Denna litteraturstudie svarar i huvudsak på två frågor: vilka designprinciper finns för att skapa aktiviteter inom modellerings- och programmeringsområdet i matematiken, och tyder dessa designprinciper på att aktiviteterna kan utveckla elevers förmåga att föra kreativa matematiska resonemang. Studien använder vedertagna definitioner för kreativitet kombinerat med specifika definitioner av begreppet inom matematikdidaktik. Sju artiklar undersöks i arbetet där antingen implicita eller explicita designprinciper lyfts fram och undersöks mot kreativitetsbegreppets olika definitioner och kriterier. Studien visar att det finns god potential i både modellerings- och programmeringsområdet för att skapa aktiviteter där eleverna utvecklar sina kreativa matematiska resonemang och det finns tydliga principer att förhålla sig till som lärare för att uppnå det ändamålet. / This literature review attempts to answer two main questions: Which design principles are discussed in the literatur eregarding modelling- and programming activities, and how do they relate to established criteria for creativity inside and outside of mathematics. The study uses both general definitions and definitions used in mathematics education of creativity to investigate these potential connections. Seven articles in total are summarized and discussed. Both implicit and explicit design principles are identified and compared with creative criteria. The study concludes that there is potential both in modelling and programming education to implement activities that allow the students to develop their ability for creative mathematical reasoning and there exist clear principles for teachers to follow to design these activities.

Denna avhandling undersöker hur ett spel framtaget i undervisningssyfte påverkar vuxna nybörjares intresse av att studera programmering på universitetsnivå. I dagsläget är programmering ett ämne som många nybörjarstudenter anser vara för svårt för dem. Pedagogiska spel som ämnar lära ut programmeringsgrunder eller låter spelare skriva kod under vägledning har därför blivit allt vanligare som undervisningsmedel. För denna undersökning har en artefakt i form av en prototyp av ett pedagogiskt spel riktat till vuxna skapats. Deltagare har genomgått en kvalitativ intervju för att klargöra vad deras bild av programmering var innan de fick spela den framtagna artefakten, hur denna bild förändrades efter spel sessionen och om de funnit ett intresse av att fortsätta studera ämnet på avancerad nivå. Undersökningen visar att det finns bra förutsättningar för spelet att väcka intresse för programmering hos vuxna. Nästan alla deltagare uttryckte att de var mer nyfikna på att studera ämnet efter att ha spelat artefakten. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

I detta examenarbete undersöks lärares beskrivningar av hur de använder programmering i matematikundervisningen på gymnasienivå. Arbetet undersöker även vilka förkunskaper och vilket stöd som lärare beskriver som nödvändigt för att genomföra detta. Intervjuunderlaget analyseras med tematisk analys och med hjälp av didaktisk transponering samt praxeologier som teoretiskt ramverk. Resultatet visar bland annat att lärare använder programmering både för att vidare utveckla matematisk förståelse och för att undervisa eleverna om programmering. I relation till förkunskaper är det splittrade meningar bland de intervjuade lärarna. Frågan om vilket stöd som krävs fick mer plats än väntat i intervjuerna, och därmed i resultatet. Bland annat diskuteras stöd i form digitala och fysiska resurser samt i form av tid.

Syftet med studien var att utifrån barns perspektiv, synliggöra hur femåringar i förskolan interagerar med varandra och artefakter som till exempel en robot när de programmerar. Vidare syftar studien till att beskriva och diskutera barns erfarenheter och förhållningssätt till programmering i förskolan. Studien vilar på en sociokulturell teori och ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv. De metoder som användes vid datainsamling var deltagande observatör, videoobservationer och kvalitativ ostrukturerad intervju, vidare medverkade fem barn i studien. Empirin analyserades med hjälp av ett designteoretiskt, multimodalt analyssätt. Resultatet visar att barnen interagerar med varandra genom kommunikation och gester, de har en varierad förförståelse till programmering och använder sig av olika tillvägagångssätt att programmera roboten. Barnen är engagerade vid programmeringen och anser att det är roligt men svårt.

The fixed income market is not as exploited as other markets and has a more complex structure compared with the equity market. On the other hand, it has been seen that demand for research for the fixed income market has increased, which in turn has created greater interest in studying the characteristics of holdings in the market. This work studies whether it is possible to replicate indices through requirements for credit rating, sectors and mathematical key figures such as Duration, convexity, duration time spread (DTS) and option adjusted spread (OAS). Replication is made through linear programming in the program Python. By implementing lasso regression, this study examines whether it is possible to exceed the return by reducing the requirements for key figures that are not selected efter selection of variables in the regression. The investment company Alfred Berg has provided relevant data for this report. The data consists of information on all assets included in the index EUR Investment grade (ER00) over the period 2017-2021. The result of the replication follows the index returns, with small deviations, and the lasso regression selects the key figures DTS and OAS in its model. It is difficult to excess index return by focusing only on the key figures DTS and OAS. Analysis of other key figures and variables selected by the lasso regression can possibly create better results, as a suggestion for further work. / Räntemarknaden är inte lika exploaterad som andra marknader och har en mer komplex struktur jämfört med aktiemarknaden. Däremot har man sett att efterfrågan på forskning för räntemarknaden har ökat, vilket i sin tur skapat ett större intresse att studera egenskaperna av innehaven på marknaden. Detta arbete studerar om det går att replikera index genom krav på credit rating, sektor och matematiska nyckeltal som Duration, convexity, duration times spread (DTS) och option adjusted spread (OAS). Replikeringen sker genom linjär programmering i programmet Python. Genom att implementera Lasso regression undersöker detta arbete även om det går att överträffa vakastningen genom att minska kraven på nyckeltal som inte väljts ut efter urval av variabler i regressionen. Investmentbolaget Alfred Berg har bidragit med data för denna rapport. Datan består av information om alla tillgångar som ingår i indexet EUR Investment Grade (ER00) under perioden 2017-2021. Resultatet visar att replikeringen av index är möjlig, med små avvikelser, och lasso regressionen väljer nyckeltalen DTS och OAS i sin modell. Det är svårt att överträffa index genom att endast fokusera på nyckeltalen DTS och OAS. Analys av andra nyckeltal och variabler som väljs ut av lasso regressionen kan skapa ett bättre resultat.

Because of its security, high availability, and automatic memory management, the JVM (Java Virtual Machine) is a desirable execution environment. However, since the JVM was originally made for Java, which is an objectoriented language, it is hard for languages with other paradigms to run on it. This thesis explores the challenges of compiling a functional language for the JVM. We implement a backend generating JVM bytecode as an extension to the compiler of MCore, a minimal functional language based on the lambda calculus. The backend features two different ways of compiling functions. One generates classes representing functions and their environment at compile-time, and one creates these function classes dynamically at runtime. The two different versions of compiling functions are compared in regards to execution speed of the outputted bytecode, compiler output size, and recursion depth. The results show that the two different ways of compiling functions perform well on different metrics. / På grund av sin säkerhet, tillgänglighet och automatiska minneshantering är JVM:en (Java Virtual Machine) en önksvärd exekveringsmiljö. På grund av att JVM:en ursprungligen skapades för programmeringsspråket Java, som är ett objektorienterat språk, så är det svårt för språk som följer andra paradigmer att köra på JVM:en. Denna uppsats undersöker utmaningarna som uppstår vid kompilering av ett funktionellt språk på JVM:en genom en litteraturstudie. Vi implementerar en backend som genererar JVM bytekod som en utökning av kompilatorn för MCore, ett minimalt funktionellt språk baserat på lambdakalkylen. Backenden implementeras med två tekniker för att kompilera funktioner. Den ena genererar klasser som representerar funktioner och deras miljö under kompileringstiden och den andra genererar dessa funktionsklasser dynamiskt vid körtid. Vi jämför de två teknikerna med avseende på den producerade bytekodens exekveringstid, storlek och rekursionsdjup. Resultaten visar att de två kompilationsteknikerna av funktioner presterar olika på olika mätningar.

Denna studie syftar till att undersöka vad aktiva matematiklärare i högstadiet anför för argument gällande programmeringens funktion i matematikundervisningen. För att besvara studiens frågeställning har examinationsuppgifter från en vidareutbildning i programmering för matematiklärare analyserats med en tematisk analys. Examinationsuppgifterna består av en programmeringsuppgift samt reflektioner kring hur den är tänkt att användas i undervisningen och vad programmeringen har för roll. Den tematiska analysen resulterade i tio teman vilka var: (1) Befästa kunskaper; (2) Hjälpmedel; (3) Lustfyllt moment; (4) Utforska matematiska problem; (5) Programmering i sig; (6) Undersöka begrepp; (7) Tinkering; (8) Samarbete; (9) Tydlighet i kommunikation; och (10) Förståelse för variabler. Matematiken bidrar med en kontext till programmeringen och programmeringen bidrar med flera betydande funktioner i matematikundervisningen, däremot verkar mängden ny matematikkunskap som utvecklas med programmeringen begränsad. / This study aims to investigate the arguments put forth by active mathematics teachers in high school regarding the role of programming in mathematics education. To answer the aim of the study, examination tasks from professional development in programming for mathematics teachers have been analyzed using thematic analysis. The examination tasks consist of a programming assignment along with reflections on how it is intended to be used in teaching and the role programming plays. The thematic analysis resulted in ten themes, which were: (1) Consolidating Knowledge; (2) Tools; (3) Enjoyable Element; (4) Exploring Mathematical Problems; (5) Programming Itself; (6) Exploring Concepts; (7) Tinkering; (8) Collaboration; (9) Clarity in communication; and (10) Understanding of Variables. Mathematics contributes context to programming, and programming, in turn, provides several significant functions in mathematics education. However, the amount of new mathematical knowledge developed through programming appears to be limited.

High-speed railways provide fast, comfortable and environmentally friendly transportation for passengers. However, they are fraught with high investment costs that decrease the willingness of governments to construct new lines. This thesis proposes a new way of building high-speed railways to decrease investment costs, where power from overhead wire is, for the majority of a journey, substituted with power from batteries located on the train sets. Not only can the construction and maintenance costs for the overhead wire itself be reduced; as tunnels can be narrowed when no overhead wire is needed, tunnelling costs decrease as well. An algorithm using dynamic programming is devised which calculates the optimal placement of overhead wire given a velocity and altitude profile of a journey, which is then applied on the planned Swedish high-speed line Ostlänken. The cost savings amount in total to approximately 5.689 billion SEK. It is a significant reduction in absolute terms, but is likely even higher, as the cost estimates for electrification are conservative. More studies on this aspect is needed to obtain more exact estimates. / Höghastighetståg erbjuder snabba, bekväma och miljövänliga passagerartransporter. Dock kräver dess banor höga investeringskostnader som kan avskräcka för nybyggnationer. För att minska dessa kostnader föreslår denna uppsats ett nytt sätt att bygga höghastighetsbanor på, där kontaktledning byggs på endast delar av sträckan. Där kontaktledning inte byggs drivs tågen av batterier placerade ombord. Utöver lägre kostnader för konstruktion och underhåll av själva kontaktledningen kan också kostnaden för tunneldrivning reduceras, då diametern på tunnlar kan minskas när ingen kontaktledning krävs. I rapporten presenteras en metod med dynamisk programmering för att beräkna den optimala placeringen av kontaktledningssträckor givet en hastighets- och höjdkurva för en bana. Metoden appliceras på den planerade höghastighetsbanan Ostlänken, där kostnadsbesparingarna beräknas uppgå till ungefär 5,689 miljarder SEK. Det är en signifikant besparing i absoluta mått som troligen är ännu större i verkligheten, eftersom de uppskattade kostnaderna för elektrifiering är konservativa. Det behövs fler studier kring dessa kostnader för att kunna erhålla mer exakta uppskattningar av kostnadsbesparingar.

Denna uppsats har till syfte att utforska på vilket sätt användning av LEGO-teknik i teknikundervisning påverkar utvecklingen av ämnesspecifika förmågor samt samarbetsförmåga. Vidare undersöktes vilka uppfattningar lärare och elever har om användning av LEGO-teknik och NXT-programmering i teknikundervisning.Eleverna i årskurs nio på en grundskola i Småland, hade under några veckor undervisning i teknik, med fokus på ”Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter” (som en del av det centrala innehållet för årkurs 7-9 inom området tekniska lösningar). Avslutningen på arbetsområdet har varit ett projektarbete som ska utföras med hjälp av LEGO-teknik och NXT-programmering. Undersökningen har utförts genom att observera 40 elever i deras arbete med LEGO-teknik. De observerade eleverna svarade efter avslutat projekt på en enkätundersökning och deras lärare intervjuades. Arbetets resultat visar på konkreta exempel hur användning av LEGO-teknik och NXT programmering kan påverka elevers utveckling av ämnesspecifika förmågor relaterade till den praktiska aktiviteten. Genom att aktivt skaffa sig kunskaper, utveckla en fysisk modell och ett program, lära sig i sammanhang, lära sig att lösa problem på olika sätt, utvärdera sin egen aktivitet, utvecklas elevernas förmåga att ta isär och sätta ihop konstruktionsdelar, hantera olika redskap och verktyg, identifiera och analysera sina tekniska lösningar för att klara en uppgift och dessutom utvecklas förmågan att angripa och lösa problem som uppstår under arbetes gång. Dock, vissa förmågor som till exempel begreppsförmåga och förmåga att identifiera problem och behov som tekniken kan lösa behövs tränas under längre tid för att utvecklas under förutsättning att eleverna är medvetna vad de behöver utveckla.

I denna studie undersöktes värdet av automatisk bedömning av programmeringsuppgifter inom högre utbildning ur studenternas perspektiv. Studien utgick från tidigare litteratur och studier om lärande av programmering för att föreslå en utvecklad pedagogik i användningen av automatbedömning. För att konkretisera automatiserad bedömning så undersökte studien hur det automatiserade bedömningsverktyget Kattis används inom ramen för en datalogikurs på Kungliga Tekniska Högskolan. För att förstå studenternas upplevelse av Kattis genomfördes kvalitativa intervjuer med studenter som läst eller läser datalogikursen. Därefter genomfördes en tematisk analys av intervjuerna för att identifiera de centrala delarna i hur studenter använder och upplever Kattis. Dessa delar analyserades sedan utifrån tidigare studier för identifiera vad som bör ändras för att förbättra verktyget ur ett pedagogiskt perspektiv. Däribland identifierades behovet av att informera studenterna och lärare om användning av Kattis och avläsning av Kattis återkoppling. Utifrån denna analys samt diskussion med lärare som använder Kattis i sin undervisning utformades en arbetsguide med metoder och information för lärare och studenter. / This study examines the value of automated assessment of programming assignments in higher education from a student perspective. The study used earlier literature and studies about learning programming and pedagogy to suggest a developed pedagogy in the use of automated assessment. To concretize automated assessment the study explored how the automated assessment tool Kattis have been used in a course in computer science at KTH, Royal Institute of Technology. To understand students’ experience of Kattis, qualitative interviews was conducted withstudents who are taking or have taken the course in computer science. The interviews were analyzed using thematic analysis to identify central aspects of how students use and experience Kattis. These aspects were then analyzed based on earlier scientific studies to identify what should be changed in the use of the tool from a pedagogical perspective. Among this there is a need to inform students and teachers about the use of Kattis and how to read the feedback from Kattis. Based on this analysis and discussion with teachers who use Kattis in their courses, a work guide for teachers was designed with methods and information for teachers and students.