Mobiltelefoner är ett starkt växande digitalt verktyg i dagens samhälle, där i stort sett alla idag haren mobiltelefon. Det tillsammans med svenska skolungdomars försämrade resultat i de senasteårens PISA mätningar, där framförallt problemlösningsförmåga mäts, har lett till en debatt gällandehur mobiltelefoner bör finnas tillgänglig i skolans undervisning. Med anledning av detta är syftet idenna studie att genom en strukturerad icke-deltagande observation undersöka ifall mobiltelefonerpåverkar den tid det tar att lösa ett problem samt om några steg av problemlösningprocessenpåverkas och i så fall hur. Resultatet visar ingen signifikant skillnad i genomsnittstid mellan de tvågrupperna i denna studie. Men vad gäller problemlösningsprocessen visade resultatet på skillnadermellan grupperna, där förståelsesteget var det steg som påverkades negativt hos de elever som hademobiltelefonerna tillgängliga. / Mobile phones are a growing digital tool in todays society, where almost everyone have their ownmobile phone. Together with Swedish adolescences negative results in the last years measurementsof PISA, where problem solving is a considerable part, it has become a debate about whethermobile phones should be a part of the education or not. With that in mind, the aim of this study isto, through a structured non-participating observation, examine if the mobile phones affect the timepupils need to solve a problem. It also aim to examine if phones affect some of the parts in theproblem solving process and how. The result of this study shows no significant difference in timebetween the groups and it shows that the understanding part of the problem solving process whereaffected by the mobile phones being accessible.

Den empiriska studien handlar om hur alla elever kan gynnas av samma problemlösningsuppgifter och hur detta visar sig. Vilka strategier väljer elever när de arbetar med valda uppgifter och hur uppmärksammas dessa genom observation och intervju. Tre matematiska förmågor kommer att synliggöras i denna empiriska studie och hur dessa förmågor kan komma att visa sig hos elever som arbetar med problemlösning. En skola för alla är något som kan tolkas olika, i denna studie kommer främst tidigare forskning att förklara begreppet och vad det kan innebära för elever. Fokuset i studien är problemlösning och hur elever arbetar med detta i skolan, utifrån olika faser att ta sig an ett problem.

<p>Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen. Det kan även hända att en individ inte alls kan eller vill lösa problemuppgiften och det kan också ha olika orsaker. Om en problemlösningsuppgift är möjlig att lösa eller ej för en individ har inte minst sin orsak i vilken kunskapssyn som dominerar kulturen eller samhället individen lever i. Jag har främst intresserat mig för de strategier elever använder när de arbetar med problemlösningsuppgiften i matematik och huruvida hanteringen av uppgiften skiljer sig eller ej mellan olika åldrar av elever i grundskolan.</p>

<p>Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. </p><p>Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget. </p><p>Att introducera det meningsfulla lärandet via den problembaserade metoden på grundskolenivån måste ske med varlig och pedagogisk fingertoppskänsla, där läraren successivt trappar ner den traditionella lärarstyrningen till förmån för den handledande funktionen som då tilltar i motsvarande grad. Det meningsskapande lärandets inriktning på en aktivering av elevens hela utvecklingspotential kan initialt utgöra ett markant hinder i lärandet, men när denna motsträviga attityd hos den genomsnittliga eleven väl har övervunnits och denna istället har övergått i en känsla av lärandefrihet, då blir elevaktiveringen istället lärandeformens stora tillgång och resurs.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever klarar att lösa problem som inte kan lösas rutinmässigt och där de inte har tillgång till hjälpmedel. Dessutom vill jag undersöka hur elevens betyg och antal matematikkurser eleven har läst påverkar resultatet. För att få svar på detta lät jag eleverna i två klasser ifrån det naturvetenskapliga programmet, en ifrån årskurs ett och en ifrån årskurs tre, svara på ett frågeformulär bestående av uppgifter som inte går att lösa rutinmässigt.</p><p>Resultatet visar på att eleverna i årskurs tre klarade testet poängmässigt klart bättre än vad eleverna i årskurs ett gjorde och i båda klasserna visade elever med höga betyg ett bättre resultat än elever med lägre betyg. Det mest överraskande var att båda klasserna trots höga matematikbetyg visade på vissa brister i taluppfattning.</p> / <p>The purpose of the paper is to examine how students are capable of solving problems that can not be solved routinely and where they do not have access to facilities. In addition, I want to examine how the student's grades and number of Mathematic courses pupils have read affect the result. In order to get the answers I let students in two classes from the natural sciences programme, one from grade one and one from grades three, respond to a questionnaire consisting of problems that can not be solved routinely.</p><p>The result shows that students in grade three passed the exam clearly better than students in grade one did, and in both classes’ students with higher grades performed better than students with lower grades. The most surprising was that both classes despite high grades in Mathematic revealed some shortcomings in number sense.</p>

<p>The purpose of this study is to examine senior high school students’ strategies and reasoning when solving mathematical problems and make a review of the concept problem solving. The purpose is also to examine if the students’ choice of strategies are influenced when their mathematical knowledge is improved.</p><p>The study was conducted in two science classes at a senior high school. All the students were asked to individually solve two mathematical problems. After that, a few randomly chosen students were interviewed and asked to elucidate their process of thought when solving the problems. The study revealed that the students had preferred to use graphic strategy, algebraic strategy and reverse counting strategy. A small number of other strategies are also represented.</p><p>Moreover, the result showed that students with a higher mathematical level of knowledge tended to choose algebraic strategy.</p> / <p>Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers strategier och tankemönster vid problemlösning i matematik samt att göra en genomgång av begreppet problemlösning. Studien syftar även till att undersöka huruvida elevernas val av strategier påverkas av att de matematiska kunskaperna utvecklas.</p><p>Undersökningen genomfördes i två Naturvetenskapsklasser på en gymnasieskola. Eleverna fick lösa två problemlösningsuppgifter enskilt varefter jag genomförde en intervju med ett antal slumpvis utvalda elever där de fick chans att förtydliga sitt resonemang och sina tankegångar då de löste problemen.</p><p>I resultatdelen presenteras elevernas val av strategier och det resonemang de fört då de löst problemen. Det har visat sig att eleverna framförallt använde grafisk strategi, algebraisk strategi samt strategin att räkna bakifrån. Ett litet antal andra strategier presenteras också.</p><p>Resultatet har även visat att elever med högre matematisk kunskap har tenderat att välja algebraisk strategi då de löste problemen.</p>

Den här studien har tagit sin utgångspunkt i vårt intresse för hur kunskaper som ele-verna kan ha nytta för i sin vardag, kan vävas in i skolans verksamhet. Dagens sam-hälle efterfrågar människor med både en förmåga att samarbeta med andra såväl som förmåga att lösa problem. Det krävs även att du ska ta ställning till olika val i många sammanhang. Syftet med den här studien är att undersöka hur och i vilken grad elever i årskurs tre samarbetar när de löser en vardagsanknuten problemlösningsuppgift samt hur elevernas problemlösningsprocess ser ut. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats. Eleverna blev tilldela-de en vardagsanknuten problemlösningsuppgift att lösa i mindre grupper, med hjälp av ljudinspelningar och observationer har sedan elevernas samarbete och problemlös-ningsprocess studerats. Resultatet visade att det inte förekom så mycket samarbete mellan alla elever, samt att alla grupper kommit en bit på väg i problemlösningspro-cessen, Det som framförallt utmärkte sig var att ingen av grupperna hade uppnått den fasen i problemlösningsprocessen som berör reflektion och utvärdering av lösningen på problemet. Den största slutsatsen som dragits av den här studien, var att samarbetet fungerade olika i grupperna samt att eleverna ännu inte uppnått nivån som handlar om reflektion och utvärdering i problemlösningsprocessen. / This study has taken as its startingpoint in our interest for how knowledge that the students can have use for in their everyday life can be intervowen in the everyday work of the school. The society today asks for people with both an ability to cooperate with others and an ability to solve problems. It is also demanded that you take into consideration various choices in many circumstances. The purpose of this study is to investigate how students in third grade cooperate when they solve an everyday problemsolving task, and how their process of solving problem appears. We have conducted an empiric study with a qualitative approach. The students solved an everyday problem in small groups. By help of audio recordings and observations, the cooperation and the students’ process of solving problems has been studied. The results showed not much cooperation between all students, and that the students had reached different levels in the processe of solving problems. The major conclusion drawn of this study was that the cooperation between the students worked in different ways and that the students not yet had reached the level of reflecion and evaluation in the process of solving problems.

Problem Att generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift när en arbetsgrupp är homogen där divergent tänkande saknas. Då veckomöten är identiska och innehåller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder är nödvändiga för att nya idéer ska träda fram. Syfte Författarna vill undersöka om en stegvis förändring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken är att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan använda sig av när gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem.  Metod Metoden i arbetet är en systematisk observation, det vill säga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka händelser som observeras. Instruktionen i detta arbete är studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering. Den andra instruktionen ska informera deltagarna om den kreativa övningen. Teori Författarna tar upp viktiga förutsättningar som kan stimulera gruppkreativitet. Teorier som författarna tar med i arbetet beskriver bland annat ledarskapsstilar, motivation, kreativa övningar i grupp samt divergent tänkande. Empiri Genom att manipulera möten för en arbetsgrupp har författarna observerat om idégenereringen kan öka med hjälp av en förändring av lokalen samt kreativa övningar. De fyra observationstillfällen samt intervjuer har bidragit till en förståelse kring hur arbetsgruppen tar emot sådan förändring samt vilken effekt manipulationerna har på arbetsgruppens idégenerering.  Analys Svaret på arbetets frågeställningar har analyseras fram med hjälp av det teoretiska perspektivet samt empiriska studier som genomfördes på avdelningen som ingick i undersökningen. Frågor som besvaras handlar om hur man kan träna arbetsgruppen till att generera fler idéer, kommer antal idéer att öka med hjälp av våra manipulationer samt vilka förutsättningar bör skapas för att arbetsgruppen skall behålla kreativiteten. Resultat Författarna har utifrån empirin utvecklat en egen modell som skulle kunna användas av arbetsledaren som ett verktyg för arbetsgruppen att behålla idégenereringen vid framtida möten. Slutsats Författarna markerar i punktform förutsättningar som måste skapas för att denna arbetsgrupp ska använda kreativa övningar som ett verktyg vid idégenerering. Flera faktorer måste samspela för att kreativiteten ska behållas i framtiden. / Problems To generate creative ideas in groups can be considered an impossible task when a task force is homogeneous where divergent thinking is missing. When the weekly meetings are identical and contain repetitive processes in the form of the same agenda is repeated the authors consider that the new methods are necessary for new ideas to emerge. Purpose The authors would like to investigate if a step change in the working group meeting weekly routines can increase the working groups number of ideas / suggestions. The idea is to give the production manager a tool that he can use when the group generates solutions to work-related problems. Method The method of work is a systematic observation, namely that several observers studying several individual behavior with a specific instruction. The instruction specifies which events are observed. The instruction in this work is the study aim to investigate the working group idea generation. The second instruction is to inform participants about the creative exercise. Theory The authors raise important conditions that can stimulate group creativity. Highlighted theories include important inputs of leadership styles, motivation, creative exercises in groups and divergent thinking. Empirical studies By manipulating the meetings of a working group, the authors observed if idea generation increases through a change of venue, and creative exercises. The four observation sessions and interviews contribute to an understanding of how the working group receives such change, and the impact of the manipulations on ideas generated. Analysis The answer to questions has been analyzed with the help of theoretical perspectives and empirical studies conducted in the department surveyed. Questions answered about how to train working group to generate more ideas, the number of ideas to increase with the help of our manipulations and what conditions should be created for the group to maintain creativity. Results The authors have based on empirical data developed a model that could be used by the supervisor so that the group can keep the idea generation at future meetings. Conclusion The author’s highlight in bullet form what conditions must be created for this working group to use creative exercises as a tool for generating ideas. Several factors must interact for creativity to be retained in the future.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår. Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik? - Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken. Den empiriska delen består av åtta intervjuer med elever i år åttta och år nio. Eleverna beskriver hur de uppfattar varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs. Elevernas uppfattningar om varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs stämmer i stort överens med litteraturen.

Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen. Det kan även hända att en individ inte alls kan eller vill lösa problemuppgiften och det kan också ha olika orsaker. Om en problemlösningsuppgift är möjlig att lösa eller ej för en individ har inte minst sin orsak i vilken kunskapssyn som dominerar kulturen eller samhället individen lever i. Jag har främst intresserat mig för de strategier elever använder när de arbetar med problemlösningsuppgiften i matematik och huruvida hanteringen av uppgiften skiljer sig eller ej mellan olika åldrar av elever i grundskolan.