Studiens syfte är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar kring barns erfarenheter och lärande om kemiska processer och möjligheten till progression i övergången mellan förskola och förskoleklass, enligt lärare i dessa två skolformer. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med stöd av semistrukturerade intervjuer där nio informanter deltagit i studien.  Resultatet visar att lärarna uppfattar naturvetenskap på två olika vis, naturvetenskap som en helhet och naturvetenskap som biologi. Studien pekar även på att det till viss del finns en otydlig kommunikation vid samverkan kring övergångar mellan förskola och förskoleklass. Slutligen visar studien att de förmågor och kunskaper som lärarna beskriver prioriteras i informationsutbytet mellan förskola och förskoleklass är det sociala samspelet, språket och barns intressen.  Slutsatsen är att förskollärare och förskoleklasslärare behöver mer kunskap inom naturvetenskap med fokus på kemikaliska processer och fenomen, men också insyn och kunskap om varandras arbete. Det blir utmanade för lärare att skapa möjlighet till progression i barns lärande om kemikaliska processer och fenomen i ett övergångsarbete om det inte finns medveten undervisning eller samsyn kopplat till ämnesområdet. / The purpose of the study is to contribute knowledge about teachers' perceptions of children's experiences and learning about chemical processes and the possibility of progression in the transition between preschool and preschool class, according to teachers in these two school forms. The study is based on a qualitative method supported by semi-structured interviews where nine informants participated in the study.  The results of the study show that the teachers perceive science in two different ways, science as a whole and science as biology. The study also points out that there is to some extent an unclear communication when collaborating on transitions between preschool and preschool class. Finally, the study shows that the abilities and knowledge that the teachers describe prioritized in the exchange of information between preschool and preschool class is social interactions, language and children's interests.  The conclusion is that preschool teachers and preschool class teachers need more knowledge in science with a focus on chemical processes and phenomena, but also insight and knowledge about each other's work. It will be challenging for teachers to create the opportunity for progression in children's learning about chemical processes and phenomena in a transition work if there is no conscious teaching or consensus linked to the subject area.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares användning av boksamtal i förskoleklass och årskurs 1, samt om boksamtal kan bidra till språkutveckling. Tidigare forskning visar många fördelar med att främja elevers språkutveckling i de tidiga åldrarna. De får tillfälle att uttrycka sina egna tankar, samt träna upp sitt ordförråd. Lärarna påpekar att tiden eller resurserna inte räcker till för att ha renodlade boksamtal. Forskningen visar att det är viktigt att börja läsa tidigt i skolåldern för att förhindra svårigheter senare under skolgången. Studiens teoretiska ram grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori att lärande sker kollektivt och därigenom blir det ett socialt och kontinuerligt samspel med omgivningen. Vygotskijs teori har inspirerat lärare att vara mer aktiva under lektionerna och inneha en betydande roll för elevernas kunskapsutveckling. Insamlingen av datan genomfördes kvalitativt genom personliga intervjuer med lärare som arbetar på lågstadiet. Intervjuerna analyserades och gemensamma nämnare mellan dem identifierades. Därefter diskuterades intervjuerna i förhållande till den tidigare forskningen. Uppsatsen visar betydelsen på hur viktigt det är att använda sig av att boksamtal tidigt i skolåldern, för att gynna elevernas språkutveckling. De tydligaste resultaten av studien är att alla lärare använder sig av en form av boksamtal varje dag genom den dagliga högläsningen. Studien visar att den dagliga högläsningen och boksamtalen har positiva effekter på läsförståelse och språkutveckling. Elevernas förmåga att förstå förbättras genom diskussioner som inträffar under boksamtalen. En annan viktig faktor som upptäcktes är att boksamtal gynnar elevernas ordförråd och den språkliga förmågan.

Avhandlingens syfte är att undersöka övergången från förskoleklass till årskurs ett och hur barn lär känna och skapar mening om vad skola och förskoleklass är. Detta görs genom att studera hur övergången från förskoleklass till årskurs ett markeras genom olika aktiviteter och de processer i vilka barn tillsammans med andra barn, lärare och kontext skapar mening kring övergången. Det empiriska materialet består i huvudsak av deltagande observationer och fältanteckningar från fältarbete men också av intervjuer med barnen. Övergången analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv på tid, passageriter och socialisation. Analysen visar att förskoleklass och årskurs ett genom att markeras som åtskilda också konstrueras som olika. Analysen visar också att tid och temporal orientering är viktigt för hur övergången från förskoleklass till årskurs ett förstås. Olika tidsaspekter (dåtid, nutid och framtid) används av barn och lärare för att ge mening till övergången. Den tidsaspekt som är mest framträdande är framtiden. Den används för att förstå övergången men övergången förstärker också fokus på framtiden.  Övergången från förskoleklass till årskurs ett kan förstås utifrån ett övergångsschema med en separationsfas, en liminal fas och en fas av införlivande. Även förskoleklassen som sådan kan förstås som en liminal övergångsfas i övergången från förskola till skola. Övergången är en kollektiv process där barn tillsammans gör övergång. Samtidigt innehåller övergången individuella aspekter och avvikelser från vad som framstår som  normalövergången. Sådana avvikande erfarenheter bidrar till hur den kollektiva övergången konstrueras. I dessa socialisationsprocesser konstrueras mening i samspel mellan barn, lärare och skola. Att barn orienterar sig mot skolans temporala ordning och deltar i socialiserande aktiviteter innebär att de på olika sätt konstrueras som elever men också att de konstruerar skola och övergången från förskoleklass till årskurs ett. / The aim of the thesis is to explore one of the first transitions that Swedish school children encounter and how children get to know and make sense of the school system. The point of departure is to study what activities are undertaken to mark the transition from preschool class to first grade and the meaning-making processes in which children are involved. Ethnographic data from two Swedish school settings are used in the study. The material contains participant observations and field notes from different school settings, as well as ethnographic interviews with the children. The transition is analysed using theoretical perspectives on time together with concepts such as rites of passage and socialization. The analyses show that the preschool class and first grade are marked as different in several ways during the transition process. The analysis also show that time is important for the meaning ascribed to the transition. Different aspects of time (past, present and future) are used to do and make sense of the transition. Talk about the future and activities pointing at the future are used to understand transition, but transition also strengthens the focus on the future. The transition from preschool class to first grade can be understood as a phase of separation, a liminal phase and a period of incorporation. But the preschool class itself can also be understood as a liminal phase, a time in between preschool and school. It was found that transitions constitute a collective process through which children do transition together. At the same time, transitions can be understood as multiple, as children deviate from a normal transition. Such deviant experiences further add to how a “normal” transition is understood. In socialization processes, meanings are constructed in interactions between children, teachers and school. Children’s orientation to the temporal order of school and their participation in socializing activities contribute to the construction of children as students, but also to the construction of school and transition.

The overall aim of this research is to describe and analyse the educational pathways from preschool to school of a group of children with and without special educational needs. The aim is also to describe and analyse children’s views and experiences of early years education, and how these can be obtained. The research comprises six studies that are presented in four articles and two conference papers. Longitudinal and multiple-case study designs, and mixed method approaches are adopted in the empirical studies, and the data is collected via observations, a questionnaire, documents, conversations and interviews with staff, children’s drawings and interviews with children. The results from the empirical studies show a variation of pathways to compulsory education; changes in activities and relationships in the transitions; a variation in preschool quality; a broad conceptualising of special educational needs; an application of comprehensive or specialised typologies in the educational settings; an undecided and cautious attitude toward inclusive education; an allocation of generous resources to specialised and segregated programmes; and a diversity of support provisions. The children report more positive than negative experiences of their early school years and pinpoint the importance of having a sense of belonging among peers; opportunities for creative play and thinking; experiences of speed, excitement and physical challenges; elements of cosiness, withdrawals and comfort for recreation; experiences of growth in knowledge and understanding of the world; feeling safe; feeling free and autonomous; and preventing homesickness in order to thrive. The results of the literature review are that the researchers may obtain data from children with and without special educational needs by means of traditional and innovative data collection methods. For broadening participation and sharing of views, the researchers may offer relational and material support. The thesis has relevance for researchers in the field of special education, inclusive education and early childhood education and care. It has also relevance for teacher training, policy makers and stakeholders, school heads, teachers and families. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 6: Submitted.</p>

Syftet med vår studie är att ta reda på om det finns variationer i lärmiljöerna och arbetssätten i förskola och förskoleklass samt belysa hur pedagogerna ser på övergångar mellan förskola – förskoleklass. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, där vi utgår från att lärandet sker i ett sammanhang, en kontext där mening skapas genom kommunikation. Människor befinner sig ständigt under utveckling och förändring och vi kan i alla situationer appropiera, alltså ta över och ta till oss kunskaper från våra medmänniskor. Det sociokulturella perspektivet har inspirerats av den ryske forskaren Vygotskij som menar att barnet utvecklas genom sina handlingar och sitt samspel med andra samt genom biologiska förändringar. Medierat lärande är ett lärande som sker genom att kunskap erövras på olika sätt och med olika verktyg. Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet i vår undersökning vill vi få syn på vilka arbetssätt som används och vilka lärmiljöer som byggts upp. Vilka möjligheter finns det för barnen/eleverna att kommunicera, appropiera och mediera?   I studien har vi även undersökt hur pedagoger uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd samt betydelsen av goda övergångar mellan förskola - förskoleklass. Är det ett barn/en elev med särskilda behov, alltså det kategoriska perspektivet, eller är det ett barn/en elev i särskilda behov, det relationella perspektivet?   Vi har genomfört studien med hjälp av intervjuer och observationer av lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöerna i både förskolorna och förskoleklasserna erbjuder olika mötesplatser, olika möjligheter till kommunikation, olika konstellationer, olika material, olika hjälpmedel och olika miljöer för barnen/eleverna att mötas, kommunicera och utvecklas tillsammans i. Det som respondenterna uttrycker att de tror är den största skillnaden mellan förskola och förskoleklass, är att förväntningarna är större på barnen i omsorgs- och kunskapsbiten i förskoleklass än i förskolan. Flera av respondenterna uttrycker även att i förskolan ses det mer till hela barnet och barnen ges mer möjlighet och utrymme till att leka färdigt och till att samtala med varandra. Det går inte fastslå vilket perspektiv som råder varken i förskolan eller i förskoleklass. Det kategoriska perspektivet skulle kunna urskönjas bland annat när en förskoleklasslärare beskriver att alla förväntas göra likadant. Ibland skymtas det relationella perspektivet, då medvetenheten om det positiva med olikheter uttrycks och tanken att anpassa miljön och arbetssätten lyfts fram för att alla barn/elever ska lyckas.   När det gäller överlämningarna från förskola till förskoleklass finns det ofta en utarbetad handlingsplan. Dock är meningarna om överlämningssamtalen olika. Någon av respondenterna uttrycker att överlämningssamtalen inte behövs, medan någon säger att fler professioner bör delta i så viktiga möten. / The purpose of our study is to find out if there are variations in the learning environments and working methods in preschool and preschool class, and to illustrate how the educators view transitions between preschool - preschool class. We also want to find out how the educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. Our study is based on a socio-cultural perspective, where we assume that learning takes place in a context, a context in which meaning is created through communication. People are constantly under development and change, and in all situations we can appropiate, thus take over and take on knowledge from our fellow human beings. The socio-cultural perspective has been inspired by the Russian researcher Vygotsky, who says that the child develops through his actions and his interaction with others and through biological changes. Mediated learning is a learning that takes place through knowledge acquired in different ways and with different tools. By using the socio-cultural perspective in our survey, we want to see which working methods are used and which learning environments have been built up. What opportunities are there for the children / students to communicate, appropiate and mediate?   In the study, we also examined how educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. As well as the importance of good transitions between preschool - preschool class. Is it a child / student with special needs, the categorical perspective, or is it a child / student in special needs, the relational perspective?   We have conducted the study with the help of interviews and observations of learning environments. The results show that the learning environments in both preschools and preschool classes offer different meeting places, different opportunities for communication, different constellations, different materials, different aids and different environments for the children / pupils to meet, communicate and develop together in. The biggest difference between preschool and preschool class is that the expectations are greater in the children in the care and knowledge bit in preschool class than in preschool. Several of the respondents also say that in the preschool, more is seen to the whole child and the children are given more opportunity and space to finish playing and to talk to each other. It is not possible to determine which perspective prevails in preschool or in preschool class. The categorical perspective could be discerned, among other things. When a preschool teacher teaches that everyone is expected to do the same. Sometimes the relational perspective is discerned, as the awareness of the positive with differences is expressed and the idea of ​​adapting the environment and working methods is emphasized for all children / pupils to succeed.   Regarding the handover from preschool to preschool class, there is often an elaborated action plan. However, the opinions about the handover talks are different. Some of the respondents say that the handover talks are not needed, while others say that more professions should participate in such important meetings.

Syftet med studien är att undersöka vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1. Studiens teoretiska ram utgår från läroplans- och ramfaktorteorin. Studiens data omfattas av olika regeringsförslag, den nya läroplanens framskrivning gällande förskoleklass och läsning i f–1 följt av åtta semistrukturerade intervjuer med fyra läromedelsförfattare och fyra verksamma f–1 lärare. Insamlade data analyserades utifrån Lindes (2012) tolkning av läroplansteorins tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. De tre arenorna samt ramfaktorer som läroplan, tid och behörighet är centrala i analysen av resultatet. Resultatet visar att införandet av en obligatorisk förskoleklass har potential att bidra till många fördelar gällande den livsviktiga läsundervisningen och den enskilda elevens läsutveckling, då fokus nu kan läggas på läsundervisningens progression och lärare kan fånga upp de svaga eleverna i ett tidigare skede. Studiens resultat visar också att läroplanens framskrivning för förskoleklass kan komma att bidra till en utökad undervisningstid i förskoleklass, eftersom förskoleklassens timplan fortfarande varierar från skola till skola trots det obligatoriska införandet. Det råder dock delade meningar om vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1 och hur vidare läsundervisningen kommer att förändras eller bedrivas på samma sätt som innan. Slutligen indikerar studiens resultat att det finns vissa oklarheter om vem som ska arbeta i förskoleklass, lärare eller förskollärare, och att det beslutet kan bära med sig konsekvenser för att kunna uppnå en likvärdig skola för alla.

I den svenska läroplanen beskrivs språk, lärande och identitetsutveckling vara nära sammankopplade med varandra. Genom att lärare skapar goda möjligheter för eleverna att samtala, läsa och skriva ges eleverna förutsättningar att utveckla sin kommunikation och därmed få ökat förtroende för sin språkliga förmåga (Skolverket, 2019, s.7).  Denna studie undersöker hur lärare förhåller sig till att implementera ett lekfullt arbetssätt i den språkutvecklande undervisningen. Studien syftar till att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckningen lärare använder lek som del av svenskundervisningen för att främja läsförståelseutvecklingen bland elever i grundskolans årskurs F-3. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar legat till grund, vilka är följande:  Vilken syn har lärare på lek som en del av läsförståelseundervisningen?  I vilken omfattning integrerar lärare lek i läsförståelseundervisningen?  På vilket sätt använder lärare lek som en del av undervisningen för att stödja elevers läsförståelseutveckling?  För att besvara studiens syftesfrågor har en kvalitativ gruppintervju och en enskild intervju genomförts med sex verksamma lärare i grundskolans årskurs F-3. Studien vilar på den sociokulturella teorin enligt vilken det sociala samspelet är avgörande för att lärande ska möjliggöras och teorin ”Learning by doing” som innebär att kunskap skapas genom erfarenhet och delaktighet i det sociala rummet. Resultatet av studien visar på vilka möjligheter lärarna beskriver att leken innebär för elever i undervisningssituationer. Resultatet synliggör även vilka medel de intervjuade lärarna använder och beskriver som gynnsamma i den lekfulla undervisningen. Vidare lyfter lärarna även vilka för- respektive nackdelar som finns med ett lekfullt lärandesätt samt hur de tänker och arbetar för att komma över situationer som utgör hinder i undervisningen. Resultatavsnittet följs upp av ett diskussionsavsnitt i vilket studiens resultat diskuteras med koppling till studiens syfte och tidigare forskning. / In the Swedish curriculum, language, learning and self-development are explained as closely linked together. Teaching that provides good opportunities for students to converse, read and write makes it possible for students to develop their communication and thereby gain increased confidence in their language skills (Skolverket, 2019, s.7). This study examines how teachers approach and implement playful activities as part of language development instruction. The study aims to examine in what way teachers use playful activities as part of the Swedish lesson to promote the development of reading comprehension among students in the preschool class and primary school grades 1-3. To fulfil the purpose of the study, the following three questions have been addressed:  How do teachers view the use of playful interactions as part of teaching reading comprehension?  To what extent do teachers integrate playful activities with teaching reading comprehension?  In what way do teachers use playful activities as part of teaching to support the development of students’ reading comprehension?  To fulfil the study's purpose and address the questions, a qualitative group interview, as well as an individual interview, was conducted with six active primary school teachers in preschool class and primary school grades 1-3. The study takes its starting point in the sociocultural theory, where social interaction is described as crucial for one to develop new knowledge, as well as the method “learning by doing”, where knowledge is seen as something an individual develops through experience and participation in a social context. The results of the study show the positive impact that playfulness has on students’ learning conditions. The results also indicate what tools and methods that teachers find most useful while incorporating play during the lessons. Furthermore, the teachers also highlight the advantages and the disadvantages of engaging in a playful way of teaching and how they work towards overcoming obstacles.

Background, the preschool class has in recent years become a compulsory grade in the Swedish schools. At the same time the academic demands in mathematics increased. Simultaneously the Swedish National Agency of Education called Skolverket points out the benefits of learning through play. The purpose of this empirical study is to find out what kind of play-based methods teachers use while teaching mathematics in the preschool classes, and what might cause these selections. By the method of a case study four teachers were observed while combining play and mathematics in their preschool classes. Even individually interviews were made. The results indicated a variety of play-based methods existed in the mathematical activities in preschool classes. Both between schools and teachers. The majority of the teachers based their teaching more on methods with academic learning rather than play. Education, time for planning, experience, academic demands and the teachers view on play all affected the choice of method. As a conclusion we can submit that teachers in the preschool classes use different play-based methods to establish mathematical learning for their students. While teachers can see the gain of working with play there are many factors that influence the play-based method.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap och större förståelse om hur förskollärare uppfattar arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studien utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn? Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att stimulera barns språkutveckling? och på vilket sätt använder förskollärarna den sociala interaktionen för att stimulera språkutveckling hos flerspråkiga barn? Den insamlade empiriska data har tagits del av genom intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan och i förskoleklassen. Den har sedan analyserats och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat har diskuterats i relation till tidigare forskning som har berört förskollärares arbete med flerspråkighet. Flerspråkighet utgör en viktig del i dagens samhälle, intervjuerna har därför genomförts med förskollärare som arbetar i förskoleklassen och i förskolan med flerspråkiga barn. Detta för att ge läsaren en bild av hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet och vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet.  Under bearbetningen av transkriberingarna har vi valt att kategorisera den insamlade empirin för att underlätta för oss att sammanställa förskollärarnas svar kring deras arbete med flerspråkighet. De kategorier vi har valt är: förskollärares arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn, flerspråkig personal och barnets modersmål i vardagen, begreppet flerspråkighet i relation till förskolan och förskoleklassen, organiseringen av verksamheten, barns inkludering, den fysiska miljön och den sociala miljön, den sociala interaktionen för barnets språkutveckling, svårigheter i arbetet med flerspråkighet och förskollärarnas kompetensutveckling. Detta kan relateras till Denscombe (2017). Författaren förklarar att den insamlade data som framkommer ska kategoriseras för att möjliggöra för forskaren att se likheter och skillnader mellan respondenternas svar (a.a). Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn gällande vikten av individanpassning i planeringen av lärandesituationer. Det framkommer i resultaten att förskollärarna belyser att individualisering ökar barnets inlärning av majoritetsspråket. Resultaten visar även att social interaktion, kommunikation, inkludering samt organisation av verksamheten är bidragande faktorer för barnets sociala och språkliga utveckling. Det framkommer även att förskollärarna visar medvetenhet om kopplingen mellan dessa faktorer och barnets språkinlärning. Förskollärarna planerar därför verksamheten på ett sätt som främjar barnets språkliga kompetenser och sociala färdigheter. En intressant aspekt som tolkades utifrån resultatet är att förskollärarnas svar visar att de svårigheterna som förskollärarna upplever i arbetet med flerspråkiga barn beror på att förskollärarna inte har tillräckliga kompetenser i arbetet med flerspråkighet.

Denna uppsats belyser några av förskoleklassens läromedel i matematikämnet. Vi har undersökt specifikt i vilken utsträckning leken tar plats i läromedel, samt vilket stöd läraren får att genomföra lek som kan bidra till elevernas begrepps och/eller resonemangsförmåga. Förskoleklassen har nyligen blivit obligatorisk och ska fungera som en bro mellan förskolan och skolan. Den förväntas ta över förskolans lekpedagogik samtidigt som den ska introducera skolans rutiner och undervisningsmetoder. Vi har använt innehållsanalys som metod för att undersöka läromedel både kvantitativt och kvalitativt. Studiens resultat visar att lek som bidrar till elevernas begrepps- och/eller resonemangsförmåga finns i lärarhandledningar. Det finns även olika typer av stöd för läraren att genomföra lekbaserad undervisning som bidrar till elevernas begrepps- och/eller resonemangsförmåga. Det kan bidra till att eleverna utvecklar och befäster sina kunskaper om matematiska begrepp och/eller resonemang via leken. Studien visar också att lek i läromedlets elevböcker i stort sett saknas. Vilket kan innebära att eleverna går miste om lek i matematikundervisningen om läraren väljer att endast använda elevboken. / This master thesis focuses on mathematics textbooks for preschool class. We have studied to what extent play is found in the textbooks and what kind of the support for implementation is offered to the teacher. We have focused on play which can contribute to the pupils’ concept and/or reasoning ability.  Preschool class is now a compulsory school form. Preschool class is a class between preschool and primary school and is expected to function as a bridge between these two. There are many expectations for preschool class: implementing preschool pedagogy while introducing the primary school’s routines and teaching methods. We have used content analysis as a method in this study. The method has been used in both a quantitative and a qualitative way.  The results show that teacher guides offer play contributing to conceptual and/or reasoning. The results also show that the teacher gets support for implementing such play in the classroom. This offers opportunities for pupils to consolidate and develop their knowledge of mathematical concepts as well as their reasoning. Further, the study shows that play in the pupils’ textbook largely is lacking. If the teacher chooses to only use the pupil’s textbooks, the consequence can be that the pupils are missing out on play in mathematical education.