The purpose of this study was to contribute to the knowledge of teachers work regarding programming as an educational tool to strengthen the school´s mission towards digital competence. To approach this issue, a qualitative approach was adopted and interviews were conducted with a limited number of teachers in primary school, working with pupils in the lower ages. The statements and stories from the respondents, constitutes the empirical basis of this study and has been analyzed and discussed on the basis of this study’s research background and framework theory. The results show that the informants find the new implementations relevant and challenging. The informants use different kinds of methods, within three overall strategies, when integrate programming in the mathematics curricula. The results also show that the informants believe that programming methods contributes to the development of skills such as strategies for problem solving, collaboration skills and evaluative thinking. We argue that the teacher´s positive views regarding programming in the curriculum has to do with the understanding of the societal development. We also argue that a more equal set of educational skills for teachers regarding how to teach programming should be an advantage for the equivalent school system.

I läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan lyfts vikten av att undervisa i programmering i olika ämnen, men främst i teknik- och matematikämnet. Syftet med detta arbete är att synliggöra och förstå lärarens olika uppfattningar av vilka förmågor som kan utvecklas hos eleven vid användning av programmering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats vilket innebär att människors uppfattningar är i fokus, det är en avbildande och beskrivande forskningsansats. De empiriska materialen har samlats in i form av intervjuer med teknik-matematiklärare i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Studien är baserad på nio pedagogers uppfattningar av vilka förmågor som kan utvecklas hos eleven via programmering. Studiens resultat har bärande likheter med tidigare forskning, dock finns ett visst empiriskt forskningsstöd som framhäver förmågors utveckling via programmering. Studiens slutsatser tyder på att några av lärarna i studien anser att programmering kan utveckla en viss förmåga, medan några anser att det är svårt att se ett konkret samband mellan användningen av programmering och förmågors utveckling. Med denna studie vill jag ge en fördjupad kunskap om lärarnas olika uppfattningar om programmering i skolkontexten. Programmering i ett lärande perspektiv har inte undersökt i hög grad tidigare och av denna anledning syftar denna studie att bidra med kunskap gällande denna fråga / <p>Teknik</p>

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa internationell forskning kring elevers lärande i programmering och vilka faktorer som påverkar undervisningen i programmering kopplat till matematikämnet för årskurserna 1-6. Sökningen av datan skedde i databasen ERIC (Ebsco). Resultatet visade på att elevers matematiska kunskaper har betydelse för lärandet av programmering och att förståelsen för begreppen inom programmering ökar med åldern. Även lärares kompetensnivå är avgörande för undervisningens kvalité. / The aim of this systematic literary review is to gather international research regarding student learning in programming and which key aspects, that has considerable effects on the success of programming in mathematics education for years 1-6. The research was conducted in the database ERIC (Ebsco). Results showed that students mathematical knowledge has an impact on the learning of programming, and that understanding of programming concepts increases with age. Also, teachers’ skills in programming is vital for the quality of the education.

Sedan höstterminen 2018 står det inskrivet i läroplanen att programmering ska finnas som en del i teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Trots det så var få lärare förberedda på ändringen vilket gjort det svårt för lärarna att fullfölja kraven i läroplanerna.  Då det krävs kompetens hos lärarna inom programmering för att kunna fullfölja skolverkets kursplaner och att få lärare hade fått den kompetensen innan höstterminen 2018 har det under denna studies gång tagits fram en prototyp av ett verktyg som är avsett att underlätta undervisningen av programmering för högstadieelever. Tanken med verktyget är att det ska användas för att programmera BBC micro:bit med microPython. BBC micro:bit är en mikrodator som används i undervisningen i bland annat Kronobergs län där det även pågår ett projekt vid namn Make it happen för att stärka den digitala kompetensen. Resultatet indikerar att ett molnbaserat verktyg som innehåller både en utvecklingsmiljö och dokumentation på svenska möjligen kan underlätta undervisningen. Dock behövs verktyget utvecklas mera, lägga till mer funktionalitet och information samt göra fler tester för att undersöka användbarheten. / As of 2018 the Swedish Government has decided that there should be programming in elementary school. The programming should take place in the subjects of mathematics and technics There weren’t a lot of prepared teachers when the law took effect which has made it difficult for the teachers to follow it. In this project I have made a prototype to try to increase the competence in programming for the teachers. Since there is another project in Kronobergs län, Make it happen, that focuses on the use of BBC micro:bit in school I chose to make the prototype for BBC micro:bit and microPython programming to keep in line with that project. The results indicate that a cloud-based tool that contains both an editor and a Swedish documentation might ease the teaching in elementary schools. For more reliable results however I would need to keep developing the prototype to give it more functionalities and a better documentation that contains more information about microPython. There is also need for more user-testing on the targeted group to make the instrument more reliable.

This thesis covers the development of an application. The application is developed in terms of helping sellers, who in turn help customers in, for example, a clothing store. This is done by obtaining information about the various productsof the store by means of various search functions. The result of the search is a list of products that match the search parameters the user enters, these products lead to a product page where further information about the product is displayed. The fact that a seller has the opportunity to download this applicationin a mobile device gives the seller a very good tool to help the customers. This is because the seller does not have to go to a fixed computer to check productinformation, such as stock balance, but it is directly in the mobile device.The result of this is that the customer gets a better experience with the seller, and that the seller can work more effciently. / Detta examensarbete omfattar utvecklingen av en applikation. Applikationenar utvecklad i avseende för att hjälpa säljare, som i sin tur hjälper kunder i exempelvis en klädaffär. Detta genom att med hjälp av olika sök funktioner få information angående butikens olika produkter. Resultatet av sökningen blir en lista av produkter som stämmer mot de sökparametrar användaren matar in, dessa produkterna leder till en produktsida där vidare information om produktenvisas. Att en säljare har möjligheten att ladda ner denna applikation i en mobil enhet ger säljaren ett mycket bra redskap för att hjälpa kunderna. Detta för att säljaren inte behöver ta sig till en fast dator för att kolla upp produktinformation, exempelvis lagersaldo, utan det  finns direkt i den mobila enheten. Resultatet av detta är att kunden får en bättre upplevelse med säljaren, och att säljaren kan arbeta mer effektivt.

Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare samtalar om barn i planerad undervisning med digitala verktyg. Dessutom ämnar examensarbetet att ge kunskap om genus i samband med förskollärares reflektioner och genom det finna olika tillvägagångssätt förförskollärare att verka för ett aktivt arbete med jämställdhet. Syftet konkretiseras ner i följande forskningsfrågor: Hur talar förskollärare om barn och genus och hur reflekterar de över en förutbestämd genomförd undervisningssituation med digitala verktyg? och På vilka sätt berättar förskollärare att de inkluderar barn i undervisning med digitala verktyg? Studien utgår från socialkonstruktionism och Yvonne Hirdmans genusteori, centrala begreppför arbetet är genus, kön, digitala verktyg och programmering. För att genomföra analysen har tematisk analys använts samt Yvonne Hirdmans begrepp och begreppsförklaringar av genus, genussystemet samt genuskontraktet. Metoden för arbetet är kvalitativ och utgår från att sex kvinnliga förskollärare har utfört förutbestämda aktiviteter med digitala verktyg för att sedan delta i semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att det finns två tydliga mönster, att tala om barn utifrån ålder och att tala om barn utifrån könstillhörighet. Det finns dessutom en skillnad i hur förskollärare talar om barn och genus när de berättar om en förutbestämd utförd aktivitet med digitala verktyg. Bland annat framkom det att maskulina normer och värden värderas högre än feminina normer och värden. Flera förskollärare visar dock på en genusmedvetenhet och en strävan i att arbeta inkluderande och jämställt i verksamheten.

Programmering infördes år 2017 som ett nytt moment i matematikundervisningen för sju av gymnasiets matematikkurser. Kring denna integrering av nytt stoff rådde delade meningar inom lärarkåren och dessa råder fortfarande tre år efter införandet.  Studiens syfte är att sammanställa forskningsresultat om de möjligheter och svårigheter som integrering av programmering i matematikundervisningen medför i ett lärarperspektiv, samt om gynnsamma undervisningsmetoder för integreringen.  Undervisningsmetoderna är kedjeinlärning, scaffolding (stöttning), samarbete och programming by demonstration. I relation till dessa undervisningsmetoder existerar både möjligheter och svårigheter med integreringen. De identifierade möjligheterna är att programmering är motiverande, kreativt, bidrar till kollegialt samarbete och utvecklar elevernas matematiska förmågor. Svårigheterna är tidsbrist, eftersom ytterligare ett kursmoment har lagts till, hur bedömning och anpassning av undervisningen ska ske, bristen på styrdokument och lärares otillräckliga kunskaper om programmering. / In 2017, programming was introduced as a new element in Mathematics education for seven of the Upper Secondary School mathematics courses. Teachers´ reactions towards the integration were ambiguous. Even now, three years after its introduction, this lack of consensus is still prevalent. The purpose of this study is to compile research results regarding the opportunities and difficulties of integrating programming in mathematics teaching from a teacher’s perspective. Furthermore, this study identifies beneficial teaching methods to enable this integration. The teaching methods are chain learning, scaffolding, collaboration and programming by demonstration. The integration of programming in mathematics teaching using any of these methods, however, offers both opportunities and difficulties. The following opportunities were found; programming is a motivating and a creative element in the curriculum, it fosters collaboration between teachers and helps students to develop their mathematical competencies. The difficulties and obstacles found are the lack of time, the problem of adapting mathematics teaching to this new situation and of assessing students’ progress, the lack of statutory guidelines for the integration and teachers’ inadequate knowledge of programming.

Programmering är ett område i matematiken som relativt nyligen blev en obligatorisk del i de svenska styrdokumenten. Flertalet studier poängterar behovet utav ytterligare , i detta förhållandevis nya ämnesinnehåll, som kan bidra med didaktiska och pedagogiska perspektiv på hur en undervisning i programmering kan utformas. Loopar är ett utav de grundläggande begrepp inom programmering som elever upplever svårigheter med. I ett försök att bidra till det som forskning efterfrågar syftar denna studie till att undersöka hur skapandet av liksidiga geometriska figurer i visuella programmeringsmiljöer, med inspiration av realistisk matematikundervisning, kan utveckla elevers förståelse för loopar. För att uppnå syftet att undersöka hur geometriska figurer och lärandeteorin realistisk matematikundervisning kunde inspirerar till en undervisning som gav möjlighet till lärande kring loopar genomfördes en interventionsstudie, en design research. Den cykliska process som följdes resulterade i en planerad lektionsdesign som applicerades på en elevgrupp i årskurs fyra. Lektionsdesignen reviderades och applicerades på nytt i en ny elevgrupp. Materialanalysen ledde till ett resultat där två stycken designprinciper identifierades, guidande frågor och regelbundenhet. Principerna bidrog till att skapa förutsättning till ett lärande angående loopar och skulle kunna användas som inspiration till undervisning. Guidande frågor, som tog inspiration av guided reinvention i realistisk matematikundervisning, ledde till en helklassdiskussion där loopens funktion fick återuppfinnas hos flertalet elever. Principen Regelbundenheten var det bidrag som liksidiga geometriska figurer kunde ge till förståelsen av loopar som används för att upprepa något ett visst antal gånger. / Programming is an area of ​​mathematics that has recently become a mandatory part of the Swedish curriculum. Several studies emphasize the need for research, in this relatively new mathematical content, which can contribute with didactic and educational perspectives on how teaching and tasks in programming can be designed. Loops are one of the basic concepts in programming that students show difficulties with. In an effort to contribute to what research is inquire for, this study aims to investigate how the creation of equilateral geometric figures in visual block-based environments, inspired by RME, can develop students' understanding of loops.   To achieve the purpose of investigating how geometric figures and the learning theory realistic mathematics education could influence students' learning about loops, an intervention study was conducted using the design research method. The cyclic process that followed resulted in a lesson design that was applied to a group of students in grade four and then revised to be further examined on a new group of students. The material analysis led to a result where two pieces of design principles could be extracted, guiding questions and regularity. The principles helped to develop students' learning about loops and could be used as inspiration for teaching. Guiding questions, which took inspiration from guided reinvention in RME, led to a full-class discussion where the loop's function could be reinvented in the majority of students. Regularity was the contribution that equilateral geometric figures could make to the understanding of loops that repeat something a certain number of times.

Programmering har tillkommit till läroplanen nyligen i den svenska skolan. Både skolan och vårt samhälle i stort går mot en alltmer digitaliserad vardag. Framtiden ställer högre krav på vår digitala kompetens och skolan behöver anpassa sig efter dessa behov. Programmering är en del av denna digitala kompetensutveckling. Vi har genomfört den här studien i syfte att undersöka vilka intentioner lärare har med sin programmeringsundervisning när de undervisar elever i de tidiga skolåren. Vi har också undersökt vilka faktorer som påverkar dessa intentioner. Vi har samlat in datamaterial till studien genom att genomföra intervjuer med sex verksamma lärare. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av ett händelselogiskt perspektiv. Resultaten av studien visade att syftet med lärarnas programmeringsundervisning var att förbereda eleverna på den digitaliserade framtiden samt att utveckla matematiska förmågor. Faktorer som lärare beskrev påverkade dessa intentioner var lärarnas egna kunskaper, vilka möjligheter de såg med undervisning i programmering, tillgång till material samt läroplanen och tid till planering. / Programming is a subject that has recently been added to the curriculum in the Swedish school system. Both school and our society are heading towards a more digitalised day-to-day life. The future will require more digital competence and school needs to follow along this development. Programming is one part of this digital competence growth. The aim of this study is to examine what the intentions of teachers who teach programming to young students are. It will also examine what factors affect these intentions. In order to collect data for this study, six active teachers have been interviewed. The interviews were analysed within a theoretical framework based on determinants, intentions and actions. The results of the study have shown that the two main intentions are to prepare the pupils for the digitalised world in the future and to further the growth of various mathematical abilities. The factors that affect the intentions are the teachers’ own knowledge of the subject, the opportunities they saw when teaching programming, access to material and the curriculum and time to plan the lessons.

Detta arbete hade som syfte att undersöka vilka kunskaper och färdigheter som är viktiga att inkludera och gestalta i en portfolio riktad mot branschen game audio design. Baserat på denna undersökning ville jag sedan själv skapa en egen portfolio riktad mot denna bransch. För att genomföra min undersökning samlade jag in data och information genom att dels genomföra intervjuer med verksamma inom branschen, dels samla information från artiklar, bloggar och forum kring ämnet. Denna undersökning resulterade i en sammanställning av de kompetenser och kunskaper som enligt branschen ansågs vara meriterande för yrket. Resultatet delade jag upp i fyra kategorier; ”avancerad ljuddesign”, ”verktyg och programvaror”, ”programmering och logik,” samt ”kreativitet, storytelling och innehåll”. Min show reel inkluderade och gestaltade bland annat kunskaper inom programvarorna Unreal Engine, Wwise och Logic Pro X, samt färdigheter inom programmering, avancerad bearbetning av ljudmaterial och storytelling. Projektet som helhet inkluderade även kreativt arbete inom områdena ljuddesign, inspelningsteknik, spelutveckling, programmering, filmfotografi och filmredigering. Efter avslutat projekt gick jag vidare med många nya kunskaper och färdigheter inom området game audio design. Jag hade också fått en stor förståelse kring hur branschen fungerar och jag hade även färdigställt en egen konkurrenskraftig show reel riktad mot nämnda bransch.