Lic.-avh. Västerås : Mälardalens högskola, 2008. / S. 75-79: Bibliografi.

<p>Det finns flera fördelar med robotiserad bågsvetsning jämfört med manuell bågsvetsning. När det gäller produktivitet och repeterbarhet är robot överlägsen människa, vilket gör att produkterna håller jämnare kvalitet. I slutet av 80-talet började offline-programmering att tillämpas. Att programmera en robot offline innebär att utföra programmeringen med dator utan direkt tillgång till roboten. Genom simulering visualiseras ett robotprogram i en grafisk modell av den fysiska robotcellen utan att den fysiska roboten behöver tas ur produktion. För att systemet för offline-programmering (OLP) ska vara effektivt, måste dess modellers kinematik överensstämma med dess fysiska motsvarigheter. En virtuell modell av en cell skiljer sig dock alltid något från verkligheten. Därför krävs kalibrering När simuleringsprogrammet är färdigt och kalibreringen är utförd, ska programmet översättas till ett för roboten specifikt programspråk. Detta görs genom en så kallad translator.</p><p>Denna rapport har skrivits på uppdrag av Delfoi. Delfoi har i flera år använt sig av DELMIA IGRIP för offline-programmering av bågsvetsningsrobotar. DELMIA har nu gett ut en ny generation program i den gemensamma plattformen V5. Plattformen innehåller bland annat DELMIA V5 Robotics och CATIA V5. Området för bågsvetsning har varit relativt outforskat. Därför vill företaget undersöka hur långt V5 Robotics har utvecklats inom detta område. Syftet är att undersöka om utvecklingen av V5 Robotics kommit tillräckligt långt för att kunna säljas till kund för offline-programmering av bågsvetsning.</p><p>Arbetet påbörjades genom att kartlägga den arbetsmetodik som Delfoi använder sig av vid bågsvetsning i IGRIP. Detta har skett i programvaran UltraArc, som innehåller IGRIP’s applikation för bågsvetsning. Dessutom gjordes en kartläggning av användandet av AMP, Arc weld Macro Programming, vid offline-programmering av bågsvetsning. Nästa del var att ta fram en metodik för bågsvetsning i V5 Robotics. De båda programmen och dess metodik har sedan jämförts, för att ta reda på om V5 Robotics är tillräckligt utvecklat för att migrera från IGRIP till V5 Robotics. Demonstrationer av arbetssättet i V5 Robotics har genomförts på Delfoi samt hos en av Delfois kunder, BT Industries i Mjölby.</p><p>Författarnas slutsats är att V5 Robotics är redo att användas för OLP av bågsvetsning. För de företag som använder sig av CATIA V5 finns det stora fördelar med att starta migrationen från IGRIP till V5 Robotics. Metodiken mellan de båda mjukvarorna har stora likheter, men vissa delar har utvecklats till det bättre i V5 Robotics. Dock kan den nya programvaran behöva testas i verkliga projekt för att säkerställa att hela programmeringsprocessen fungerar tillfredsställande innan bytet genomförs.</p> / <p>There are several advantages in robotic arc welding, compared to manual arc welding. When it comes to productivity and repeatability, robot is superior to man, which generates more even quality in products. In the end of the 1980’s, offline programming was put into practice. To program a robot offline means to perform the programming on a computer with no direct access to the robot. Through simulation, the robot program is visualized as a graphic model of the actual workcell, without having to take the actual robot out of production. For the offline programming system (OLP) to be efficient, the kinematics of the models need to correspond to its physical counterpart. A virtual model is always slightly different from the reality. That is why calibration is necessary. When the simulation program is complete and the calibration is done, the program needs to be translated to the language of the target robot. This is done through a post processor.</p><p>This thesis was written as an assignment from the company Delfoi. Delfoi has been using DELMIA IGRIP for offline programming of robotic arc welding for several years. DELMIA now has released a new generation of programs in the common platform V5. The platform includes for example DELMIA V5 Robotics and CATIA V5. The area of arc welding has been relatively unexplored. That is why the company wants to investigate how far V5 Robotics has developed in this area. The purpose is to investigate if the development of V5 Robotics has come far enough for V5 Robotics to be taken to customers for OLP of arc welding.</p><p>The work was begun by surveying the methodology used by Delfoi in arc welding in IGRIP. This has been done in the software UltraArc, which consists of the arc welding application from IGRIP. There was also a surveillance of the application of AMP, Arc weld Macro Programming, in offline programming of arc welding. The next step was to evolve a methodology for arc welding in V5 Robotics. The two softwares and their methodologies were then compared to find out whether or not V5 is enough developed for migration from IGRIP to V5 Robotics. Demonstrations of the method of working in V5 Robotics were held on Delfoi and on BT Industries in Mjölby, which is one of Deloi’s clients.</p><p>The conclusion of the writers is that V5 Robotics is ready to be used in OLP of arc welding. For companies using CATIA V5, there are great advantages in migrating from IGRIP to V5 Robotics. The methodoldgies of the softwares show great similarities, but some parts have been developed to the better in V5 Robotics. Though, the new software needs to be tested in real projects to assure that the entire process of programming functions satisfying before the change is completed.</p>

Skolverket införde år 2017 ett nytt kursmoment inom ämnet matematik, som var att programmering ska användas som metod för problemlösning. Lärarkåren har delade meningar om implementeringen av programmering, eftersom en del lärare anser att det redan har varit svårt att hinna med det centrala innehållet, och nu med det nya kursmoment, blir lärarna oroliga för att det finns en risk att det nya kursmomentet kommer leda till tidsbrist i undervisningen.Studiens syfte är att sammanställa forskningsresultat om hur programmering som problemlösningsmetod påverkar elevers problemlösning i matematik. Frågeställningen är ”Hur påverkar elevers problemlösningsförmåga av att programmering används som problemlösningsmetod i ämnet matematik i gymnasieskolan?”.Metoden är en allmän litteraturstudie, där nio stycken vetenskapliga artiklar ingår i urvalet.Enligt skollagen ska undervisning baseras på vetenskaplig forskning och beprövade erfarenheter. Litteraturstudien visar att forskningslitteraturen dokumenterar positiva effekter på problemlösningsförmågan av att använda programmering som problemlösningsmetod. / In 2017, the Swedish National Agency of Education introduced a new subject in the mathematics courses: Programming as a method of problem solving. Teachers have different opinions about the implementation of programming, because some teachers find it already difficult to catch up with the central content in the available time and fear that the introduction of this new subject will worsen the situation.The purpose of the study is to compile results from research literature on how programming as a problem solving method affects students’ ability to solve problems. The research question is ”How is the problem solving ability of students affected by the use of programming as a problem solving method in mathematics in upper secondary school?”.The method is a general literature study, where nine scientific articles are included in the sample.Teaching shall according to law be based on scientific research and proven experience. The literature study shows that research literature documents positive effects on problem solving ability programming as a problem solving method.

I de fallen där det är möjligt använder gärna byggnadsingenjören sig av standardlösningar med materialval och dimensioner som garanterar specifika U-värden. Standardlösningarna måste dock ibland frångås, vid exempelvis specifika krav på tjocklekar eller material som inte finns som standardlösning hos leverantörerna. Byggnadsingenjörens uppgift blir då tidskrävande gällande beräkningar av U-värden, där många iterativa beräkningar krävs, och att överföra konstruktionen till en 3D-modell. En rationalisering av detta arbetsflöde kan åstadkommas med hjälp av programmering. I denna studie skapas ett datorprogram i Visual Basic för Excel, som gör U-värdeberäkningar på olika väggkonstruktioner med trästomme. Även ett script i insticksprogrammet Dynamo skapas för att överföra den beräknade väggkonstruktionen till BIM-programmet Revit. Resultatet blev ett program som beräknar U-värdet, som även innehåller kontroller som hindrar användaren att ange felaktigt indata. Beräkningen med detta program ger en definitiv effektivisering i tid gentemot handberäkningar. Dock kan det ta tid att skriva ett sådant program för ovana, men med tidigare kännedom om programmering kan detta avhjälpas. Att ta sig an och lära sig Dynamo, hur det fungerar och var man hittar rätt funktioner var detta arbetes främsta svårighet. Dynamo bjuder på branta inlärningströsklar och ingen tidigare forskning som berörde det som gjordes i detta arbete. Ett fungerande script lyckades tillslut skapas, men mycket av det svåra arbetet skulle ha underlättats om tidigare kännedom om programmering funnits. Det kan således vara fördelaktigt för byggnadsingenjören som vill arbeta med Dynamo att lära sig programmering i deras utbildning.

The field of robotics is growing rapidly due to the demand of robotic labor, but it is still relatively complicated for someone unexperienced to program a robot. In this project we have developed a web-based graphical user interface and scripting language for programming robot arms. The goal was to make the user interface so easy to use that people with no previous experience can use it to program the robots. The finished product is a web-based drag and drop application which generates robot control code in FeatherScript, a scripting language built by us for this project. The graphical user interface satisfies all technical requirements and from a survey on user experience we can conclude that the GUI is easy to use. / Robotindustrin växer fort tillsammans med efterfrågan på robotar, men de är idag fortfarande relativt komplicerade att programmera för någon utan tidigare erfarenhet av robotar och/eller programmering. Vi har utvecklat ett webbaserat grafiskt användargränssnitt och skriptspråk för programmering av robotarmar. Målet var att göra användargränssnittet så pass lättanvänt att personer utan tidigare erfarenhet kan använda det för att programmera robotar. Vår slutprodukt är en webbaserad drag-and-drop-applikation som generar robotkod i FeatherScript, ett skriptspråk byggt av oss under detta projekt. Det grafiska användargränssnittet uppfyller alla tekniska krav och genom att utföra en enkät om användarbarhet så kan vi även konstatera att gränssnittet är enkelt att använda.

Syftet med studien har varit att exemplifiera faktorer som kan påverka hur lärare ser på programmering. För att få en djupare förståelse samt bidra med egna förförståelser har jag använt mig av kvalitativa intervjuer från ett hermeneutiskt perspektiv. Tätt ihop har jag även utgått från fenomenografin som ämnar att tolka olika människors uppfattning kring ett och samma objekt för att kunna belysa faktorer från olika synsätt. Under analysen stod det klart att samtliga deltagare anser att elever bör lära sig programmering för kunna bidra och samverka i samhället. Det fanns även ett samband mellan inställningen till programmering och hur lärarna tycks betrakta sin egna kompetens och undervisningen i sig, där de som är mer positiva till programmering är benägna att prata i positiva termer om sin egna kompetens samt att utforska olika sätt att lära ut programmering. Avslutningsvis visar även studien på att oavsett inställning eller hur de ser på sin egna kompetens så anser samtliga att de programmeringsverktyg som används är roliga att använda och alla elever ges chansen att lära sig.

Syftet med denna studie var att få en inblick i några lärares attityd till programmering och införandet av programmering som centralt innehåll i läroplanen. Studien är inriktad inom teknikämnet i mellanstadiet då programmering är aktuellt från och med 2018 i läroplanen. Genom intervjuer med några lärare har vi kommit fram till att majoriteten ställer sig positivt till införandet av programmering i kursplanen. De lärare som ställde sig positivt till detta hade även en del erfarenhet kring programmering. En grund till den positiva attityden är att lärarna har framtiden i åtanke då det kommer krävas mer kunskaper inom digitala verktyg och programmering.

Tidigare forskning som gjorts kring IKT (information och kommunikationsteknik) påvisar att fokus har varit inriktat på skolverksamheterna. Det framgår tydligt hur man kan använda IKT för elevers lärande och utveckling under skoltid. Fritidsverksamheterna är inte uppmärksammade inom någotforskningsperspektiv generellt, därför finns det inte någon legitim forskning inom IKT på fritidshemmen i dagsläget. Detta examensarbete blir därför av relevans för forskning kring fritidsverksamheterna och IKT-användningen.Syftet med studien är att få syn på om lärare i fritidshemmen arbetar med IKT på ett pedagogiskt sätt. Det ska i sin tur jämföras med elevernas uppfattning av IKT-användningen i fritidsverksamheterna. De valda metoderna för studien har varit kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter. Resultaten av metoderna har sedan tolkats utifrån den teoretiska utgångspunkten kognitivism, där elevernas lärande och utveckling står i centrum. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna i fritidshemmen inte förstår vikten av IKT. De önskar även mer fortbildning kring IKT då teknikens utveckling ständigt förändras. Något som för IKT-användningen i kommunerna framåt, utifrån intervjusvaren, verkar vara programmering. Som även är populärt i dagsläget då huvudmännen, i kommunerna, ser programmeringen som ett vinnande koncept hos elevernas utveckling inom IKT. Vilket även förstärkts hos eleverna utifrån enkätresultaten, där det framgått att man lärt sig mycket genom programmering, samarbete och diverse tekniker.

I databasapplikationer är det viktigt att kunna minska belastningen på en databas i syfte att minska responstiden. Detta kan exempelvis åstadkommas med hjälp av olika metoder för temporär lagring av data, något som studerats i detta arbete. De metoder som utvärderats och jämförts i detta arbete är Redis och memcached. Utvärderingen jämförde Redis och memcached med avseende på minnesanvändning, CPU-användning och tidsåtgång för hämtning av data i respektive cache. Dessa egenskaper beräknades med hjälp av verktygen SYSSTAT och valgrind. Det visade sig i slutändan att den interna fragmenteringen i memcached är dess största nackdel, medan Redis är något långsammare än memcached när det gäller att hämta stora mängder data. Utifrån de resultat som anskaffats var det tänkt att använda den metod som är mest lämpad för SysPartners ändamål, vilket ansågs vara Redis.

System som bygger på en underliggande databas behöver ett abstraktionslager mellan databasen och applikationen. Detta kallas för systemets datalager. Det är inte ovanligt att en stor del av programmerarnas tid går åt för att skriva programkod som hanterar datalagrets egenheter och för att transformera data mellan applikationen och datalagret. I ett objektorienterat datalager kan systemets domänmodell integreras i datalagret så att det blir betydligt enklare och mer effektivt att arbeta med. Ett objektorienterat datalager låter dessutom applikationen navigera mellan objekten i databasen som om hela objektgrafen vore tillgänglig i applikationens primärminne. Hur information hämtas, när den hämtas och precis vilken information som hämtas från databasen är transparent för applikationen. Det är också transparent när uppdateringar som görs på objekt i applikationens primärminne når den underliggande databasen. Datalagret ger garantin att alla objekt, som förändrats inom loppet av en transaktion och som är nåbara via navigering från något objekt i databasen, kommer att finnas i databasen med korrekt tillstånd då transaktionen avslutas. Ett objektorienterat datalager erbjuder således en striktare form av abstraktion än vad ett traditionellt datalager gör. Inom ramen för examensarbetet har jag utvecklat en prototyp av ett objektorienterat datalager, och i den här rapporten presenterar jag: några allmänna koncept som rör datalager i allmänhet och objektorienterade datalager i synnerhet; hur dessa koncept kan designas; samt en kort översikt av prototypen.