The purpose of the present study was to examine complex problem solving (CPS),emotional intelligence (EI) and creativity to further the knowledge aboutcompetencies that are important for the 21st century workplace. We hypothesizedthat CPS would be related to both creativity and EI. Furthermore, we hypothesizedthat age would show a negative relationship to CPS. 39 participants recruitedmostly from convenience sampling completed the CPS test, the creativity test andthe EI test at locations in Örebro and Stockholm. The results were analyzed withlinear and multiple regressions and showed that CPS significantly predictedcreativity and that CPS significantly predicted EI, with those two having a negativerelationship. A regression revealed that age significantly predicted CPS, with thosetwo having a negative relationship. It was theorized that working memory andintelligence were important factors explaining the regression of CPS and creativity.The unexpected negative relationship between CPS and EI was theoreticallyinvestigated, indicating that personality factors could have affected the results. / Syftet med den här studien var att undersöka komplex problemlösning (CPS),emotionell intelligens (EI) och kreativitet för att främja kunskapen om kompetensersom är viktiga för 2000-talets arbetsplats. Vår hypotes var att CPS skulle vararelaterat till både kreativitet och till EI. Dessutom var en hypotes att ålder skulleha en negativ relation till CPS. 39 deltagare rekryterade främst frånbekvämlighetsurval genomförde CPS-testet, kreativitets testet och EI-testet iÖrebro och i Stockholm. Resultaten analyserades med linjära och multiplaregressioner och visade att CPS signifikant predicerade kreativitet och att CPSsignifikant predicerade EI, med ett negativt förhållande. En regression visade attålder signifikant predicerade CPS, med ett negativt förhållande. Teoretiskaförklaringar gavs att arbetsminne och intelligens var viktiga faktorer somförklarade regressionen av CPS och kreativitet. Det oväntade negativa sambandetmellan CPS och EI undersöktes teoretiskt vilket antydde att personlighetsfaktorerkan ha påverkat resultaten.

Elever i grundskolan stöter på problemlösning i matematikämnet och skall därför utveckla flera förmågor för att ha möjligheten att anpassa lösningsstrategier till varje problem. Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka hur elever med hjälp av matematiska resonemang löser två problemlösningsuppgifter. Genom en semistrukturerad intervju med klassläraren justerades två uppgifter som sedan användes i studien. Därefter observerades tre grupper om tre elever från årskurs 3 innan en semistrukturerad gruppintervju tog vid med eleverna. Empirin från studien har sedan analyserats med hjälp av ett analysverktyg som baserats på Lithner (2008) samt Bergqvist, Lithner och Sumpters (2008) tidigare forskning om matematiska resonemang. Resultatet i studien visar att elever använder sig av kreativa resonemang i stor utsträckning vid lösandet av problemlösningsuppgifter och att det behövs kunskap för att avgöra vilken typ av uppgift som löses. Resultatet visar också att eleverna själva säger att de gynnas av att förklara hur de tänkt och att lyssna på andra. Utöver detta visar resultatet även att eleverna använder olika representationsformer för att lösa uppgifterna. En slutsats är att det finns vissa skillnader mellan vad som syns i observationen och i gruppintervjun. En andra slutsats är att det krävs en definition av begreppet ansträngning för att göra en precis analys. En tredje slutsats är att eleverna tycker att det är jobbigt att testa sig fram. / <p>Matematik</p>

Kursplanen för matematik anger att eleverna ska utveckla problemlösningsförmågan genom att lära sig strategier för problemlösning samt att själva formulera och lösa matematiska problem. För att utvecklas i det matematiska lärandet är motivationen en betydelsefull faktor. Syftet med studien är därmed att kartlägga hur motivationen hos elever i lågstadiet kan påverkas av arbete med problemuppgifter, samt hur aktiviteter och problemuppgifter kan utformas för att öka elevernas motivation. Studien bygger på att tio vetenskapliga artiklars innehåll granskats och analyserats utifrån en innehållsanalys för att besvara frågeställningarna. Den analyserade litteraturen har utgått från olika teoretiska perspektiv som presenteras i studien. Litteraturen indikerar att problemlösningsmodeller och struktur i undervisning med problemlösning är bidragande faktorer för att elevers motivation ska öka. Att även formulera engagerande problemuppgifter samt att låta eleverna arbeta i olika gruppkonstellationer med problemuppgifter, ökar på olika sätt elevernas motivation.

Studiens syfte var att undersöka eventuella förändringar i svenska läroböcker i matematik till följd av det matematikdidaktiska skiftet. Det matematikdidaktiska skiftet förstås här som en bred internationell trend inom matematikdidaktiken, manifesterad bland annat genom Standards 2000 från NCTM och KOM-projektet i Danmark. Centralt i det matematikdidaktiska skiftet är övertygelsen att matematikundervisning inte enbart kan beskrivas genom sitt matematiska innehåll utan att fokus också måste riktas mot vad man ofta kallar matematikens processer. Sex läroböcker, publicerade 1994-2011 och avsedda för årskurs 1 i gymnasiet, valdes ut för studien. I varje bok analyserades kapitlet om funktionslära. Övningsuppgifterna klassificerades utifrån ett antal kategorier som beskriver olika aspekter av det matematikdidaktiska skiftet, exempelvis modellering och hypotesprövning. Uppgifter som i böckerna markerats som särskilt svåra analyserades vidare och klassificerades antingen som en uppgift som innebar problemlösning eller inte innebar problemlösning. Böckernas förord och textavsnitten i det undersökta bokkapitlet analyserades i ljuset av det matematikdidaktiska skiftet. Studiens resultat indikerar att det skett en ökning av andelen övningsuppgifter där eleven ombeds samarbeta med andra elever. Det verkar också ha skett en ökning av uppgifter där eleven ombeds undersöka en föreslagen hypotes, synbarligen på bekostnad av enkla frågor som främst prövar begreppsförståelse. En del nya typer av uppgifter förekommer i de nyare böckerna vilket innebär att eleverna inbjuds att delta i en bredare repertoar av aktiviteter. Andelen uppgifter som kan klassas som problemlösning är större i de nyare böckerna. Sammantaget tyder resultaten på att det matematikdidaktiska skiftet haft en viss påverkan på de svenska läroböckerna i matematik. Det är troligt att läroboksförfattarna påverkats av de svenska läro-, ämnes- och kursplanerna, samtidigt antyder resultatet att en mer direkt påverkan även kan ha skett från den internationella matematikdidaktiska diskursen.

Läraren har en viktig roll för elever vid matematisk problemlösning. Med en systematisk litteraturstudie var syftet med studien att öka kunskapen om lärarens roll i klassrummet vid matematisk problemlösning i grundskolan. Det gjordes genom att undersöka vad tidigare forskning säger om hur lärare kan stötta grundskolelever vid matematisk problemlösning. Den systematiska litteraturstudien genomfördes i databasen ERIC. Resultatet av studien visade att lärare kan stötta elever på fyra olika sätt. 1. Genom valet av matematiska problem och frågor till problemet och hur dessa introduceras för eleverna. 2. Genom valet av lösningsmetoder läraren väljer att visa. 3. Genom valet av stödstrukturer och laborativa material som kan delas in i digitala verktyg och färdiga tillvägagångssätt/visuella representationer. 4. Genom hur läraren interagerar med eleverna och främjar interaktion mellan elever. Lärarens agerande visade sig vara betydelsefullt för elevers möjlighet att få stöd vid matematisk problemlösning. / The teacher has an important role for students in mathematical problem solving. With a systematic literature review was the aim of the study to increase knowledge about the role of the teacher in the classroom in mathematical problem solving in compulsory school. It was done by examining what previous research says about how teachers can support compulsory school students in mathematical problem solving. The systematic literature review was performed in the database ERIC. The result of the study showed that teachers can support students in four different ways. 1. Through the choice of mathematical problems and questions to the problem and how these are introduced to the students. 2. Through the choice of solution methods the teacher decides to present. 3. Through the choice of support structures and laboratory materials which can be divided into digital tools and completed procedures/visual representations. 4. Through how the teacher interacts with the students and encourage interaction between students. Actions from the teacher proved to be important for students’ opportunities to get support in mathematical problem solving.

Matematikundervisningen inriktas idag till stor del på enskilt arbete i matematikboken vilket leder till att eleverna kan gå miste om tillfällen att utveckla sina förmågor i problemlösning och matematiska resonemang. Kursplanen för matematik för årskurs 1–9 har en stark koppling till problemlösning då problemlösning är kärnan av matematiken. Problemlösning är något som kan implementeras tidigt i matematikundervisningen. Tidigare forskning visar att när elever arbetar i grupp kommer fler synsätt och förslag fram vilket leder till att individerna funderar och reflekterar mer än när de sitter enskilt med ett problem. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur gruppdiskussioner inom matematisk problemlösning kan bidra till elevers lärande och utveckling. För att kunna besvara denna studies frågeställning har empiri samlats in där elever arbetar med matematisk problemlösning i grupp. Denna studies resultat visar att det inte är tillräckligt att elever på egen hand arbetar med matematiska problemlösningsuppgifter i grupp. Slutsatsen visar att eleverna behöver stöttning av lärare eller någon annan med högre kompetens för att eleven skall utveckla sin problemlösningsförmåga. Genom denna studie kan lärare ta del av kunskaper kring undervisning av matematisk problemlösning i grupp.

I denna studie har grundskollärares, i årskurs 1–3, tankar om sin undervisning i problemlösning i ämnet matematik, med avseende på kreativa och imitativa resonemang undersökts. Fem kvalitativa intervjuer med grundskollärare från olika skolor utfördes och analyserades därefter med stöd från Lithners (2008) teori om kvalitativa och imitativa resonemang. Studien visar på att grundskollärarna har svårt att undervisa problemlösning utifrån de kriterier Lithner (2008) anser vara matematiska kreativa resonemang (problemlösning) på ett sätt som uppmuntrar och möjliggör för eleverna att resonera kreativt. Empirin visar att lärare i högre utsträckning möjliggör imitativa resonemang då de anser att elevernas kunskapsnivå är för låg och att de är måna om att eleverna ska få lyckas. / <p>Matematik</p>

Skolan ansvarar för att eleverna utvecklar förmågor för att klara sig i framtidens samhälle. Ett viktigt uppdrag som skolan har är att lärarna behöver ordna situationer så att eleverna lär sig lösa matematiska problem med målet att bli självständiga i detta arbete. Fokus i denna undersökning är att i observation och intervju beskriva hur stödet i en problemlösning kan se ut för att vägleda elever framåt i arbetet genom scaffolding och stöttande frågor. Resultatet visar att läraren använder sig av olika typer av frågor som hänvisas till olika delar av scaffolding. Analysen visar att läraren använder en variation av stöd genom stöttande frågor för att möta varje elevs behov. I uppsatsen diskuterar jag minimerat stöd där läraren delvis lämnat över till eleven att lösa problemet mer självständigt såsom att eleven redogör om relevansen i problemet eller svarar på frågor ”vad måste du göra nu?”. Detta kan ses som ett nästa steg för eleven att bemästra för att bli självständig i problemlösning inom matematiken. / <p>Matematik</p>

I studien undersöker vi hur lärare i F-3 beskriver att de väljer, introducerar och stöttar elever i problemlösningsuppgifter i ämnet matematik. För att besvara detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  I studien har vi tagit stöd av modellen Responsive Teaching through Problem Posing som ett teoretisk ramverk för att besvara studiens tre forskningsfrågor. Resultatet visar att lärare beskriver att de väljer problemlösningsuppgifter utifrån elevernas kunskapsnivå, intressen och vardag. Eleverna får då möjlighet att förknippa matematik till verkligheten. Lärare tar hänsyn till elevernas tidigare erfarenhet och vilka strategier de har kunskap om. Resultatet visar även att det råder delade meningar om huruvida strategier ska visas eller inte vid en introduktion av en problemlösningsuppgift och när eleverna har svårigheter med uppgiften. Lärare stöttar elever genom att placera dem i väl genomtänkta grupper. Eleverna får då möjlighet att ta del av varandras kunskaper. Slutsatsen är att flertalet lärare visar ofta strategier till elever vid genomgång och när elever inte förstår introduktionen. Detta bidrar till att eleverna inte får möjlighet att resonera och reflektera över sina strategier, vilket inte främjar deras problemlösningsförmåga. / In this study, we examine how teachers in Grades F-3 describe that they choose, introduce, and support pupils in problem-solving tasks in the subject of mathematics. To answer this, we have used a qualitative method with semi-structured interviews. In the study, we have taken the support of the model Responsive Teaching through Problem Posing as a theoretical framework for answering the study's three research questions. The results show that teachers describe that they choose problem-solving tasks based on the pupil’s level of knowledge, interests, and everyday life. Pupils will then have the opportunity to associate mathematics with reality. Teachers consider pupils previous experience and what strategies they know about. The results turn out that there are divided opinions among the teachers about whether strategies should be shown or not when introducing a problem-solving task and when pupils have difficulties with the task. Teachers support pupils by placing them in well-thought-out groups. The pupils will then have the opportunity to take part in each other's knowledge. The conclusion is that the majority of teachers often show strategies to pupils when reviewing and when pupils do not understand the introduction. This contributes to pupils not having the opportunity to reason and reflect on their strategies, which does not promote their problem-solving skills.

Svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi är ett vanligt förekommande fenomen. Men vilka orsaker kan ligga bakom dessa svårigheter, och vad kan lärare göra för att motverka dem? Syftet med studien är att undersöka dessa frågor. Genom en analys av relevant litteratur identifieras fyra faktorer som påverkar elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi: läsförmåga, matematisk förmåga, överföring och konceptuell förståelse. Vidare visar litteraturanalysen att lärare kan motverka elevers svårigheter genom att förbättra elevers läsförmåga (lära ut lässtrategier och låta elever förklara texter för sig själva eller en vän) och överföringsförmåga (genom att medvetandegöra matematiken i kemin för sig själva och eleverna samt en god kommunikation med matematikläraren), samt fokusera på förståelse för centrala begrepp. Slutligen bör lärare vara uppmärksamma på vilken eller vilka faktorer som verkar bära huvudansvaret för enskilda elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi, för att på så sätt kunna erbjuda individanpassat stöd.