Detta är en empirisk studie som är uppdelad i två forskningsfrågor. Den första frågan fokuserar på olika undervisningsmetoder som lärare använder i problemlösning. Den andra frågan som studien har undersökt handlar om de utmaningar som lärare möter när de ska individanpassa problemlösningsuppgifter. Resultatet grundar sig i observationer och intervjuer med lärare som undervisar i problemlösning för årskurs 1-3. I resultatet framgår flera undervisningsmetoder som lärare använder sig av i problemlösning och en av de som framkom som mest använd är IEPAS- metoden. De utmaningar som lärare möter i individanpassning och som också framgår i resultatet är bland annat stora klasser och resursbrist. Cobb och Yackels teoretiska ramverk har använts för att analysera resultatet i studien.

Studien är utförd i tre klasser där fokus har varit på att identifiera vilka matematiska kompetenser som utvecklas då de arbetar individuellt och i par med öppna problem Fokus har även varit hur ett samarbete kan påverka eleverna inom ett arbete med dessa problem. Detta har identifieras genom observationer, elevintervjuer och elevlösningar. För att analysera resultatet har studien använts sig av det danska KOM- projektets åtta kompetenser. Dessa åtta kompetenser ligger till grund för Skolverkets fem matematiska förmågor som eleverna i svenska skolan förväntas utveckla under sin skolgång. Under arbetet individuellt och i par har arbetssättet studerats och det har identifierats vilka av de åtta kompetenserna som utvecklas inom de olika arbetssätten. Resultaten påvisade en viss skillnad mellan de olika arbetssätten i hur de behandlar de åtta kompetenserna, vilket i diskussionen problematiseras och diskuteras. Vidare förs även en diskussion om hur ett samarbete kan påverka eleverna då de arbetar med öppna problem. Detta samarbete visade sig ha en viss positiv påverkan, dock marginell av elevernas utveckling av de matematiska kompetenserna.

Syftet med studien är att beskriva hur problemlösningsuppgifter i två läromedlen presenteras utifrån sammanhangsberoende ord och hur de inverkar på elevernas lösningsfrekvens. För att undersöka det granskas två matematikböcker; Prima matematik och Favorit matematik. Det genomförs även en lektion där elevuppgifter och intervjuer fullföljs i årskurs 3. Vårt teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är variationsteorin tillsammans med analysverktyget diskursanalys. Resultatet analyseras utifrån studiens två forskningsfrågor. Först presenteras uppgifter ur matematikböckerna inom området problemlösning. Därefter presenteras elevuppgifter med tillhörande lösningar och intervjuer. Resultatet tyder på att de sammanhangsberoende orden är betydelsefulla för en förståelse av uppgiften. En slutsats i studien är att sammanhangsberoende ord kan försvåra för eleverna, samtidigt som enstaka elever kan tänka bort orden eftersom de är vana vid problemlösningsuppgifter.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie och syftar till att undersöka vilken effekt diagram och bilder har på elevers problemlösningsförmåga. Det utvalda temat anser vi är viktigt eftersom många elever har svårt för problemlösning som helhet men även dess olika processer. Processerna innebär att; förstå problemet, ta ut viktig information, beräkna samt val av strategi. Därför granskades tidigare arbeten för att få en bredare kunskap om hur vi i framtiden kan underlätta för eleverna i arbetet med problemlösning. Problemlösning är även ett centralt område i läroplanenen där detnämns i det centrala innehållet, syftet samt förmågorna. Urvalet av artiklar gjordes genom manuell sökning och databassökning. I arbetet gjordes även avgränsningar, alla undersökningarna skulle vara granskade och fokusera på åldersspannet årskurs ett tillsex. Resultatet tyder i huvudsak på att diagram och bilder främjar elevernas kunskapsutveckling. De granskade artiklarna visar även att lärarna saknar tillräcklig förståelse för användning av visuella hjälpmedel i samband med problemlösning. Av den anledningen blir undervisningen till viss del bristande.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Kunskap i matematik är idag en nödvändighet för alla individer. Förståelsen och upplevelsen av matematik har stor betydelse för hur barn upprätthåller sociala regler, beskriver sin omvärld och löser problem. Som vuxen är matematiken grundläggande för ett demokratiskt tänkande, underlättar vardagsbeslut och yrkesliv. Därför ska varje barn tidigt utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum.Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur stor betydelse matematiken har ipedagogernas arbetssätt på förskolan samt hur matematikarbetet ser ut och kan användas i förskolans verksamhet.Metod: I denna studie har jag valt att använda den kvalitativa forskningsmetoden för att undersöka hur pedagoger beskriver lärande samt den praktiska användningen av matematik hos förskolebarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger angående vardagsmatematiken i förskolan. Intervjuerna dokumenterades via noteringar under intervjun samt genom inspelning på diktafon.Resultat: Pedagogerna använder sig medvetet av vardagliga situationer för att synliggöramatematiken och väcka barnens intresse på ett lustfyllt sätt. Det gäller att ta på sig sina ”matematikglasögon” och försöka se matematikens roll och dess användning i alla vardagliga situationer tillsammans med barnen. / Program: Lärarutbildningen

Tidigare forskning inom matematikundervisningen har visat att problemlösning stärker samt motiverar elevers kunskapsutveckling positivt. Arbete med öppna uppgifter inom problemlösning har även påvisat att elever utvecklar en djupare förståelse och flexibilitet för ämnet matematik. Det har däremot inte framkommit vad elever har för perceptioner beträffande öppna uppgifter och dess användning i matematikundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattningar kring öppna uppgifter inom problemlösning och därmed ta reda på tankar och åsikter ur ett elevperspektiv. Studien grundar sig på två fokusgrupper, vilka består av fem elever i respektive grupp. Urvalet i studien har skett utifrån ett informations- och samtyckesbrev och i samråd med klassläraren. Eleverna i studien går i årskurs 3 och undervisas i samma skola. Deltagarna är sen tidigare bekanta med öppna uppgifter, eftersom klassläraren aktivt använder det i undervisningen. Resultatet i studien visar att eleverna har väldigt positiva tankar och upplevelser gällande öppna uppgifter. Fokusgrupperna ansåg att öppna uppgifter borde inkluderas mer i undervisningen, eftersom dess vidd gav de möjligheten samt utmaningen till att tänka mångsidigt. Ur elevernas perspektiv bidrog också öppna uppgifter till att matematikundervisningens arbetsform varierade. Fokusgrupperna belyste även fram olika förmågor, vilket visade på att uppgifter som är öppna gav eleverna möjlighet att utveckla förmågorna som benämns i kursplanen för ämnet matematik. Studien bidrar till att man ur ett elevperspektiv kan granska och värdera sin matematikundervisning som blivande och kommande lärare. I och med detta kan man förbättra sin undervisning inom ämnet, vilket i sin tur kan bidra till att utveckla matematikundervisningens upplägg och innehåll, så att det gynnar elevernas lärande. För vidare forskning kan man även undersöka hur öppna uppgifter återspeglas i olika läromedel.

Arbetet är en form av educational design research med fokus på problemlösningsuppgifter i matematikundervisningen med utgångspunkt i det sociala samspelet. Studien utgår från en tidigare genomförd litteraturstudie där aspekter som är centrala för elevernas utveckling av problemlösningsförmågan lyftes fram. Syftet med denna studie är att synliggöra hur två av dessa aspekter, gruppstorlek och laborativt material, påverkar elevers arbete med och lösningar av problemlösningsuppgifter inom ämnet matematik. Empirin som studiens resultat bygger på består av nio genomförda lektioner som observerats på tre olika skolor. Lektionerna utgår från designprinciper som är framtagna genom den sociokulturella teorin samt den tidigare genomförda litteraturstudien. Resultatet visar att gruppstorlek har störst påverkan på elevernas möjligheter att arbeta med och lösa problemlösningsuppgifter. Laborativt material är användbart om eleverna vet hur de ska använda det men om de inte ser nyttan med materialet missgynnas eleverna och likaså deras möjligheter att tillägna sig matematiska kunskaper.

Följande uppsats är en systematisk litteraturstudie där vi undersöker relationen mellan elever i matematiksvårigheter och textbaserade problemlösningsuppgifter. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder elever i matematiksvårigheter möter när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter samt vilka lösningsstrategier som kan underlätta arbetet. Resultatet består av två delar där den första delen beskriver vilka krav textbaserade problemlösningsuppgifter ställer på lösaren samt vilka hinder detta utgör för elever i matematiksvårigheter. Den andra delen beskriver de strategier som visat sig framgångsrika för elever i svårigheter samt vilken effekt strategierna har för dessa.  Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns flera hinder som är starkt kopplade till elever i matematiksvårigheter och som påverkar deras möjligheter att lösa sådana uppgifter. Det presenteras även sex stycken lösningsstrategier som visat sig ge positiva effekter för elever i matematiksvårigheter när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter.

Detta är en systematisk litteraturstudie som är uppdelad i två forskningsfrågor. Den första frågan fokuserar på hur lärare kan främja problemlösningsförmågan hos elever i årskurs 1-3. Den andra forskningsfrågan bygger på den första och fokuserar på om problemlösningsförmågan kan främja övriga matematiska kunskaper. Frågorna presenteras var för sig i litteraturbakgrunden som sedan följs av ett resultat. Studien avslutas med en gemensam diskussion kring de två forskningsfrågorna.