Vår masteruppsats undersöker, och önskar bidra med, vilka utmaningar och möjligheter som finns vid outsourcingrelationer när det gäller att främja prestation hos extern personal. Detta studeras ur både ett leverantör- och kundperspektiv vid tjänsteoutsourcing av Facility Management. Vår undersökning är av kvalitativ karaktär och metoddesignen består av en holistisk flerfallsdesign med semi-strukturerade intervjuer. En god outsourcingrelation mellan kund och leverantör är prestationsfrämjande. Det är betydelsefullt att uppnå ett samarbete, ha en öppen kommunikationsprocess samt uppnå en balans mellan avtalsstyrning och utvecklingsinriktat arbete mellan parterna. En gemensam plan bör utarbetas kring prestationsarbetet och leverantör liksom kund behöver tillhandahålla olika förutsättningar för att den externa personalen ska ha förmågan, motivationen samt möjligheten till att prestera. Det är viktigt att säkerställa att personalen levererar servicekvalitet och agerar proaktivt i linje med kundens förväntningar vilket kräver att det finns tydliga rollförväntningar på personalen. Leverantörsföretag bör skapa en systematik i sitt prestationsarbete med HR-praktiker som stödjer prestation.

Ce travail s’insérant dans le domaine de la Terminologie a comme objectif l’étude de la terminologie présente dans le contrat de prestation de services en portugais (du Brésil) et en français (de France). Les recherches ont été réalisées à partir de deux corpus d’étude, composés de contrats rédigés originellement en langues portugaise et française. La terminologie repérée dans les contrats de prestation de services dispose de termes simples, de termes complexes, de termes composés, d’abréviations (sigles et acronymes). La plupart des termes (80%) des équivalents (portugais-français) ayant concept, définition et utilisation équivalentes. Les divergences ou absences d’équivalences sont motivées par la manière dont les contrats de prestation de services sont conçus ou par la divergence de découpage des concepts (lacune linguistique et absence de concept ou objet dans une réalité). Cela nous a permis l’observation de termes désignant des réalités typiques du Brésil ou de la France. Certains facteurs linguistiques, sociaux et culturels ont été repérés sous-jacents aux distorsions et aux absences d’équivalences, parmi lesquels nous avons étudié spécialement les aspects culturels. La culture peut conditionner la construction et la perception des concepts; nous avons pu observer lors des recherches réalisées que quelques unités lexicales, dans un domaine de spécialité, sont marquées culturellement, le découpage des concepts étant fait différemment dans deux ou plusieurs sociétés. La description de ces aspects est d’une grande importance pour les professionnels travaillant dans ce domaine, surtout le terminologue, le traducteur et le juriste. / This work, inserted in the scope of Terminology, aims at studying the recurrent terminology in service agreements in the language pair Portuguese (from Brazil) and French (from France). The research was carried out based on two study corpora, comprised of agreements originally drafted in Portuguese (CPSP) and by agreements originally drafted in French (CPSF). From the perspective of terminological studies, terminology found in service agreements consist of simple terms, complex terms, compound terms, brachygraphic forms (abbreviations and acronyms). Once they are legal instruments, service agreements contain many terms arising from the legal field. From the interlinguistic perspective, a large part of the terms (80%) has counterparts in the language pair Portuguese-French with similar concept, definition and use. Divergences or lack of equivalence are motivated by the form service agreements are conceived or by divergent conceptual perspectives (linguistic gap and lack of concept or object), culminating with the observation of terms that represent typically Brazilian or French realities. Linguistic, social and cultural factors underlie these divergences or lacks of equivalence, among which factors cultural aspects deserve special attention. Culture may condition the construction and perception of concepts, making it possible for us to realize, during research, that some lexical units within a certain specialty domain hold a considerable cultural influence, not necessarily shared with two or more realities. The description of these aspects is very relevant for professionals who work in this domain, among whom terminologists, translators and jurists shall be highlighted. / Este trabalho, de cunho terminológico, tem como objetivo o estudo da terminologia presente no contrato de prestação de serviços em português (do Brasil) e francês (da França). As pesquisas foram realizadas com base em dois córpus de estudo, compostos de contratos redigidos originalmente nas línguas portuguesa e francesa. A terminologia levantada nos contratos de prestação de serviços apresenta termos simples, complexos, compostos, abreviações (siglas e acrônimos). A maior parte dos termos equivalentes português-francês (80%) apresenta conceito, definição e uso semelhantes. As diferenças ou faltas de equivalências se devem sobretudo à forma como os contratos de prestação de serviços são concebidos ou por divergências de recorte conceitual (lacuna linguística ou ausência de conceito ou objeto em uma realidade). Isso nos permitiu a observação de termos que designam realidades típicas no Brasil ou na França. Alguns aspectos linguísticos, sociais e culturais subjacentes às divergências e ausências de equivalência foram levantados, dentre os quais estudamos aspectos sobretudo culturais. A cultura pode condicionar a construção e a percepção de conceitos ; pudemos observar, nas pesquisas realizadas, que algumas unidades léxicas, em uma área de especialidade, são marcadas culturalmente, o recorte dos conceitos é realizado diferentemente em uma ou várias sociedades. A descrição desses aspectos é de grande relevância para os profissionais que trabalham na área, principalmente terminólogos, tradutores e juristas.

Bakgrund: Många kvinnor upplever höga förväntningar på sig själva och sin prestation, vilket kan leda till ett så kallat “duktig flicka” syndrom som orsakas av individuella, psykologiska och samhälleliga faktorer. Syfte: Syftet med arbetet är att belysa faktorer som kan orsaka psykisk ohälsa bland unga kvinnor vid prestation. Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Resultat: Studiens resultat har delats upp i sex olika teman, där alla påverkar konstruktionen av den “duktiga flickan”: självkänsla, prestation, genus, normer, socialt stöd och arbetsplatsen. Diskussion: Studiens resultat påvisade att det är flera riskfaktorer som påverkar utvecklandet av syndromet. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklas inte till “duktiga flickor”, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flera riskfaktorer som gör att en individ utvecklar ohälsa i relation till prestation. Slutsats: Psykisk ohälsa bland unga kvinnor vid prestation är ett folkhälsoproblem. För att komma tillrätta med det är det viktigt att belysa både yttre och inre faktorer hos individen samt sociala konstruktioner.  Nyckelord: Duktig flicka, normer, genus, prestation, självkänsla, krav, psykisk ohälsa, kvinnor / Background: Many women experience high expectations of themselves and their achievement. That can lead to a so-called "good-girl” syndrome, which is caused by individual, psychological and social factors. Purpose: The main purpose of this work is to investigate possible factors that can cause mental illness among young women in performance. Method: A literature study was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Result: The results of this study raised six themes describing, which all of them contributes to the construction of the “good-girl”: self-esteem, performance, gender, norms, social support and workplace. Discussion: The results of this study showed that there are several risk factors that affect the development of the “good girl” syndrome. If someone is exposed to one of these risk factors it will not imply that the individual will automatically turn into a "good girl", most likely, it is a combination of several risk factors that causes an individual to develop mental illness in relation to performance. Conclusion: Mental illness among young women in performance is a public health problem. To address this, it is important to illuminate both external and internal factors of an individual as well as social constructions. Keywords: Good-girl, norms, gender, performance, self-esteem, demands, mental illness, women

Många motivationsteorier existerar vilka försöker beskriva drivkraften bakom våra handlingar. En sådan är goal-setting teorin enligt vilken specifika svåra mål skapar bättre prestationer. Self-efficacy påverkar dessutom influensen av mål eftersom individer med hög self-efficacy tenderar att engagera sig mer kring uppsatta mål. Effekten av mål verkar även bero på nivån av komplexitet i en uppgift. Syftet med studien var därför att vidare undersöka hur goal-setting och self-efficacy tillsammans påverkar prestationer på uppgifter med olika grad av komplexitet. En enkätundersökning med 145 undersökningsdeltagare genomfördes där prestation på två olika uppgifter testades med och utan mål samt relaterades till generell self-efficacy. Resultaten visade dock inga signifikanta skillnader i prestation mellan grupper som blev tilldelade specifika svåra mål och grupper som inte blev tilldelade tydliga mål. Ingen signifikant påverkan av self-efficacy kunde heller påvisas för de olika betingelserna. Resultaten antas främst bero på uppgifternas korta tidsspann, deltagarnas egen förmåga och uppgifternas svårighetsgrad.

Aim and research questions: The aim of this study was to investigate the effects of rapid weight loss (RLW) in relation to physiological aspects, psychological aspects, and sport specific performance through a systematic review. This study further aimed to investigate what methods are being used when studying the effects of RWL. To examine the above the following research questions have been used: what physiological and psychological effects can be found in concurrence with RWL, how does the effects of RWL impact sports performance, and what methods are recurrently being used when studying the effects of RWL? Method: For this purpose a systematic review was conducted using three databases; PubMed, Cochrane Library, and SPORTDiscus. Out of 1163 screened articles 20 of them were included in the review. Further analysis was conducted using Forsberg & Wengströms quality evaluation for quantitative studies screening form and the Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services Risk of systematic bias screening form. Results were later summarized and compiled. Result: The most evident finding was that the athletes suffer from dehydration with significantly elevated levels of Urine Specific Gravity, USG. In addition the utilization of RWL also have a negative impact on both cognitive functions and mood, it affects important central factors such as reaction time. However many of the negative physiological effects have been show to subside after 4-12 hours if adequate recovery measures are implemented. The foremost evident sport specific finding was a maintained or increased relative anaerobic peak power. Furthermore positive results in maintaining performance for factors such as; Counter Movement-Jump, clean, snatch, judo specific test, and balance test. Conclusion: Although athletes were found dehydrated performance was still maintained in sport specific factors. However, this systematic review also found an overall lack of quality within the studies conducted. Sufficient scientific evidence was not found to draw reliable conclusions, additional studies of higher quality are needed for future reviews. / Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att göra en systematisk granskning kring effekterna av snabb viktreducering (RWL) kopplat till fysiologiska aspekter, psykologiska aspekter, och idrottsspecifik prestation. Studien strävar sedermera efter att undersöka vilka metoder som vanligtvis används för att studera RWL. För detta användes följande frågeställningar: Vilka fysiologiska och psykologiska effekter kan påträffas i samband med RWL, samt hur påverkar effekter av RWL idrottsprestation, vilka metoder används återkommande för att studera effekterna av RWL? Metod: En systematisk granskning har utförts i tre databaser: PubMed, Cochrane Librairy, och SPORTDiscus. Utav 1163 screenade artiklar inkluderades 20 stycken i granskningen. Vidare analys bedrevs med Forsberg & Wengströms kvalitetsgranskning för kvantitativa studier-formulär samt Statens beredning för medicinsk och social utvärderings Risk för systematisk bias-formulär. Resultaten summerades sedan och sammanställdes. Resultat: Det tydligaste resultatet var att idrottarna lider av uttorkning och signifikant förhöjda nivåer av Urine Specific Gravity, USG. Dessutom har nyttjandet av RWL negativ inverkan på både kognitiva funktioner och humör, det påverkar viktiga centrala faktorer som reaktionstid. Däremot har många av de negativa fysiologiska faktorerna avtagit efter 4-12 timmar om adekvata återhämtningsmetoder implementerats. Det främsta idrottsspecifika fyndet var en bibehållen relativ anaerob peak power. Därutöver syntes fler positiva resultat bibehållen prestation hos faktorer såsom; counter movement-jump, frivändningar, ryck, judospecifika tester, och balanstester. Slutsats: Trots att utövarna var dehydrerade bibehölls prestation i sportspecifika faktorer. Denna systematiska granskning fann emellertid också en övergripande bristande kvalitet inom de genomförda studierna. Tillräckliga vetenskaplig evidens har inte visat för att konkludera tillförlitliga slutsatser, ytterligare studier av högre kvalitet behövs för framtida granskningar.

The purpose of this thesis is twofold: Firstly, it explores the reasons parents state for choosing the car to take their children to school; Secondly, it investigates how the characteristics of the journey relate to children’s wellbeing, mood, and cognitive performance. This thesis consists of three papers (Papers I, II, and III). Participating in Paper I were 245 parents of schoolchildren aged between 10 and 15 in Värmland County, Sweden. These parents answered a questionnaire wherein they stated to what degree certain statements correlated with their decision to choose the car. In Paper II, 237 children in grade 4 (aged 10-11), in the City of Staffanstorp, Sweden, recorded all their journeys in a diary over one school week, also reporting on their travel mode, current mood while travelling, activities on arrival, and experiences vis-à-vis those activities. Participating in Paper III was a sample of 345 children aged between 10 and 15 attending five public schools in Värmland County, Sweden. These children rated their current mood, filled out the Satisfaction with Travel Scale (capturing the travel experience), reported details about their journeys, and took a word fluency test. Parents’ wish to accompany their children to school, and the convenience of the car, both impact upon the travel mode decision. In addition, parents also seem to choose the car regardless of the distance between home and school. The findings further reveal that the mood children are in varies with how they travel and where they go, and that there is a difference between boys’ and girls’ experiences. Children who travel by car experience the lowest degree of quality and activation, something which is maintained throughout the school day (especially for girls). Social activities during travel bring a higher degree of quality and excitement, while solitary activities bring more stress. The findings further show that using a smartphone, or doing a combination of activities during the journey, results in better cognitive performance. Thus, it is concluded that the mode choice that parents make for their children correlates with those children’s mood and experience. Specifically, where and how children travel, what they do when they travel, and how long they travel for affect their experiences, mood, and/or cognitive performance. / The aim of this thesis is twofold. Firstly, it explores parents’ stated reasons for choosing the car for their children’s school journeys. Secondly, it investigates the relationship between the characteristics of a journey (i.e. travel mode, travel time, and activities conducted while travelling) and children’s wellbeing (through domain-specific satisfaction), current mood, and cognitive performance. The overall findings show that parents value the car both for its convenience and for the possibility of accompanying their children. Parents also use the car regardless of the distance between home and school. Travel affects children in various ways; for instance, doing certain activities while traveling can help boost cognitive performance and make children feel happy and excited. Notably, being passive during the journey makes children feel stressed and those who travel to school by car are the most tired during the school day. This implies that parents’ travel mode choice affects children’s wellbeing and cognitive performance. These insights are important when it comes to addressing current challenges relating to children’s day-to-day travel: How they experience their day-to-day travel may contribute toward how children travel in the future. / Den här avhandlingen har två delsyften. Först undersöks vilka skäl föräldrar anger för varför deväljer att skjutsa sina barn till skolan med bil. Ett andra syfte är att undersöka hur detta val påverkarbarns mentala hälsa via självskattad upplevelse av skolresan och hur de känner sig vid ankomst(humör). Ytterligare ett syfte är att undersöka hur upplevelsen av skolresan påverkar hur barnenpresterar när de kommer till skolan. Avhandlingen innehåller tre artiklar. I Artikel I deltog 245föräldrar till barn i årskurs 4, 6 och 8 i värmländska skolor. Föräldrarna angav i vilken utsträckningolika skäl påverkar deras val att skjutsa barnen till skolan med bil. I artikel II deltog 237 barn (varav101 flickor) från årskurs 4 i Staffanstorp, Skåne. Barnen förde resdagbok över alla resor de gjordeunder en vecka. I dagboken beskrev de vart de reste, vilka färdmedel de använt, deras humör underresan (som skattades som ledsen-glad och trött-pigg), vilka aktiviteter de ägnat sig åt vidslutdestinationen samt deras upplevelser av dessa aktiviteter. I Artikel III deltog 345 barn frånårskurs 4, 6 och 8 i Värmland. Istället för resdagbok skattade barnen sitt humör, hur nöjda de varmed resan genom att fylla i Satisfaction with Travel Scale adapted for Children (STS-C), resedetaljersamt gjorde ett ordflödestest direkt vid ankomst i skolan. Resultaten visar bland annat att föräldrars önskan att spendera tid med sina barn och praktiskaaspekter med bil ligger till grund för valet av bil. Huruvida det är ett långt eller kort avstånd tillskolan påverkar inte valet att använda bil. Barns humör varierar beroende på hur de reser(färdmedel) och vart de reser (destination). En skillnad observerades också mellan flickor ochpojkar och mellan olika årskurser där t.ex. fickor påverkades mer negativt av att resa med bil änpojkar. Barn som reser med bil till skolan är minst nöjda (upplevde en lägre grad av kvalitet) ochpå sämre humör (är känslomässigt mindre aktiva) vilket också håller i sig under skoldagen. Att ägnasig åt sociala aktiviteter (konversera med vänner och familj) under resan bidrar till en högre upplevdkvalitet och mer upprymdhet medan barn som ägnat sig åt aktiviteter utan sällskap upplever enhögre grad av stress. Resultaten visar också att barn som använder sin smartphone eller kombinerarolika aktiviteter under resan presterar bättre på kognitivt test.

Inledning Hjärnan är det organ som påverkas mest av regelbunden träning. Genom att röra på sig ofta påverkar bland annat koncentrationen, minnet, sömnen och kreativiteten. Att ha en passiv livsstil ökar risken att utveckla många av våra vanliga folksjukdomar som fetma, diabetes, benskörhet och hjärt-och kärlsjukdomar. Metod Examensarbetet är baserat på en översiktlig litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har lästs, granskats och analyserats. Resultatet är byggt på vetenskapliga artiklar som var peer-reviewed. Resultat Samtliga artiklar bekräftar hypotes om ett samband mellan fysisk aktivitet och positiva effekter. Ett stort antal artiklar vittnar även om ett behov av ytterligare forskning på ämnet för att i sinom tid kunna etablera fysisk aktivitet som skyddsfaktor och alternativ behandling av välfärdssjukdomars symtom. Även för fysiskt och psykiskt välmående med förbättrad inlärning i både skola och på fritid. Diskussion En genomgång av tio vetenskapliga artiklar påvisar ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och positiva effekter. I ett längre perspektiv finns det potential för fysisk aktivitet att fungera som en erkänd behandlingsmetod för att lindra symtom som fetma, depression, psykisk ohälsa och nå ett bättre skolresultat. Nyckelord: cognitive ability, physical activity, exercise, learning, memory, accomplishment, creativity samt fysisk aktivitet, inlärning, minne, prestation, kreativitet och motion. / Introduction The brain is what is most affected by regular exercise in the human body. Exercise often affects the concentration, memory, sleep, and creativity. Having a passive lifestyle increases the risk of developing many of our common diseases, such as obesity, diabetes, osteoporosis, and cardiovascular diseases. Method This thesis is based on an overview of literature, where ten scientific articles have been read, examined, and analysed. The result is based on scientific articles that were peer-reviewed. Result All articles confirm the hypothesis of a connection between physical activity and positive effects. A large number of articles also suggest to the need for further research on the subject in order to eventually establish physical activity as a protective factor and alternative treatment for welfare disease symptoms. Also for physical and mental well-being with improved learning abilities in both school and at leisure. Discussion A review of ten scientific articles shows a strong connection between physical activity and positive effects. In a longer perspective there is potential for physical activity to become a recognized treatment method to alleviate symptoms such as obesity, depression, mental health, and to achieve a better average result in school.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på teorier kring människans tankar, känslor och beteenden. Det är ett samlingsbegrepp för metoder som utformats för att hjälpa människor att förändra problematiska beteenden. Inledningsvis sammanfattas de begrepp som är relevanta för studiens syfte. Statistik visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos klassiska musiker. Syftet med studien var att undersöka hur KBT kan användas för att uppnå ändamålsenliga beteenden i musikalisk övning och fungera som ett hjälpmedel för att hantera problem. Studien byggde på en hermeneutisk grund. Materialet bestod av självobservationer från instudering av Mendelssohns violinkonsert. Dessa tolkades ur ett KBT–perspektiv för att besvara syftet. I resultatet visas integrerandet av KBT–interventioner i form av konkreta exempel där interventionen utformats för att bemöta ett problem i instuderingen. I studiens diskussion analyserades resultatet i form av vilken effekt KBT–interventionerna haft i den musikaliska övningen. / Cognitive Behavioral Therapy (CBT) is based on theories about thoughts, feelings and behaviors. It’s a collective term for methods that serve the purpose of helping people with problematic behaviors. In the introduction the relevant concepts for the study are summarized. Statistics show that mental distress among classical musicians is common. The purpose of the study was to examine how CBT can be applied in order to reach effective behaviors in musical practice and serve as a tool for managing problems. The basis of the study was hermeneutic. The material consisted of self-observations from the study of Mendelssohn violin concerto. These were analyzed from a CBT-perspective to answer the purpose. In the result the integration of CBT-interventions can be viewed in terms of concrete examples where the interventions have been formed to respond to a problem in the practice. In the discussion of the study the result has been analyzed according to what effect the CBT-interventions have had in the musical practice.

Denna studie har för avsikt att förklara sambandet hos individer mellan The Big Five’s personlighetsteori, motivation, prestation och välmåendet med Maslach Burnout Inventory’s teori. Studiens teoretiska del utgår från The Big Five’s personlighetsdimensioner och hur dessa är sammankopplade till prestation och utmattning. Det ligger även fokus på Maslach Burnout Inventory och utmattningens olika delar. Den sista delen av teorin går djupare på motivation och prestation. Studien har en utgångspunkt i ett deduktivt förhållningssättutgår och utgår från en kvantitativ metod. Via en enkätundersökning som skickades till 172 träningsinstruktörer kunde datan inhämtas. Vidare processades datan i statistik- och analysprogrammet Jamovi där det gjordes en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en faktoranalys. Resultatet visar att det finns en viss typ av personlighet som väljer att arbeta som träningsintruktör vilken är samvetsgrann, öppen, vänlig med en låg poäng på neurotism vilket indikerar på stabilitet och trygghet. I resultatet kan det även utläsas att träningsintrukörer drivs av inre motivationsfaktorer i större grad jämfört med de yttre. Sist visar resultatet på att träningsinstrukörer inte är utmattade i någon större omfattning. Uppsatsen ska ge en djupare förståelse av träningsinstruktörers specifika personlighet och om det finns tydliga motivationsfaktorer som gör att individerna presterar bättre. I och med individens personlighet undersöks om utmattning existerar. Studien ska öka förståelsen för hur en viss yrkesgrupp av presterar och hittar drivkrafter utifrån sin unika personlighet. Då studien är fokuserad på personlighet, motivation, prestation och välmåendet bland träningsintruktörer skulle det vara intressant att undersöka andra yrkesgrupper för att se om träningsintruktörer skiljer sig i jämförelse med andra på personlighetsdrag eller motivation. Det skulle även vara intressant att fortsätta denna studie med att se om skillnader finns via en geografisk avgränsning i landet. / This study aims to explain the connection between individuals between The Big Five's personality theory, motivation and health to Maslach Burnout Inventory's theory. The study is based on a deductive approach and is based on a quantitative method. Through a survey that was sent to 172 training instructors, the data was obtained. Furthermore, the data was processed in the statistical and analysis program Jamovi where a descriptive analysis, correlation analysis and factor analysis were made. The result shows that there is a certain type of personality who chooses to work as a training instructor who is conscientious, open, friendly with a low score on neuroticism, which indicates stability and security. In the result, it can also be seen that training instructors are driven by internal motivation factors to a greater extent compared to the external ones. Last, the results show that training instructors are not exhausted to any great extent. The thesis should provide a deeper understanding of the specific personality of exercise instructors and whether there are clear motivational factors that make individuals perform better. The individual's personality is investigated as to whether fatigue exists. The study will increase the understanding of how a certain professional group of performs and finds drivers based on their unique personality. Since the study is focused on personality, motivation, performance and well-being among training instructors, it would be interesting to examine other professional groups to see if training instructors differ in comparison to others, on personality traits or motivation. It would also be interesting to continue this study to see if differences exist via geographical demarcation in the country.

Bakgrund: Forskning om pulshöjande fysiska aktiviteters påverkan på skolelevers akademiska prestation har inte påvisat samstämmiga resultat. Det framgår inte heller vilken påverkan pulshöjande fysisk aktivitet, gällande frekvens och duration, har på akademisk prestationsförmåga. Syftet med denna studie var därför att kartlägga och syntetisera forskning av interventioner avseende pulshöjande aktiviteter och hur de påverkar elevers akademiska prestationsförmåga. Följande frågeställningar ingick: Vilka relationer framkom mellan pulshöjande fysisk aktivitet och akademisk prestationsförmåga? Hur har interventioner genomförts gällande typ av aktivitet och över hur lång period, frekvens och duration? Vilka metoder har använts i studierna? Metod: I denna integrativa litteraturstudie ingick det totalt 11 vetenskapliga artiklar som publicerats i internationella tidskrifter. Studien utgick utifrån Whittemore & Knafls (13) fem steg för integrativa litteraturstudier och har även analyserats utifrån Whittemore & Knafls (13) metod för integrativa litteraturstudier. Resultat: Resultatet visade att det finns interventioner med pulshöjande fysisk aktivitet som har ökat elevers akademiska prestationsförmåga och att en del av interventionerna haft en positiv påverkan på såsom exekutiv förmåga, kognitiv förmåga och välbefinnande. Resultatet visade även att det fanns studier som visade att pulshöjande interventionen haft liten eller ingen effekt alls på elevers akademiska prestationsförmåga. Resultaten har även relaterats till Move- to learn model. Slutsatser: Resultaten rörande pulshöjande fysisk aktivitet och dess påverkan på akademisk prestationsförmåga visade på inkonsekventa resultat. På grund av detta är det svårt att avgöra vilken påverkan som finns och på vilket sätt pulshöjande fysisk aktivitet påverkar akademisk prestation samt andra faktorer såsom exekutiv förmåga, kognitiv förmåga och välbefinnande. Det är av vikt att forskning inom detta område fortsätter genomföras för att det ska kunna skapas evidens. I denna studie har interventionsstudier sammanfattats varav flera av dessa är randomiserade kontrollerade studier. De resultat som visat sig vara positiva i denna studie har inte enbart kommit från randomiserade kontrollerade studier utan även från studier med annan design, så som experimentella fallstudier, deskriptiva studier, studier med explorativ design samt kvasi-experimentella studier. Resultaten i studien har inte visat sig vara samstämmiga vad gäller akademisk prestationsförmåga. Trots detta finns det fördelar med att bedriva pulshöjande fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen eftersom det också är en hälsopromotiv insats som har betydelse för barnens hälsa och välbefinnande samt att skolan som arena för fysisk aktivitet är en optimal miljö eftersom den når alla barn, oavsett socioekonomiska förutsättningar, funktionsförmåga. Skolor som erbjuder pulshöjande fysisk aktivitet ger således en möjlighet för elever att ha en fysisk aktiv livsstil åtminstone under skoldagen.