Integrated Thinking är en ny trend inom företagsstyrning. Begreppet är dock mångtydigt och det råder oklarheter i hur organisationer kan nå Integrated Thinking. Studien ämnade att konkretisera begreppets innebörd. Genom användning av ramverket Distributed Cognition for Teamwork genomfördes en fallstudie på ett universitetssjukhus för att även utröna bättre förståelse för hur arbetsmiljö kan skapa förutsättningar för en organisation att nå Integrated Thinking. Studien visar på vikten av god interaktion och samarbete mellan organisationens medlemmar. En platt social struktur är i detta syfte önskvärt. Arbetslokaler utmärker sig skapa goda förutsättningar för interaktion och lärande. I stora organisationer är artefakter och informationsflöden centrala funktioner i integrationen av medlemmar. Studien mynnar ut i definition av Integrated Thinking som en kultur med god integration, lärande och holistisk problemlösning. Slutligen förs en diskussion om definitionen är komplett, samt huruvida Integrated Thinking är möjligt att uppnå.

Problemlösning är en central del av Lgr11 och dagens matematikundervisning. Detta gör att de läromedel som används i de svenska skolorna måste behandla problemlösning om de ska kunna ge eleverna möjlighet att nå de utsatta målen i Lgr11. I årskurs 6 ska eleverna få betyg i matematik vilket gör det viktigt att undersöka om läromedlen når upp till målen i lgr11 runt om problemlösning. Studien är gjord som en läromedelsanalys, av Matte Direkt Borgen 6a och 6b. Min studie är en kvantitativ studie i två delar. Först analyserade jag hur många av de problem som enligt författaren anser är problem är problemuppgifter eller rutinuppgifter. Av det resultatet kunde jag sedan analysera hur väl problemlösningsförmågan, begreppsförståelse och resonemangsförmågan gick att öva via uppgifterna i läromedlet. Resultatet visade att bara 59 av de 137 uppgifter som författaren anser är problemuppgifter gick att klassificera som problemuppgifter. Förmågorna som övades via uppgifterna spelade dock ingen roll om det var problem- eller rutinuppgifter. Här övade alla uppgifter någon av de tre undersökta förmågorna. / Problem solving is a central part of Lgr11 and today's mathematics education. This allows the teaching materials used in the Swedish schools must treat the problem if they are to provide students with the knowledge to reach the vulnerable requirements of Lgr11. In Year 6, pupils get grades in mathematics, making it important to conduct research about learning reaches Lgr11 targets around the problem solving. The study is designed as a teaching material analysis, of Matte Direkt Borgen 6a and 6b. My study is a quantitative study in two parts. First, I analyzed how many of the problems according to the author considers to be problems are problems tasks or routine tasks. Of the result, I could then analyze how well the problem-solving ability, conceptual understanding and reasoning ability went to practice using the information in the teaching material. The results showed that only 59 of the 137 tasks which the author believes is the problem tasks could be classified as problem tasks. The abilities who was exercised by the data, however, does not matter if it was a problem or routine tasks. Here practiced all the information any of the three investigated abilities.

Undervisningen som till störst del bedrivs i Sverige idag är arbete i matematikläroboken. Forskning visar att eleverna inte upplever att detta arbetssätt är motiverande eller meningsfullt. Problemlösning har i tidigare forskning visat öka elevernas motivation. Studiens syfte är att undersöka hur problemlösning kan påverka motivationen hos elever i årskurs 6. Studien undersöker även hur eleverna upplever undervisningen, både genom arbete i läroboken och problemlösning, och hur interaktionen ser ut i klassrummet under de olika arbetssätten. Resultatet visar att eleverna upplevde arbete med problemlösning i grupper som positivt. De uttrycker även att det är mer givande att få arbeta med mer omfattande uppgifter som ger utmaning än att sitta och räkna massa tal i läroboken. Under arbetet med problemlösning pratade eleverna mer med varandra om matematik, och använde relevanta begrepp, jämfört med arbetet i läroboken då de framför allt pratade med läraren när de behövde hjälp. En slutsats som kan dras från denna undersökning är att det är positivt att arbeta med problemlösning då det upplevs roligare och mer motiverande, men undervisningen behöver fortfarande varieras för att nå alla typer av elever. / The mathematics textbook is dominating the teaching in Swedish schools today. Studies show that students don’t experience this as motivating or meaningful. Recent research has shown that problem solving could increase students’ motivation. The aim of this study is to examine how problem solving affects motivation in 6th grade students. The study also examine how students experience the teaching, both through work in the textbook and with problem solving, and how the interaction appears in the classroom during the different ways of working. The result shows that the students experienced problem solving in groups as positive. They expressed that it is more rewarding to work with more comprehensive tasks that is challenging than calculating in the textbook. During the work with problem solving the students talked more to each other about mathematics and used relevant terms. When they worked with the textbook they mostly talked to the teacher when they needed help. One conclusion that can be drawn from this study is that it is positive to work with problem solving as it is perceived more fun and therefore more motivating, but education still needs to be varied to reach all types of learners.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att presentera vilka undervisningsmetoder forskning visar främjar elevers problemlösningsförmåga. Detta genomförs genom en kartläggning av 66 internationella artiklar. Kartläggningen har resulterat i identifierandet av nio undervisningsmetoder. Det gemensamma resultatet av studien visar att de nio undervisningsmetoderna främjar elevers problemlösningsförmåga. Studien presenterar även att den främsta faktorn för främjandet av elevers problemlösningsförmåga är tillämpandet av en specifik undervisningsmetod. Slutligen diskuteras även konsekvenser för undervisning samt fortsatta studier. / This systematic review aims to present teaching methods that research show enhances students´ problem solving skills. The review is completed by an analysis of 66 international articles. The analysis resulted in an identification of nine teaching methods. The overall result of the study shows that the nine teaching methods all enhances students’ problem solving skills. The results also suggest that the single most important factor to enhance students´ problem solving skills is the implementation of a specific teaching method. Consequences for education and future research are discussed.

Det går inte att undgå att dagens matematikklassrum utgörs av flera olika språk och nationaliteter. Det mångkulturella klassrummet ställer i sin tur höga krav på att läraren tillgodoser varje individs behov. Inom matematik finns det mer kognitivt krävande områden än andra och flerspråkiga elever visar sig ha större svårigheter med de uppgifter som kräver en högre kognitiv förmåga än de uppgifter som är av rutinkaraktär. Eftersom matematik är ett problemlösande ämne innebär det att matematikläraren har en avgörande roll i undervisningen för att flerspråkiga elever ska utvecklas i matematik. Syftet med studien är att klargöra hur flerspråkiga elevers problem och begränsningar i matematikämnet påverkar lärarens undervisning och sätt att hjälpa och stötta vid problemlösningsuppgifter, samt hur lärare tar hänsyn till utforskade framgångsfaktorer i praktiken. Studien utgår från ett etnomatematiskt perspektiv på lärandet och bygger på iakttagande observationer och en semistrukturerad intervju. Studien utgör ett extremfall, vilket innebär att endast en lärare har observerats och intervjuats. Resultatet visar att den observerade och intervjuade läraren i ett flerspråkigt klassrum förhåller sig till de utforskade framgångsfaktorerna både medvetet och omedvetet. Framgångsfaktorerna visar sig genom kommunikativa situationer och resultatet visar praktiska exempel på hur detta tar sig i uttryck i ett flerspråkigt matematikklassrum. Av resultatet framgår det även att undervisningen i större mån påverkas positivt av flerspråkigheten i matematikklassrummet, eftersom det får läraren att reflektera över sin undervisning i större utsträckning. Slutsatsen blir därför att genom kommunikativa och interaktiva miljöer kan flerspråkiga elever komma till sin rätt i matematikämnet. Genom att öppna upp möjligheter för tillåtande och öppna klassrumsklimat kan undervisningen av flerspråkiga elever påverkas positivt. / The modern classroom of mathematic consists of several different languages ​​and nationalities. The multicultural classroom places high demands on the teacher to meet every individual's needs. In mathematics, there are more cognitive demanding areas than others, and multilingual students find themselves having greater difficulties with the tasks requiring a higher cognitive ability than with the routine tasks. Since mathematic is a problem-solving topic, it means that the mathematic teachers have a crucial role in teaching to enable the multilingual students to develop in mathematic. The purpose of this study is to clarify how the problems and limitations of multilingual students in mathematics affect teachers' teaching purpose and ways to help and support problem solving tasks, as well as how teacher consider using the researched success-factors in practice. The study is based on a theoretical perspective of ethnomathematic of learning and it is based on observations and a semi-structured interview of a classroom.  The study is an extreme case, which means that only one teacher has been observed and interviewed.  The result shows that the observed and interviewed teacher in a multilingual classroom relates to the identified success-factors both consciously and unconsciously. Success -factors are evident through communicative situations and the results show practical examples of how this is expressed in a multilingual mathematic-classroom.  The result also shows that education is influenced in a positive way by the multilingualism of the mathematics classroom, as it forces the teacher to reflect more on his teaching.  Therefore, the conclusion is that through communicative and interactive environments, multilingual students can come to their right in the mathematical subject.  The teaching of multilingual students can be positively influenced by opening opportunities for a permitting and open classroom climate.

Internationella mätningar visar att svenska elever ligger långt bakom många andra västerländska länder i matematik. Trots ett trendbrott senaste åren så ligger resultaten under medel. För att bibehålla en industriell och teknisk utveckling i svenska samhället är goda resultat i matematikämnet en förutsättning. I den här studien har syftet varit att undersöka när elever i tredje klass på en svensk skola upplever matematikundervisningen som intressant respektive ointressant. Detta i syfte att utreda vilka faktorer som påverkar elevers motivation till lärande inom matematik. Studien innefattar främst intervjuer och genomfördes hos en svensk tredjeklass i västra Sverige. Dessa har sedan analyserats och tydliga svar har kunnat kopplas kring studiens båda frågeställningar. Resultatet visar att elever har olika upplevelser av matematik och att sättet de önskat att undervisningen bedrivs på skiljer sig. Andra delar som studien lyfter fram i den teoretiska bakgrunden är skillnaderna mellan läroboksbunden matematikundervisning samt undervisning bedriven utan lärobok. Motivationsteorier har även lyfts fram tillsammans med alternativa metoder för matematikundervisning.

Inledning I LGR 11 (rev. 2016) anges fem långsiktiga förmågor som elever ska ges möjlighet att utveckla i matematik. En av dessa förmågor är problemlösningsförmågan, dock visarforskning (Lithner 2008; Boesen et al. 2013; Roche & Clarke 2014) att den här förmågan inte får lika stort utrymme i matematikundervisningen. I den här studien undersöks hur sex lärare arbetar för att utveckla elevernas förmåga att lösa problem i matematik. Genom kvalitativa intervjuer med 6 verksamma lärare ges en inblick i hur problemlösning praktiseras i matematikundervisningen. Det undersöks också i vilken utsträckning det sker explicitundervisning i problemlösning, alltså undervisning enbart formad med syfte att utvecklaelevernas förmåga att lösa problem i matematik. Även läromedelsval och i vilken utsträckning dessa används vid problemlösning i matematik undersöks. Dessa utgångspunktersammanställs därefter med syfte att se vilket utrymme problemlösning får och hur lärarna utvecklar elevernas förmåga att lösa problem. Sammanställningen jämförs därefter medaktuell forskning. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur sex lärare ger utrymme åt, och arbetar för att utvecklaelevernas förmåga att lösa problem i matematik. Metod Studiens är baserad på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med avsikt att svara på studienssyfte och frågeställningar. Urvalet består av 6 stycken lärare som undervisar i matematik i årskurs 4-6. Resultat Den här studiens resultat visar att lärarna undervisar med syfte att utveckla elevernas förmåga att lösa problem. Dock menar de trots detta, att eleverna generellt har svårt för dessa uppgifter, trots explicit undervisning. Problemlösningen ges överlag stort utrymme i undervisningen men problemet kvarstår. En grundläggande matematiskt grund är något som är nödvändigt för att lösa matematiska problem, något som endast två av lärarna tog upp som en viktig aspekt.

Den här studien har för avsikt att ta reda på hur olika typer av problemlösningsuppgifter påverkar elevernas förmåga att rimlighetsbedöma sina lösningar och svar. Studien syftar också till att ta reda på hur elever relaterar till verkligheten när de löser olika typer av problemlösningsuppgifter. För att uppnå syftet med studien genomfördes en undersökning i flera elevgrupper i årskurs två (ålder 8 år). Resultatet på undersökningen visar att olika typer av problemlösningsuppgifter påverkar hur eleverna resonerar kring rimlighet. Resultatet från undersökningen visar också att olika typer av uppgifter påverkar hur mycket eleverna reflekterar över verkligheten. Det har även framkommit under studiens gång att det är väldigt viktigt att kunna uppfatta det muntliga resonemanget som eleverna för att kunna bedöma hur eleverna kommer fram till lösningar och svar. Mycket av förmågan att bedöma rimlighet framkommer endast genom muntliga resonemanget och är därför väldigt svårt att se i skrivna svar. / This study aims to find out how different types of problem solving tasks affect students’ ability to plausible evaluate their solutions and answers. The study also intends to find out how students relate to reality when solving different types of problem solving tasks. In order to achieve the purpose of the study, a survey was conducted in several classes with grade two students (age 8). The results of the survey shows that the type of problem solving tasks can partially affect the students’ ability to assess plausibility. The results of the survey also shows that different types of problem solving tasks, affect how much the students reflect to reality. During the study it also became clear that the oral reasoning is crucial to perceive in order to be able to assess how students come to solutions and answers. Much of the ability to assess plausibility emerges through oral reasoning and is therefore very difficult to detect in written answers.

The purpose with this research is to investigate different types of challenges a teacher may face in mathematical problem solving teaching and how the challenges can be solved. This study investigates how teachers’ percieve different types of difficulties in their teaching and how they handle them. The data collections method that was chosen for this research were nine qualitative interviews which conducted through a physical meeting with recording. The selection in the study consists of active teachers in middle school mathematics. Based on the analysis of the result; there are several different challenges a teacher may face. A special way of working has been highlighted and used by all of the teachers in the study in their problem solving teaching.

Problemlösningsförmågan är en viktig matematisk förmåga. Den har en särställning i styrdokumenten då den både är en förmåga och samtidigt ett medel för undervisningen då problemlösning oftast testar flera andra förmågor samtidigt. Målet med att undervisa genom problemlösning är att eleven ska få djupare förståelse för matematiken. För att kunna ha en framgångsrik undervisning och få eleverna att ta en mer aktiv roll i lärandet anses formativ bedömning vara nyckeln till det. Formativ bedömning är ett koncept med en rad processer och beprövade tekniker som främst utvecklar elevernas problemlösningsförmåga. Tidigare forskning har visat att formativ bedömning är nytt och långt ifrån ett bearbetat koncept i skolorna. Forskning har också visat att digital teknik ökar effektiviteten och göra lärandet synligt för eleverna i samband med formativ bedömning. Genom intervjuer med sex lärare i två olika skolor i nordöstra Skåne visar denna studie att konceptet formativ bedömning fortfarande inte är bearbetat. Trots att lärarna har en del kunskaper om det, finns det inget som tyder på att de ser konceptets helhet och vilka effekter den ger för elevernas lärande och klassrumsdynamiken. Lärarna är inte heller alltid medvetna om att digital teknik, om den används rätt, ökar effektiviteten och gör lärandet synligt för eleverna.