Denna studie undersöker attityder till programmering bland verksamma matematiklärare inom den svenska gymnasieskolan. Studien behandlar främst lärarnas motivation för programmering och deras åsikter om programmering i gymnasieskolans matematikkurser. Dessa undersöktes genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyseras med metoder från innehållsanalys och tematisk analys. Fyra lärare deltog i studien och resultaten visar att lärarna generellt har negativa attityder mot programmering i matematikundervisningen. Vidare varierar motivationen för och åsikterna om programmering kraftigt mellan olika lärare och resultaten belyser behovet av programmeringsutbildning för lärare.  Nyckelord: Attityd, matematik, motivation, programmering, åsikt / This study examines attitudes toward programming amongst active mathematics teachers within the Swedish upper secondary school system. The study mainly covers teacher’s motivation for programming and their opinions about programming within the mathematics courses of the Swedish upper secondary school system. These are studied through semi-structured interviews which are then analyzed using methods from content analysis and thematic analysis. Four teachers participated in the study and the results show that the teachers generally have negative attitudes towards programming within mathematics education. Further the motivation for and the opinions about programming vary strongly between different teachers and the results highlight the need of programming education for mathematics teachers. Key words: Attitude, mathematics, motivation, opinion, programming

Det digitaliserade samhället har bidragit till att skolan följt samma trend. Digitala verktyg harblivit en central del av undervisningen samtidigt som programmering har blivit en del avmatematikens ämnesplan. Eftersom lärarna inte varit obligerade att genomföra ytterligareutbildning för att öka deras IKT-kompetenser samt programmeringskunskaper har dettabidragit till att det finns stora klyftor i kompetenserna bland lärare. Detta leder i sin tur till attelever ställs inför en undervisning som inte är likvärdig. Syftet med denna studie var attgenom en kvalitativ undersökning ta reda på samspelet mellan lärarnas IKT-kompetenser ochimplementeringen av digitala verktyg i matematikundervisningen samt om programmeringskunskaperna bidrar till en skillnad i programmeringsundervisningen. Resultaten samlades ingenom att fem lärare i södra Sverige på fyra olika skolor intervjuades utifrånsemistrukturerade intervjuer. Efter att studien genomfördes kunde slutsatserna dras att detfinns en tydlig koppling mellan lärares digitala kompetenser och valet av integration avdigitala verktyg. Lärare väljer oftast att använda de digitala verktyg som de själva känner sigbekväma med att använda. Dessutom kunde slutsatsen dras att läraresprogrammeringsundervisning skiljer sig markant i relation till lärarens nivå avämneskunskaper i relation till den teoretiska modellen TPACK.

Den här studien undersöker hur programmering används i matematikundervisningen efter att det år 2017 infördes i ämnesplanerna. Syftet är att ta reda på hur ett urval lärare tillämpar programmering i undervisningen efter ämnesplanen. Studien undersöker också vilka uppgiftstyper som ges och om uppgifterna fokuserar mer på procedurförmågan eller problemlösningsförmågan. Vidare undersöker studien lärarnas upplevelser av användningen av programmering och vad lärare har för förutsättningar för programmering i undervisningen. Detta gjordes genom att intervjua fem matematiklärare, där intervjuerna var semi-strukturerade och spelades in för att sedan transkriberas och analyseras tematiskt. Grunden till analysen utgjordes av TPACK-ramverket där lärares tekniska-, pedagogiska-, och ämnesmässiga kunskap analyserades. I analysen av uppgiftstyperna användes ramverket imitativt- och kreativt resonemang. Resultatet visar att tre intervjuade matematiklärare inte använder programmering i undervisningen och för de två lärare som använder programmering testar uppgifterna som eleverna får till stor del procedurförmågan. Studiens resultat visar också att lärare upplever en brist på programmeringskunskaper och tid för programmering, samt att lärare saknar motivation att implementera programmering eftersom det inte testas på nationella prov och inte betygssätts. Resultatet visar också att lärares inställning till programmering påverkar huruvida de använder det i undervisningen.

Detta examensarbete utfördes hos Skanska Industrial Solutions (SIS) och syftade till att undersöka sätt att minimera koldioxidutsläppen från Skanskas asfaltproduktion genom optimering. En icke-linjär optimeringsmodell utvecklades för att beräkna den optimala inblandningen av jungfruliga material och returasfalt samt mängden årston som ska produceras för att minimera koldioxidutsläppen per ton tillverkad asfalt. Utgångspunkten för modellen var att på ett så verklighetstroget sätt som möjligt beskriva de olika aspekterna i asfaltproduktionens utsläpp. Modellen tar hänsyn till begränsningar såsom maximal tillåten inblandning av returasfalt, maximal produktionsnivå och tillgången på returasfalt. El- och biooljeförbrukningen modellerades som funktioner av produktionsvolymen genom minsta kvadratmetoden för att beskriva hur förbrukningen förändrades i takt med en ökad mängd producerad årston. Resultaten visar att en hög inblandning av returasfalt är den viktigaste faktorn för att minska koldioxidutsläppen. Modellen visade också att mängden årston har en inverkan på koldioxidutsläppen per ton tillverkad asfalt där en högre produktion leder till lägre utsläpp per ton. En undersökning av framtida scenarion med en lägre tillgång på returasfalt visade dock att mängden årston endast bör ökas så länge en maximal inblandning av returasfalt fortfarande är möjlig.

Syftet med studien var att med en kvalitativ forskningsansats undersöka lärares upplevda möjligheter och utmaningar med programmeringsundervisningen i teknik ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Detta har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Tidigare forskning har visat att lärare haft bristande ämneskunskaper, låg självkänsla och saknat tid för att implementera programmering i teknikundervisningen, något även denna studies resultat har visat.  Ramfaktorteorin har använts som teoretiskt ramverk för att synliggöra vilka faktorer lärare upplever som utmanande och möjliggörande i samband med programmeringsundervisningen i teknik. Studien har genomförts med avsikten att kunna formulera insikter kring vilka ramfaktorer som kan påverka denna undervisning. Resultatet visar att lärares inre ramar som ämneskunskaper och självförtroende har en stark påverkan på vilka möjligheter som finns för undervisningen i programmering och att det är utmanande att bedriva programmeringsundervisning utan skolans stöd. De yttre ramarna som skolans förhållningssätt och stöd samt tid upplevs utmanande på olika sätt utifrån de självupplevda inre ramarna.

Porttelefoner används ofta i högljudda miljöer. Ett exempel på en sådan miljö är vindutsatta områden, där operatören i ett rum kan uppleva svårigheter att uppfatta tal från användaren som talar i en porttelefon på grund av den omgivande höga ljudnivån. Många porttelefoner och andra liknande enheter stöter vanligtvis på utmaningar och begränsningar, särskilt när det gäller snabbhet, storlek, resurshantering och hantering av dynamiska signaler.  Detta projekt genomfördes vid ett svenskt företag inom nätverksbaserade lösningar för videoövervakning och fysisk säkerhet. Projektet syftar till att utforska och implementera ett adaptiv filter med en adaptiv algoritm i C-programmering för att komplettera ett digitalt signalbehandlingssystem som en strategi för att förbättra ljudkvaliteten genom att reducera bruset hos porttelefoner i utmanande miljöer. Genom att tillämpa ett lämpligt adaptiv filter i en Raspberry Pi för att simulera en porttelefon, strävar projektet efter att reducera brus och optimera talet. Några av de vanligaste filtreringsalgoritmerna som använts i tidigare forskning för att förbättra ljudkvaliteten är Least mean square, Normalized least mean square och Recursive least square som även utvärderas i denna studie. Efter noggranna studier valdes algoritmen Normalized least mean square för implementering i detta projekt. Algoritmens prestanda utvärderas med hjälp av beräkningstiden, medelkvadratfelet och signal-till-brus-förhållandet i Matlab samt användartester för att säkerställa kvaliteten. Detta projekt uppnådde målen genom att utveckla ett fungerande adaptivt filter. Det rekommenderas att implementera filtret i en porttelefon där mikrofonerna inte är placerade nära varandra för att förhindra upptagning av dubbla liknande signaler. Under projektets gång hanterade systemet kontinuerligt dataströmmar effektivt i praktiska tester, vilket bekräftade att det fungerade utan fördröjningar. Detta bevisade det adaptiva filtrets effektivitet i verkliga applikationer, särskilt i högljudda miljöer. / Intercoms are often used in noisy environments. An example of such an environment is windy areas, where the operator inside a room may find it difficult to perceive speech from a user speaking through an intercom due to the surrounding high noise levels. Many intercoms and other similar devices typically encounter challenges and limitations, especially in terms of speed, size, resource management, and handling of dynamic signals. This project was carried out at a Swedish company specializing in network-based solutions for video surveillance and physical security. The project’s objective was to study and implement an adaptive filter with an adaptive algorithm in C programming to complement a digital signal processing system, as a strategy to enhance sound quality by reducing noise in intercoms in challenging environments. By applying a suitable adaptive filter in a Raspberry Pi to simulate an intercom, the goal of the project is to reduce noise and optimize speech clarity. Some of the most common filtering algorithms used in previous research to improve sound quality include Least mean square, Normalized least mean square och Recursive least square, which are evaluated in this study. After thorough studies, the Normalized least mean square algorithm was selected for implementation in this project. The performance of the algorithm is assessed using computation time, mean squared error, and signal-to-noise ratio in Matlab, along with user testing to ensure quality. This project achieved its goals by developing a functional adaptive filter. It is recommended to implement the filter in an intercom where the microphones are not placed close to each other to prevent the capture of similar duplicate signals. Throughout the project, the system continuously handled data streams effectively in practical tests, confirming that it operated without delays. This demonstrated the adaptive filter's effectiveness in real applications, particularly in noisy environments.

<p>A channel change in digital television is usually conducted at a reference frame, which are sent at certain intervals. A higher compression ratio could however be obtained by sending reference frames at arbitrary long intervals. This would on the other hand increase the average channel change time for the end user. This thesis investigates various approaches for reducing the average channel change time while using arbitrary long intervals between reference frames, and presents an implementation and evaluation of one of these methods, called Baydec.</p><p>The approach of Baydec for solving the channel switch problem is to statistically estimate what the original image looked like, starting with an incoming P-frame and estimate an image between the original and current image. Baydec gathers statistical data from typical video sequences and calculates expected likelihood for estimation. Further on it uses the Simulated Annealing search method to maximise the likelihood function.</p><p>This method is more general than the requirements of this thesis. It is not only applicable to channel switches between video streams, but can also be used for random access in general. Baydec could also be used if an I-frame is dropped in a video stream.</p><p>However, Baydec has so far shown only theoretical result, but very small visual improvements. Baydec produces images with better PSNR than without the method in some cases, but the visual impression is not better than for the motion compensated residual images. Some examples of future work to improve Baydec is also presented.</p>

<p>För att kalibrera väderradarna i Sverige finns en miniräknare med program som styr kalibreringen. Deluppgiften ”Program för kalibrering” innebär att överföra dessa program till en PC. Då ingen dokumentation finns om hur kommunikationen sker mellan radar och miniräknare, är första steget att analysera och jämföra programkoden från miniräknaren med informationen från en linjelyssnare. Därefter skrivs programmen i det grafiska programmeringsspråket Agilent Vee. Programmen läser av radarns svar på signaler med olika dämpning från en signalgenerator, beräknar en radarkonstant, skapar en kalibreringstabell, samt programmerar kalibreringstabellen i radarns signalprocessor. Datorns mätvärden och beräkningar jämförs med miniräknarens, och det kan konstateras att programmen överensstämmer med varandra.</p><p>Deluppgiften ”Automatiserad kontroll av dämpsteg” innebär att med en spektrumanalysator läsa av effekten på en signal med varierande dämpning från en signalgenerator. Detta görs för att kontrollera dämpstegen, då man på Saab Aerotech upptäckt problem med signalgeneratorn. Ett program skrivs för att automatiskt styra både signalgenerator och spektrumanalysator. Den avlästa effekten vid varje dämpsteg sparas och en graf med dessa värden genereras automatiskt av programmet. I grafen återfås en linjär kurva, vilket är det förväntade utseendet vid fungerande dämpsteg. För en ytterligare kontroll läses effekten av vid varje enskild dämpare. Även dessa värden ligger inom accepterade gränser, vilket innebär att problemet ligger på annat håll i signalgeneratorn, än i dämpstegen.</p> / <p>A calculator is used to calibrate all the weather radars in Sweden. One part of this thesis is to transfer the programs on this calculator to a PC. There is no documentation on how the calculator communicates with the radar, so the first step is to analyze and compare the code from the program with the information shown on a protocol analyzer. When the communication is known, a program is written in the language Agilent Vee. One program reads the response from the radar of a signal with different attenuation. Others calculates the radar constant, generates a calibration table and programs the table to the signal processor in the radar. By comparing the result from the programs on the PC and the corresponding results from the calculator it is verified that the programs run correctly.</p><p>Saab Aerotech have found that the signal generator in not working correctly. The other part of this thesis is to automatically control the signal generator and a spectrum analyzer. The spectrum analyzer reads the power of a signal with different attenuation from the signal generator and presents the values in a graph. The curve of the graph is linear which means that there is no problem with the attenuation.</p>

A channel change in digital television is usually conducted at a reference frame, which are sent at certain intervals. A higher compression ratio could however be obtained by sending reference frames at arbitrary long intervals. This would on the other hand increase the average channel change time for the end user. This thesis investigates various approaches for reducing the average channel change time while using arbitrary long intervals between reference frames, and presents an implementation and evaluation of one of these methods, called Baydec. The approach of Baydec for solving the channel switch problem is to statistically estimate what the original image looked like, starting with an incoming P-frame and estimate an image between the original and current image. Baydec gathers statistical data from typical video sequences and calculates expected likelihood for estimation. Further on it uses the Simulated Annealing search method to maximise the likelihood function. This method is more general than the requirements of this thesis. It is not only applicable to channel switches between video streams, but can also be used for random access in general. Baydec could also be used if an I-frame is dropped in a video stream. However, Baydec has so far shown only theoretical result, but very small visual improvements. Baydec produces images with better PSNR than without the method in some cases, but the visual impression is not better than for the motion compensated residual images. Some examples of future work to improve Baydec is also presented.

The purpose of this thesis is to conduct an analysis of whether the printed circuit boards from Ericsson can be tested using an automatic probing system or what changes in the design are required, to be a viable solution. The main instrument used for analyzing the printed circuit board was an oscilloscope. The oscilloscope was used to get the raw data for plotting the difference between the theoretical and actual signals. Connected to the oscilloscope was a 600A-AT probe from LeCroy. The programs used for interpreting the raw data extracted from the oscilloscope included Python, Matlab and Excel. For simulations on how an extra via in the signal path would affect the end results we used HFSS and ADS. The results were extracted into different Excel sheets to get an easier overview of the results. The results showed that the design of a board must almost become completely rebuilt for the changes, and it is therefore better to implement in a new circuit board rather than in an already existing one. Some of the components have to either be smaller or placed on one side of the board, where they cannot be in the way of the probe. The size of the board will become larger since the rules of via placements will be limited compared to before. The most time demanding part was the simulations of the extra via in the signal path, and the results showed that if a single-ended signal is below two gigahertz the placing of the via does not make a big difference, but if the signal has a higher frequency the placement is mostly dependent on the type of the signal. The optimal placement is generally around four millimeters away from the receiving end. / Målet med detta examensarbete är att göra en analys av huruvida Ericssons kretskort kan testas med hjälp av ett automatiskt probe system eller om det kräver stora förändringar i designdelen av kretskorten och om, vad för förändringar det i sådant fall kan vara. Till hjälp att analysera kretskorten har vi haft oscilloskop för att få ut rådata om skillnaderna mellan de teoretiska och verkliga signalerna. För att kunna tyda oscilloskopets samplade signaler har olika programmeringsspråk som Python, Matlab samt Excel använts. En extra via i signalens väg har även simulerats i HFSS och ADS med olika sorts probar för att se hur signalens beteende påverkas. Resultaten extraherades sedan in i olika Excel ark för att få en lätt överskådlig bild av resultaten. Resultatet vi fick visade att utformningen av ett kretskort med ändringarna skulle vara lättare att göra med en ny design istället för en redan existerande då större delar av kortet skulle behöva göras om. Vissa stora komponenter behöver antingen göras om, hitta mindre men likvärdiga eller sättas på ena sidan av kortet där de inte är i vägen för proben. Kretskorten som kommer använda flygande probesystem kommer antagligen bli lite större då viornas placering är mer begränsade än tidigare. Det mest tidskrävande arbetet var att simulera olika placeringar av en extra via i signalens väg. Detta visade att på en single ended signal under två gigahertz så gör det ingen större skillnad vart i signalens väg som den extra vian placeras. Då en högre frekvens används så är själva signalens karaktär det viktigaste än placeringen av en via, men om man inte vet den exakta karaktären så är fyra millimeter bort från mottagarens sida att rekommendera då närmare placering av viorna gör att signalerna börjar störa varandra.