Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskollärares uppfattningar om ocherfarenheter av att använda digitala verktyg i förskolan och digitaliseringsprocessen iverksamheten generellt. Den belyser också utmaningar som förskollärare möter när deanvänder digitala verktyg. Vi intervjuade sju förskollärare med varierande långyrkeserfarenhet i förskolan för att få deras syn på användningen av digitala verktyg och hurdessa verktyg hjälper förskollärare i utbildningsprocessen. Vi ville också ta reda påmöjligheter där verktygen kan användas samt utmaningarna som uppstår på grund avanvändningen av de digitala verktygen i förskolan. I denna studie används intervju fördatainsamling för att nå upp till studiens syfte och denna data analyseras med kvalitativanalys. Resultatet i vår studie visar att digitala verktyg är mycket viktiga och ses som hjälpmedel förgenomförandet av olika aktiviteter som till exempel de språkliga, matematiska ochnaturvetenskapliga etc. Förskollärarnas digitala kompetens spelar en stor roll i skapandet aven pedagogisk miljö rik på de digitala verktyg. Bristen på digital kompetens hosförskollärarna kan ibland leda till motstånd av vårdnadshavarna, vilket utgör en stor utmaningför förskolläraren att fördjupa sig i det pedagogiska innehållet när det gäller användning avdigitala verktyg. Förskollärarens intresse för digitala verktyg är den viktiga faktorn för attgenomföra aktiviteter som inkluderar användningen av digitala verktyg i förskolan på ettpedagogiskt sätt, vilket inte är beroende av längden på arbetslivserfarenhet.

Denna empiriska studie redogör för matematiklärares erfarenheter av att integrera programmering i matematikundervisningen. Studien bygger på litteraturstudien ”Programmera mera i gymnasiets matematikkurser – En litteraturstudie om programmeringens möjligheter och svårigheter samt gynnsamma undervisningsmetoder”. Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare arbetar med programmering i sin matematikundervisning. Studien baseras på två gruppintervjuer med fem verksamma matematiklärare. Resultatet visar att lärarna integrerar programmering i sin undervisning med hjälp av undervisningsmetoderna link-screen-board, explain-the-screen och verifiering av lösningar och att denna undervisning kan vara gynnsam för elevernas kommunikation-, relevans- och problemlösningsförmåga. Vidare används olika programspråk för detta, där de vanligaste är kalkylblad och Python. Programmering anses kunna användas i de flesta av matematikens olika område, däremot råder det oklarheter om syftet med integreringen av programmering i matematikundervisningen. / This empirical study describes mathematics teacher’s experiences of integrating programming in the mathematical classroom. This study is based on the study “Programming as a Part of Upper Secondary School Mathematics Courses –A Literature Review of Opportunities, Difficulties and Beneficial Teaching Methods”. The aim of the study is to investigate how teachers of Mathematics teach programming as part of their mathematics classes. The study is based on group interviews with five active mathematics teachers. The result shows that the teachers use three different teaching methods to integrate programming in their teaching practice: link-screen-board, explain-the-screen, and verification of solutions. The integration of programming can benefit the students’ communication-, relevance- and problem-solving skills. Moreover, many different programming languages are used, the main ones being calculation sheets, e.g., Excel, and Python. Programming is seen to be beneficial in most mathematical areas, however, the aim of integrating programming in mathematical teaching is considered uncertain.

When classifying high-dimensional data, a lot can be gained, in terms of both computational time and precision, by only considering the most important features. Many feature selection methods are based on the assumption that important features are highly correlated with their corresponding classes, but mainly uncorrelated with each other. Often, this assumption can help eliminate redundancies and produce good predictors using only a small subset of features. However, when the predictability depends on interactions between the features, such methods will fail to produce satisfactory results. Also, since the suitability of the selected features depends on the learning algorithm in which they will be used, correlation-based filter methods might not be optimal when using genetic programs as the final classifiers, as they fail to capture the possibly complex relationships that are expressible by the genetic programming rules. In this thesis a method that can find important features, both independently and dependently discriminative, is introduced. This method works by performing two different types of permutation tests that classifies each of the features as either irrelevant, independently predictive or dependently predictive. The proposed method directly evaluates the suitability of the features with respect to the learning algorithm in question. Also, in contrast to computationally expensive wrapper methods that require several subsets of features to be evaluated, a feature classification can be obtained after only one single pass, even though the time required does equal the training time of the classifier. The evaluation shows that the attributes chosen by the permutation tests always yield a classifier at least as good as the one obtained when all attributes are used during training - and often better. The proposed method also fares well when compared to other attribute selection methods such as RELIEFF and CFS. / Då man handskas med data av hög dimensionalitet kan man uppnå både bättre precision och förkortad exekveringstid genom att enbart fokusera på de viktigaste attributen. Många metoder för att hitta viktiga attribut är baserade på ett grundantagande om en stark korrelation mellan de viktiga attributen och dess tillhörande klass, men ofta även på ett oberoende mellan de individuella attributen. Detta kan å ena sidan leda till att överflödiga attribut lätt kan elimineras och därmed underlätta processen att hitta en bra klassifierare, men å andra sidan också ge missvisande resultat ifall förmågan att separera klasser i hög grad beror på interaktioner mellan olika attribut. Då lämpligheten av de valda attributen också beror på inlärningsalgoritmen i fråga är det troligtvis inte optimalt att använda sig av metoder som är baserade på korrelationer mellan individuella attribut och dess tillhörande klass, ifall målet är att skapa klassifierare i form av genetiska program, då sådana metoder troligtvis inte har förmågan att fånga de komplexa interaktioner som genetiska program faktiskt möjliggör. Det här arbetet introducerar en metod för att hitta viktiga attribut - både de som kan klassifiera data relativt oberoende och de som får sina krafter endast genom att utnyttja beroenden av andra attribut. Den föreslagna metoden baserar sig på två olika typer av permutationstester, där attribut permuteras mellan de olika dataexemplaren för att sedan klassifieras som antingen oberende, beroende eller irrelevanta. Lämpligheten av ett attribut utvärderas direkt med hänsyn till den valda inlärningsalgoritmen till skillnad från så kallade wrappers, som är tidskrävande då de kräver att flera delmängder av attribut utvärderas. Resultaten visar att de attribut som ansetts viktiga efter permutationstesten genererar klassifierare som är åtminstone lika bra som när alla attribut används, men ofta bättre. Metoden står sig också bra när den jämförs med andra metoder som till exempel RELIEFF och CFS.

I det här examensarbetet har hårdvara och mjukvara för att styra switchningen av en högspänning till en röntgendetektor utvecklats. Examensarbetet har utförts på uppdrag av företaget XCounter som utvecklar avancerade röntgendetektorer. Resultatet av arbetet är ett kretskort som monteras i en av företagets röntgendetektorer. Kretskortet och mjukvarans funktionalitet är att switcha en högspänning samt reglera fem dioder enligt ett mönster som är ställbart i mjukvaran. Mönstret ställs utifrån en synksignal som kommer från detektorn. Timingen av händelserna är kritisk. Denna rapport beskriver utvecklingen av detta kretskort och den tillhörande mjukvaran. Från planering av komponenter till simulering av konstruktionen till själva utvecklingen. / In this thesis the hardware and software has been developed for controlling the switching of a high voltage to an X-ray detector. This thesis has been done on the behalf of the company XCounter that develops advanced X-ray detectors. The result of this work is a circuit board that is mounted in one of XCounters X-ray detectors. The circuit board and software functionality is to switch the high voltage and regulate the five diodes according to a pattern that is adjustable in the software. The pattern is adjustable in relation to a sync signal coming from the detector. The timing of the events is critical. This report describes the development of this circuit board and associated software. From the planning of components to the simulation of the design to the actual development.

Samhället går i en mer digitaliserad riktning vilket gör att även skolan behöver ta detta steg. 2017 gjorde regeringen ett förtydligande och förstärkte kursplaner och ämnesplaner för grund- och gymnasieskolan. Därför var målet med detta examensarbete att ta reda på vad lärarna har för förutsättningar inför revideringen samt hur de implementerar programmeringen i sin undervisning. För att ta reda på detta gjordes semistrukturerade intervjuer med 7 verksamma lärare i årskurserna 7-9 från 4 olika skolor. Tidigare forskning pekar på flertalet brister kring implementeringen av programmering inom matematik. En av dessa är att det finns för lite information kring programmeringsdidaktik. Vilket även är en av slutsatserna från studien då lärarna upplever en osäkerhet gällande didaktiken då de anser att de inte har tillräcklig ämneskunskap. Majoriteten av de tillfrågade lärarna hade önskat en gedigen programmeringsutbildning där de får ämneskunskaper både inom visuella och textbaserade programmeringsmiljöer samt didaktiska verktyg och eventuellt förslag på lektionsplaneringar.

Sammanfattning: I Sverige kommer det en ny ämnesplan i matematik på gymnasiet under hösten 2021. I den nyaämnesplanen skrivs programmering fram mer än i den tidigare ämnesplanen (Skolverket, 2018).Programmering är något som många lärare känner sig osäkra på. Lärare är i behov av fortbildning som ger dem programmeringskunskaper som de kan använda i undervisningssammanhang. Ett problem är att lärare ofta har för lite tid. Det gör att lärare behöver en fortbildningsom är effektiv, ger programmeringskunskaper och innehåller didaktiska inslag som är applicerbara i undervisningen. I denna undersökning granskar vi olika fortbildningar för att se vadde olika fortbildningarna tar upp.Resultaten i studien visar att inga av fortbildningarna innehåller både grundläggande programmeringskunskaper och har didaktiskt innehåll som riktas mot matematik på gymnasiet. De fortbildningarna som granskas innehåller många gånger antingen programmering eller didaktisktinnehåll.

Denna rapport behandlar arbetet som en kandidatgrupp, bestående av åtta civilingenjörsstudenter inom data- och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet, utförde under våren 2021. Arbetet gjordes som en del av kursen Kandidatprojekt i programvaruutveckling, med kurskod TDDD96, där kandidatgruppen utvecklade en webbapplikation åt företaget Neue Labs. Webbapplikationen baserades på Neue Labs mobilapplikation Playground, och utvecklades med hjälp av JavaScript-biblioteken React och Redux. Applikationen är en plattform för visuell programmering av IoT produkter, där programmen tar formen av flödesgrafer. Rapporten beskriver arbetsprocessen och redogör för den slutgiltiga produkten. Projektet har bedrivits helt på distans enligt en något modifierad Scrum-metodik. Några av de viktigaste lärdomarna som gruppen tar med sig rörde utbildning, kommunikation och testning. Dessutom innehåller rapporten åtta individuella bidrag, som är skrivna av kandidatgruppens medlemmar

Den akuta situationen med Covid-19 har haft en global påverkan på utbildning. Vid studiens tidpunkt hade pandemin pågått i drygt ett år och normala förhållanden var inte inom synhåll.  Författarna av denna uppsats har själva genomgått en radikal förändring och har känt behovet av att undersöka kring ämnet programmering vid distansundervisning. För att sätta ljus på de positiva aspekterna och hitta möjligheter för vidareutveckling, vill författarna förmedla det som varit bra respektive mindre bra. Uppsatsen genomsyras av en tematisk analys efter ett antal genomförda kvalitativa intervjuer.  Studien har huvudsakligen sökt efter berättelser, upplevelser och känslor som studenter och lärare på programmet Informationsarkitekt vid Malmö Universitet delar med sig.  Trots att studieresultaten inte påvisade någon märkbar skillnad i förhållande till föregående år, verkar pandemin ha haft en stor inverkan på många områden. Lärarna upplevde att klyftan mellan högpresterande och lågpresterande studenter blivit större. Detta tros delvis bero på att de lågpresterande studenterna drar sig för att be om hjälp, trots att de är i behov av det. Samtidigt tycks de högpresterande studenterna blivit duktigare på att söka information på egen hand. / The emergent situation regarding Covid-19 has had an effect on education globally. At the time of this study, the pandemic had been going on for about a year. The usual everyday life was nowhere to be seen.  The authors of this paper have experienced the radical changes and felt the need to investigate the remote education of programming. To shed some light on the positive outcomes and to find possibilities for further improvements, the authors want to relay the successful and unsuccessful aspects. The paper contains a thorough thematic analysis of the conducted qualitative interviews. In the study, stories, experiences and feelings from the students and teachers from the information architect programme at Malmö University have been the main part of the data collected.  Though the grades didn’t show any noticeable differences in comparison to the last few years, the pandemic seems to have had a major impact in many areas. The teachers have witnessed an increasing gap between high performing students and low performing students. It is believed that this may be caused by the low performing students' tendency not to seek help when they need it the most. While the high performing students seem to have gotten better at searching for information by themself.

I samband med läroplansrevideringen 2017 är programmering en del av det obligatoriskaämnesinnehållet i läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Skolverket2018). Sedan höstterminen 2018 gäller den reviderade utgåvan som styrdokument förverksamma lärare. Tidigare forskning, framförallt ur internationellt perspektiv, harindikerat på en osäkerhet hos lärare kring införandet av programmering i undervisningen.Ett perspektiv som dock sällan belysts i tidigare forskning, kopplat till programmering, ärlärarstudenters attityder till implementeringen. Vi undrade därför hur lärarstudentersattityder till implementeringen av programmering såg ut. För att undersöka detta har enenkätstudie bland studenter med ämnesbehörighet inom NO/teknik vid Malmö universitetgenomförts.Utifrån Ajzens (2005) teori, Theory of Planned Behavior, har resultatet analyserats ochvisar att föreställningar om den upplevda kontrollen och föreställningar om normen haren stor påverkan över lärarstudenternas attityder kring programmering. Analysen avresultatet visar även att studierna har en stor påverkan på attityderna kring programmeringdå studenter från termin 4, 6 och 8 har svarat varierat i enkäten men efter tydliga mönsterberoende av termin där studiegången i vissa fall påverkar attityden positivt medan den iandra fall tenderar att påverka attityden negativt.

This bachelor was written in regards to the recent implementation of the mandatory teaching of programming in Swedish schools. This extensive addition to our curriculum requires the further education of teachers and the needs to invest in specialised educational materials. In this bachelor, we have collected research through contacting various prominent educational institutions around Skåne which have implemented programming in their curriculum using various types of robots. We wanted to establish what resources these institutions provide their educators when they teach programming. We also wanted to better understand the ways in which these institutions work with hardware and their thoughts on how hardware may affect students computational thinking, learning and self-motivation. To answer these questions, we interviewed several educators who specialise in programming and its use in schools. Even though, the different institutions had little or nothing to do with each other they basically shared the same basic ideas regarding the concept. This study concluded that according to teachers, computational and logical thinking increases when students work with LEGO-robots. When working with these robots, students were able to exercise their problem-solving abilities by using robots that they have constructed and programmed themselves. The system is easily implemented in schools since most students have prior knowledge of the LEGO construction mechanism. However, prior to being used for educational purposes, LEGO has most likely been associated with playtime and might therefore make it challenging for some students to work with it in a school environment. Another disadvantage with LEGO-robots is that the system uses block programming languages. This means that students understanding of text programming will not be exercised while working with these types of robots, limiting the depth of learning. In conclusion, to promote students’ comprehension of programming when working in an educational setting, the use of robots is greatly beneficial and almost essential. Even if only block programming is used, it is important to engage students and keep them excited during learning. According to teachers, enthusiasm regarding the subject will be a determining factor in their willingness to learn.