultatet visar hur förskollärarna använder sig av den fria leken i förskoleklassens verksamhet, vilka möjligheter, fördelar och svårigheter som upplevs samt vilka begränsningar som görs. I resultatet framkommer även hur förskollärarna väljer att positionera sig under barnens fria lek och vilka fördelar respektive nackdelar som deras val innebär. Avslutningsvis sammanfattas slutsatser om att den fria leken ses som viktig utifrån både ett socialt och ett lärande perspektiv, samtidigt som förskollärarna belyser att den fria leken utifrån olika faktorer begränsas.

Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskaper kring hur lärare i förskoleklass kan använda multimodal kommunikation optimalt i undervisning för att främja alla elevers lärande och utveckling. Syfte och frågeställningar: Studien vill synliggöra olika professioners uppfattningar om användningen av multimodal kommunikation i förskoleklassens undervisning för att främja alla elevers lärande och utveckling.  ● När och hur använder förskoleklasslärare multimodal kommunikation? ● Vilka uppfattningar har de olika professionerna om betydelsen av multimodalkommunikation för alla elevers lärande och utveckling i förskoleklassen? ● Vilka framgångsfaktorer och utmaningar beskrivs av professionerna när multimodalkommunikation ska användas i undervisning? Teori: För att tolka resultatet användes olika begrepp från designorienterat och multimodalt perspektiv på lärande. Perspektivet har varit relevant i denna studie eftersom den syftar till att undersöka hur lärare i förskoleklass använder olika multimodala resurser för att skapa lärmiljöer och processer som främjar alla elevers lärande och utveckling. Metod: Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare, specialpedagoger och skollogopeder. Respondenterna kommer från tre olika skolor men förskollärarna arbetar alla på samma skola. Empirin bearbetades genom en fenomenografisk analysmodell. Resultat: Förskollärarna använder multimodal kommunikation i förskoleklassens undervisning för att främja språk, kunskap, lustfyllt lärande, sociala utveckling och grupplärande. Dock används verktygen begränsat och det finns osäkerhet kring hur de kan främja lärande, delaktighet och inkludering av elever i språklig sårbarhet. Professionerna har olika syn på hur verktygen ska anpassas, vilket skapar spänning kring användningen som generell insats eller som stödstrukturer för elever i språklig sårbarhet. Resultatet visar också att stöd från elevhälsan och positiv sammanhållning är viktiga för att stärka förskollärarnas kunskaper och motivation. Specialpedagogiska implikationer: En kommunikativt tillgänglig lärmiljö i förskoleklassen handlar om att skapa en lärmiljö som kan stödja lärande och delaktighet för elever i språklig sårbarhet. För att skapa en inkluderande och likvärdig lärmiljö för alla elever i förskoleklass är det viktigt att öka kunskap och medvetenheten hos förskoleklasslärare om hur man kan använda multimodal kommunikation optimalt i undervisningen. Det är även viktigt att ha fokus på elever i behov av stöd och att öka samarbetet mellan professioner för att tydliggöra skolkulturen kring förväntningar på dessa elever. Detta är också betydelsefullt för att stärka kvaliteten på undervisningen i förskoleklassen.

Lärare har en bred repertoar av representationsformer att välja mellan i undervisning av tals additiva del-helhetsrelationer. Studiens syfte var att undersöka hur lärare använder dessa i undervisningen. För att få svar på detta skapades frågeställningen: Hur synliggör förskoleklasslärare identifierade kritiska aspekter från tidigare forskning med hjälp av representationsformer i undervisningen av tals del-helhetsrelation. I studien observerades och intervjuades förskoleklasslärare om hur de undervisar om tals del-helhetsrelationer med hjälp av representationsformer. Variationsteorin användes för att analysera observationsprotokoll och transkriberade intervjuer om hur lärarna iscensätter kritiska aspekter inom tals del-helhetsrelationer. Resultatets utgångspunkt är fem kritiska aspekter som har identifierats i forskning och som iscensattes av lärarna. Resultatet visar att för synliggörandet av en del kritiska aspekter kan en representationsform anses vara mer gynnsam. Lärarna synliggjorde även de olika kritiska aspekterna på liknande sätt, genom att hålla samma aspekter invarianta medan andra varierade. Trots detta kunde lärarnas tillvägagångssätt skilja sig åt. Resultatet visar att lärarnas muntliga tal spelar en betydande roll i synliggörandet av kritiska aspekter. Gester var däremot inte av samma vikt. / Teachers have a wide repertoire of representations to choose from when teaching additive numbers’ part-whole relationships. The aim of this study was to investigate how teachers use these when teaching. The question of the research was: How can identified critical aspects from earlier research be enacted by preschool class teachers with the use of representations when teaching additive numbers’ part-whole relationships? Preschool class teachers were observed and interviewed about how they teach part-whole relationships of numbers with representations. The Variation theory of learning was used to analyze the protocol from observations and transcribed interview of the enactment of critical aspects within numbers’ part-whole relationships. The result is based on five critical aspects that have been identified in research and was enacted by the teachers. The result show that one representation can be more advantageous when some critical aspects are to be enacted. The teachers enacted the critical aspects in similar ways, by keeping the same aspects as invariant while other aspects varied. Despite this, the teachers’ approach when teaching could differ. The result show that teachers’ oral speech had an impact on the enacment of critical aspects. However, the use of gestures where not that important.

Syftet med detta arbete var att undersöka det specialpedagogiska arbetet kring elever som visar indikation eller befaras att inte nå kriterier för bedömning av kunskaper i grundskolans årskurs 3, utifrån kartläggningsmaterialet Hitta matematiken på höstterminen i förskoleklass. Genom semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger undersökte vi hur arbetet med tidiga stödinsatser i matematik genomfördes efter kartläggningen, stödinsatsernas innehåll och vilka ramar som styrde detta arbete. Vi ville också undersöka hur de centrala begreppen visar indikation och befara tolkades av specialpedagogen. Vi valde att inrikta oss på Hitta matematiken, den matematiska delen i kartläggningen, då vi hade uppfattat tendenser att matematiken kom i skymundan av läs- och skrivinsatserna i skolan. Förskoleklassen, tillika kartläggningsmaterialet, har varit obligatoriska sedan 2019 och vår uppfattning var att trots att det nu gått fem år sedan införandet samt att riktlinjerna och styrdokumenten påvisar tydlighet så skiljer sig arbetet åt samt tolkas olika ute på skolorna i Sverige. Vår studie visade att på många skolor saknas tydliga rutiner kring tidiga insatser i matematik med samråd, analys och uppföljning tillsammans med personal med specialpedagogisk kompetens och att tid inte avsätts till detta från ledningshåll. Detta leder till att läraren lämnas ensam i det vidare arbetet efter kartläggningen vilket kan leda till ”vänta-och-se” i stället för tidiga insatser som skulle skapa förutsättningar att höja kunskapsnivån i den svenska skolan. Bristen på rutiner och återkommande möten kring tidiga insatser leder också till att det inte finns ett gemensamt yrkesspråk och en osäkerhet i hur viktiga begrepp tolkas. Utifrån vår studie kunde vi sammanfattningsvis konstatera att den matematiska kartläggningen i förskoleklass fortfarande inte bidrar till tidiga insatser och att det inte skett några större förbättringar organisatoriskt kring det särskilda stödet och de specialpedagogiska insatserna i förskoleklass sedan införandet 2019.

This study, with an intercultural perspective, aimed to find out which groups of people and what type of norms was most commonly represented in the examined children’s literature of two preschools and one preschool class. This study also aimed to find out how teachers at these work places work with this literature. We wanted to find out what teachers believe is important to exist within their books, and what the work regarding the subject of children’s literature meant to them. Our methods to gather data have been to conduct qualitative interviews with the teachers and quantitative analysis of their work place’s children’s books. The result showed that the teachers believed that having conversations about the books are particularly important, both for the children’s language development, but also to learn more and to be able to describe their own feelings. The study of the examined children's literature showed, among other things, that boys are more commonly represented in main roles than girls, and that animals make up for a big percentage of the main roles as well. The study also showed that people of foreign ethnicity, people with disabilities, as well as parents in same-sex relationships were for the most part absent in the examined children’s literature.