Studiens syfte har varit att ur ett elevperspektiv undersöka hur ett arbetssätt som kombinerar skapande arbete och matematisk problemlösning påverkar elevers lärande i matematik i årskurs 1-3. Studien är en kvalitativ studie som baserats på en deltagande observation samt en kompletterande enkätstudie. Resultatet har analyserats utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofier och Allan Bishops teori om barn och matematik. Resultatet visar att eleverna lär sig av varandra när de sammarbetar och diskuterar sig fram till lösningar på matematiska problem. Dessutom ges eleverna möjlighet att ge uttryck för sin kreativitet. Dock är det viktigt med väl fungerande grupper där alla elever i gruppen känner sig viktiga och kan bidra med åsikter och kunskap. Därigenom främjar ett arbetssätt som innehåller skapande arbete och matematiskproblemlösning både möjligheter och svårigheter för elevers lärande. / <p>Matematik</p>

Denna studie handlar om den matematiska strategin bar modeling som är tagen från undervisingen i Singapores skolor. Syftet med studien är undersöka om bar modeling fungerar som matematisk strategi och hur eleverna upplever arbetssättet. Utöver att studera metoden i praktiken studeras också hur lärarna uppfattar bar modeling.        För att studera bar modeling och vad lärare har att säga om arbetssättet har två metoder använts; fem observationer av elevgrupper och fem intervjuer med lärare. Detta för att ta reda på elevernas respektive lärarnas uppfattning om metoden.     Resultatet i studien visar att lärarna är överrens om att bar modeling mycket väl kan hjälpa många elever vid problemlösningar. Alla lärare ser det simpla sättet att förenkla svåra och komplicerade matematiska problem som metodens största fördel. Observationerna av elevgrupperna visade att metoden underlättade processen av att lösa problemet när uppgifter var matematiskt utmanande. Något lärarna såg som en nackdel är att det kan vara svårt att få med en hel skola eller i alla fall sitt arbetslag att börja arbeta med den nya metoden. Vidare visade också resultatet från observationerna att metoden gav ett bra stöd vid problemlösningar som är mer utmanande rent kunskapsmässigt.

Syftet med studien är att undersöka hur deltagande i undervisning i programmering på grundskolan påverkar elevernas förmåga att lösa matematiska problem och att ta reda på vilka elevaktiviteter som används när programmeringsundervisningen som är kopplad till matematisk problemlösning genomförs. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie vilket innebär att tidigare forskning har sökts igenom för att kunna besvara frågeställningarna. Resultaten visar att ämnet är komplext och att det är svårt att dra några tydliga slutsatser utifrån den forskning som finns om ämnet. Många studier är positiva till programmering som ett sätt för elever att formulera och lösa problem. Den största kvantitativa undersökningen finner dock inget bevis för att elever får en ökad problemlösningsförmåga genom arbete med programmering. Andra studier, som har undersökt både arbete med robotar och spelbyggande med skärmbaserade programmeringsspråk, beskriver hur elever får en mängd positiva effekter från arbete med programmering, som ökad förståelse av matematiska begrepp, ökad problemlösningsförmåga och ökad uthållighet och motivation. Elevaktiviteter som används inkluderar strukturerade problem, fria utforskningar, styrning av robotar, spelbyggande, kollaborativt arbete och att lära ut matematik till andra elever.

Denna studie undersöker hur feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå kan utveckla elevers resonemang när eleverna arbetar med problemlösningsuppgifter inom matematiken. De typer av resonemang som undersöks är algoritmiska och kreativa matematiska resonemang. Åtta elevpar från årskurs 5 fick arbeta med problemlösningsuppgifter och fick efterhand de behövde feedback på uppgiftsnivå eller processnivå. Efter genomförandet analyserades vilken resonemangstyp eleverna använde före och efter feedback på uppgiftsnivå respektive processnivå getts. Resultaten visar att elever som får feedback på processnivå i större utsträckning utvecklar fullständiga kreativa matematiska resonemang jämfört med de elever som får feedback på uppgiftsnivå. / <p>Matematik</p>

Sammanfattningsvis handlar denna studie om relationen mellan metakognition och matematisk problemlösning.Metakognition betyder kortfattat förmågan att tänka över det egna tänkandet och har visat sig vara en central del avarbete med problemlösning. Syftet med studien var att undersöka vilka metakognitiva strategier som elever användervid arbete med rika matematiska problem samt hur dessa påverkar huruvida problemlösningsprocessen förs framåt.Studien bygger på fyra observationer av 13 elever i årskurs åtta som arbetade med rika matematiska problem. Resultatet kodades med hjälp av ett analysverktyg som skapades med stöd i tidigare forskning och studien kom framtill att de vanligaste strategierna som eleverna använde var att identifiera relevant information samt att hitta ”nyckeln”i problemet. Dessa strategier var också de som förde problemlösningsprocessen framåt. Avslutningsvis dras slutsatsenatt elever som lyckas i sin problemlösning använder många olika metakognitiva strategier och att de behärskar detvå vanligaste strategierna, vilket leder till att de kan komma vidare i problemlösningen.

Syftet för denna studie är att synliggöra möjligheter och eventuella hinder som kan framkomma i kommunikationen lärare-elev, elever emellan under arbetsgången med en rik matematisk problemuppgift. Data samlades in genom en observation, en intervju och elevproducerade uppgifter genom de sex teoretiskt anknutna begreppen. Detta för att få en tydligare bild på vilket sätt lärarnas val av undervisningsstrategier stödjer elevernas möjligheter att resonera samt på vilket sätt lärare använder frågor som hjälper eleven vidare utan att avslöja lösningsstrategier när den löser en rik matematiskt problemlösningsuppgift. Resultatet visar att lärarens förhållningssätt till alternativa lösningar i problemlösningsuppgiften kan hindra elevernas kreativa lösningar och kreativa resonemang. Lärarens vägledande frågor ledde till att eleverna väljer imitativa resonemang eftersom lärarens visar att rätt svar är det som är viktigt. Något som framkommer är att lärarens val av undervisningsstrategier och frågor utgår från kännedom om elevernas tidigare matematiska kunskaper. Detta kan ses som en möjlighet i kommunikationen lärare-elev emellan eftersom läraren har i åtanke elevens matematiska kunskaper.

This study examines how two teachers in grade 3 support their students with problem solving in the teaching and what strategies the students may use in their tasks. The study was of a qualitative nature and was carried out with observations and complementary interrogation questions. The result showed that the teachers supported their students with two forms of feedback.

Verksamma matematiker och forskare menar att matematiken i grunden handlar om problemlösning. Problemlösning inom geometri är samtidigt ett gynnsamt område som möjliggör att samtliga fem matematiska förmågor som framkommer i grundskolans läroplan kommer till användning. Visuella representationer lyfts fram som ett viktigt verktyg i val av problemlösningsstrategi. Samtidigt visar tidigare internationell forskning att visuella representationer har en stor påverkan på elevers problemlösningsförmåga. Dessutom finns en avsaknad av svensk forskning inom området vilket bidrar till denna studies relevans. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur visuella representationer används i matematikundervisning, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Hur värderar lärare visuella representationer i matematikundervisningen? Hur arbetar lärare med och hur resonerar de kring visuella representationer i matematikundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte genomfördes sex lärarintervjuer med verksamma lärare på en F-5 skola i södra Sverige. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar att visuella representationer används på ett varierat sätt och har en betydande roll i matematikundervisningen. Tillsammans med tidigare forskning konkluderades även att visuella representationer kan bidra till att hjälpa elever på olika kunskapsnivåer inom matematiken. I arbetet med visuella representationer framkommer läraryrkets tidsbegränsning problematisk. Samtidigt poängteras att tidsbegränsningen inte bör gå ut över undervisningskvaliteten. En viss avsaknad av visuella representationer i de läromedel som lärarna hade till förfogande uppdagas. En didaktisk implikation av det här är således att lärare inför val av läromedel bör se över hur mycket utrymme visuella representationer ges i olika läromedel och delvis basera sitt val utifrån detta.

Syftet med studien var att synliggöra hur lärande kan uppstå i arbete med problemlösningsuppgifter i årskurs tre samt om och i så fall hur användning av laborativt material kan bidra till detta lärande.   Studien bygger på observationer som bearbetades med hjälp av den sociokulturella teorin. Begreppen mediering, artefakter och elevers lärande är centrala i studien. Utöver detta behandlas även problemlösning och laborativt material i diskussionen.    Resultatet visade att användandet av laborativt material i samband med problemlösning kunde bidra till elevernas lärande. Vilket laborativt material som används för specifika uppgifter hade dock en påverkan på om och hur materialet användes. Dessutom visade resultatet att den kommunikation som skedde under tiden för lösningen också bidrog till elevernas lärande. Resultatet visade också att lärande kan synas på många olika sätt och att elever medierar och lär på olika sätt.

Denna studie har genomförts för att undersöka om och hur lärare i de lägre årskurserna arbetar med och lär ut problemlösning i matematik. Metoder som använts för att undersöka detta är enkät och intervju. Totalt har 16 lärare svarat på enkäten och 4 lärare har deltagit i en kvalitativ intervju. Resultatet redovisar att alla deltagande lärare arbetar aktivt med problemlösning i matematik. De använder olika arbetssätt, strategier och lösningsstrategier i sitt arbete med att undervisa i problemlösning.