In the intelligence community, intelligence is defined as the right information to the right party at the right time. This definition also applies to business intelligence used by government and financial institutions, patient information used by healthcare providers and meteorological and geological reports provided by research institutions and environmental agencies. Modern software development has to tackle the problems associated with building large and complex distributed systems that have to deliver business value in a reliable and timely fashion; even the best prediction has no value if it is delivered after the fact. It is imperative that the producers in a larger system are responsible for publishing their output to minimize the lead-time for consumers. Using regular web services, the consumer can only check for new data by polling the producer. In a system with many consumers, resources are wasted handling these status requests. Instead of the client interacting with service provider, the client should be reacting to it. The reactive programming model supports building systems with these properties. On the .NET platform, the Reactive Extensions library provides functionality for creating reactive applications by composing functions that operate on asynchronous event streams. The library provides powerful tools for building reactive programs, unfortunately it does not contain an abstraction for inter-process event streams that is needed for building distributed reactive systems. This thesis presents the design and implementation of a framework for creating and using observable web services as a means to bridge the inter-process gap that exist when building a system using Reactive Extensions. The solution is based on a conceptual modeled created by extending the web service architecture. The solution is implemented as a framework made up by two parts; a service component used for creating observable web services and client component that connects to an observable web service and generates code used for subscribing to events exposed by that service. The client subscription functionality integrates with Reactive Extensions, making it possible to build reactive and distributed systems. Integration tests are used to verify that the implementation fulfils the requirements specified for the conceptual model. / I underrättelsevärlden definieras en underrättelse som väsentlig information förmedlad till rätt instans vid rätt tidpunkt. Samma definition gäller för omvärldsanalys som används av regeringar och finansinstitut, patientinformation som används av vårdaktörer och metrologiska och geologiska rapporter som tillhandahålls av forskningsinstitut och miljöorganisationer. Modern mjukvaruutveckling måste lösa problem associerade med att bygga stora, komplexa och distribuerade system som på ett tillförlitligt sätt ska leverera företagsnytta i rätt tid; även den bästa förutsägelsen är utan värde om den levereras för sent. Det är absolut nödvändigt producenter i ett större system ansvarar för att publicera sitt data så att konsumenter kan agera med så lite ledtid som möjligt. Vid användande av vanliga webtjänster måste klienten aktivt fråga om ny data finns tillgänglig. I ett system med många användare slösas resurser på att hantera statusefterfrågningar. Istället för att klienten interagerar interaktivt med tjänsten, borde den istället reagera reaktivt. Med den reaktiva programmeringsmodellen stöds systemkonstruktion med dessa egenskaper. På .NET-plattformen tillhandahåller kodbiblioteket Reactive Extensions funktionalitet för att skapa reaktiva applikationer genom skapandet av funktioner som arbetar med asynkrona händelseströmmar. Biblioteket tillhandahåller kraftfulla verktyg för utformningen av reaktiva program, dock innehåller den inte en abstraktion för arbete med händelseströmmar som rör sig mellan olika processer, en nödvändighet för skapandet av distribuerade reaktiva system. Denna uppsats presenterar den bakomliggande designen och implementationen av ett ramverk för skapandet och användandet av observerbara webtjänster vars syfte är att brygga händelseströmmar mellan olika processer. Lösningen är baserad på en konceptuell modell som bygger på arkitekturen för webbtjänster. Den är implementerad som ett ramverk som består av två delar; en tjänstekomponent som används för att skapa observerbara webbtjänster och klientkomponent som ansluter till en observerbar webbtjänst och genererar kod som används för att prenumerera på händelser som exponeras av denna tjänst. Prenumerationsfunktionaliteten är skapad för att fungera med Reactive Extensions och gör det möjligt att bygga reaktiva och distribuerade system. Integrationstest används för att kontrollera att ramverket uppfyller de krav som anges för den konceptuella modellen.

In the fall of 2018, programming was implemented in the swedish curriculum and then became a new element in mathematics education for grades 1-3. Teachers who took their degree before the implementation, lacks education in programming and there is interest in finding out how teaching about programming is conducted since it became part of the curriculum. The purpose of this study was to contribute with knowledge about how teachers have implemented programming in their teaching even though they lack education in it. Four semi-structured interviews have been conducted where the data from the interviews has been analyzed from Mathematical Knowledge for Teaching. The result shows that teachers without education in programming find it difficult to plan instruction in programming by themselves. In the teaching of programming the teachers focus on the central concepts in programming and that the programming should interest the students. It was difficult for teachers to assess the students in programming and the only assessment that teachers make is the formative assessment. / Sammanfattning Hösten 2018 implementerades programmering i den svenska läroplanen och blev då ett nytt moment inom matematikundervisningen för årskurs 1-3. Lärare som innan detta tog sin lärarexamen saknar utbildning inom programmering och det finns intresse att ta reda på hur undervisningen kring programmering bedrivs sedan det blev en del av läroplanen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lärare har implementerat programmering i sin undervisning trots att de saknar utbildning inom det. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har gjorts där datan från intervjuerna har analyserats utifrån Mathematical Knowledge for Teaching. Resultatet visar på att lärare utan utbildning inom programmering har svårigheter att på egen hand planera undervisning i programmering. Under genomförandet av undervisningen fokuserar lärarna på att befästa centrala begrepp inom programmering och att väcka ett intresse hos eleverna. Det upplevdes svårt för lärarna att bedöma eleverna inom programmering och den enda bedömning som lärarna gör är den formativa bedömningen.

The aim of this study is to examine whether programming tasks in different textbooks correspond with the curriculum's intended goals. According to these goals programming is to be used as a tool for problem solving. This study includes a review of the relationship between programming and school mathematics, throughout history and today, and a discussion regarding the textbooks' role in education. During the analysis, programming tasks from five different textbooks have been examined. A framework, with criteria for exercises that are not of a problem-solving nature and categories for programming as a tool in mathematics, was formulated based on research and the current curriculum. In total, 48 tasks were analysed, and the results show that only 8 of the tasks are in accordance with the curriculum's intended goals regarding programming for problem-solving. Of the 40 tasks that did not fit the criteria for problem solving, 39 were identified as tasks that teach students how to code, some of which lack elements that contribute to an increased learning within other areas of mathematics. / Syftet med den här studien är att undersöka huruvida programmeringsuppgifter i olika läromedel överensstämmer med ämnesplanens intentioner. Enligt aktuell ämnesplan ska programmering användas som ett verktyg för problemlösning. I arbetet redogörs för programmeringens relation till skolans matematik, historiskt och idag, och läromedlens roll i utbildningen diskuteras. Under analysen har programmeringsuppgifter från fem olika läromedel undersökts. Utifrån forskning och den nu gällande ämnesplanen formulerades ett ramverk med kriterier för uppgifter som inte är av problemlösningskaraktär och med olika kategorier för programmering som ett verktyg i matematiken. Totalt analyserades 48 uppgifter och från resultatet framgår att endast 8 av dessa överensstämmer med ämnesplanens intentioner gällande programmering för problemlösning. Av de 40 uppgifter som inte klassificerades som problemlösningsuppgifter har 39 stycken identifierats som uppgifter som ska lära eleverna att koda, och vissa av dem saknar element som bidrar till ökat lärande inom andra delar av matematiken.

I augusti 2018 blir det obligatoriskt att följa den reviderade läroplanen (Skolverket, 2017a)där programmering har implementerats i teknik. Frågan vi ställer oss är hur väl förbereddalärarna är att undervisa i programmering då det tidigare inte funnits med i Lgr 11 (Skolverket,2017a). Studiens syfte är att undersöka tekniklärares uppfattningar av implementeringen avprogrammering i teknik samt hur de uppfattar att tillgången till fortbildning ochmaterial/programvara ser ut. Detta har undersökts genom en kvantitativ enkätundersökningsom 55 tekniklärare deltog i, samt sex kvalitativa intervjuer. En fenomenografiskforskningsansats har inspirerat till studien. Genom en kvalitativ analys och kategorisering avenkätsvaren och intervjuerna har uppfattningarna kring fenomenet programmering iteknikämnet och tillgång till fortbildning samt material analyserats.Resultatet av den insamlade empirin visar att majoriteten av tekniklärarna ochutvecklingsledarna ser positivt på att programmering införs i teknikämnet samt att tillgångentill material/programvara är god. Tillgången till fortbildning uppges vara något mindre god äntillgången till material. Strax över hälften av lärarna uppgav att det blivit erbjudnafortbildning och färre än hälften svarade att de redan har gått någon fortbildning.

Våren 2020 genomförde pedagoger från 2047 Science Center (2047) undervisning i teknik i grundskolor i Falu Kommun. Ämnet för insatsen var automatisering, programmering och dess påverkan på individ och samhälle och riktades till elever i årskurs 7. Utöver de mål som följer av skolans styrdokument fanns en strävan att eleverna skulle uppleva undervisningen som relevant. Syftet med denna studie var att undersöka hur 2047 Science Center arbetat med målet att göra sin undervisning relevant för eleverna, och vilket resultat det gav. Studien undersöker elevernas perspektiv på relevans, att undervisningen upplevs som viktig för dem i förhållande till deras intressen eller mål. Viktig blir den, enligt Self-determination Theory, om den bidrar till vårt behov av att uppleva kompetens, autonomi och tillhörighet. Styrkan i vår motivation beror sedan på hur högt vi värderar detta viktiga, och vår förväntan att nå det, enligt Expectancy-Value Theory. För att undersöka undervisningens design för relevans analyserades undervisningen utifrån ARCS-modellen för utformning av undervisning för motivation till lärande (Keller, 2010). Elevernas respons på undervisningen undersöktes sedan med en enkät i sex klasser på tre skolor i kommunen. Resultatet visade att samtliga av Kellers tre koncept för relevans i undervisning; målorientering, matcha motiv och förtrogenhet, beaktas vid utformningen av kursen. De användes också vid ett flertal tillfällen och på olika sätt. Elevernas respons på kursen visade sig vara övervägande positiv. På de fyra påståendena om upplevelsen av undervisningens relevans svarade mellan 55 och 75% av eleverna att det stämde ganska bra eller bra. Innehållets generella nytta, rankades högre än det egna intresset. Denna studie har visat att man kan utforma undervisning så att den ökar elevernas upplevelse av relevans. Tidigare forskning, och studiens resultat, antyder dock att stoffets relevans är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för elevernas upplevelse av relevans. Läraren måste först få elevernas uppmärksamhet, och klassens sociala norm behöver tillåta deras engagemang och lärande. / <p>Teknik</p>

Programming was included in the curriculum for mathematics at highschool 2018 and to beused as a tool for problem solving in the courses mathematics 3b, mathematics in the c-track,mathematics 4 and mathematics 5. The purpose of this study is to contribute knowledge to themathematics subject in high school by investigating and describing a teaching situation whereprogramming is used as a tool for problem solving in mathematics in high school. The study'sresearch design is design research and is based on a designed activity with principles fromblock coding and Kolb's experiential learning theory that aims to answer the question of howblock coding can introduce programming as a tool for solving mathematical problems in highschool. The study was conducted in two classes with 31 and 24 students, respectively. Thestudy shows how block coding can be used to introduce students to developing the ability tosolve mathematical problems with programming. / Programmering togs med i ämnesplanen för matematik på gymnasiet 2018 och ska användassom ett verktyg för problemlösning inom kurserna matematik 3b, matematik inom c-spåret,matematik 4 och matematik 5. Syftet med studien är bidra med kunskap till matematikämnetpå gymnasiet genom att undersöka och redogöra för en undervisningssituation därprogrammering används som verktyg för problemlösning inom matematik på gymnasiet.Studiens forskningsdesign är design research och grundar sig i en designad aktivitet medprinciper från blockprogrammering och Kolbs experiential learning theory som syftar till attsvara på frågan om hur blockprogrammering kan introducera programmering som verktyg föratt lösa matematiska problem på gymnasiet. Studien genomfördes i två klasser med 31respektive 24 elever. Studien visar hur blockprogrammering kan användas för att introduceraelever till att utveckla förmågan att lösa matematiska problem med programmering.

Textförenkling innebär modifiering av text så att den blir lättare att läsa genom ersättning av komplexa ord, ändringar av satsstruktur och/eller borttagning av onödig information. Forskning existerar kring textförenkling på svenska, men användandet av neurala nätverk inom området är begränsat. Neurala nätverk kräver storaskaliga och högkvalitativa dataset, men sådana dataset är sällsynta för textförenkling på svenska. Denna studie undersöker framtagning av dataset för textförenkling på svenska genom parafrasutvinning från webbsidor och genom översättning av existerande dataset till svenska, och hur neurala nätverk tränade på sådana dataset presterar. Tre dataset med sekvenspar av komplexa och motsvarande simpla sekvenser skapades, den första genom parafrasutvinning från web data, det andra genom översättning av ett dataset från engelska till svenska, och ett tredje genom att kombinera de framtagna dataseten till ett. Dessa dataset användes sedan för att finjustera ett neuralt vätverk av BART modell, förtränad på stora mängder svensk data. Utvärdering av de tränade modellerna utfördes sedan genom en manuell undersökning och kategorisering av output, och en automatiserad bedömning med mätverktygen SARI och LIX. Två olika dataset för testning skapades och användes i utvärderingen, ett översatt från engelska och ett manuellt framtaget från svenska texter. Den automatiska utvärderingen med SARI gav resultat nära, men inte lika bra, som liknande forskning inom textförenkling på engelska. Utvärderingen med LIX gav resultat på liknande nivå eller bättre än nuvarande forskning inom textförenkling på svenska. Den manuella utvärderingen visade att modellen tränad på datat från parafrasutvinningen oftast producerade korta sekvenser med många ändringar jämfört med originalet, medan modellen tränad på det översatta datasetet oftast producerade oförändrade sekvenser och/eller sekvenser med få ändringar. Dock visade det sig att modellen tränad på de utvunna paragraferna producerade många fler oanvändbara sekvenser än vad modellen tränad på det översatta datasetet gjorde. Modellen tränad på det kombinerade datasetet presterade mellan de två andra modellerna i dessa två avseenden, då den producerade färre oanvändbara sekvenser än modellen tränad på de utvunna paragraferna och färre oförändrade sekvenser jämfört med modellen tränad på det översatta datat. Många sekvenser förenklades bra med de tre modellerna, men den manuella utvärderingen visade att en signifikant andel av de genererade sekvenserna förblev oförändrade eller oanvändbara, vilket belyser behovet av ytterligare forskning, utforskning av metoder, och förfinande av de använda verktygen. / Text simplification involves modifying text to make it easier to read by replacing complex words, altering sentence structure, and/or removing unnecessary information. It can be used to make text more accessible to a larger crowd. While research in text simplification exists for Swedish, the use of neural networks in the field is limited. Neural networks require large-scale high-quality datasets, but such datasets are scarce for text simplification in Swedish. This study investigates the acquisition of datasets through paraphrase mining from web snapshots and translation of existing datasets for text simplification in English to Swedish and aims to assess the performance of neural network models trained on such acquired datasets. Three datasets with complex-to-simple sequence pairs were created, one through mining paraphrases from web data, another by translating a dataset from English to Swedish, and a third by combining the acquired mined and translated datasets into one. These datasets were then used to fine-tune a BART neural network model pre-trained on large amounts of Swedish data. An evaluation was conducted through manual examination and categorization of output, and automated assessment using the SARI and LIX metrics. Two different test sets were evaluated, one translated from English and one manually constructed from Swedish texts. The automatic evaluation produced SARI scores close to, but not as well as, similar research in text simplification in English. When considering LIX scores, the models perform on par or better than existing research into automatic text simplification in Swedish. The manual evaluation revealed that the model trained on the mined paraphrases generally produced short sequences that had many alterations compared to the original, while the translated dataset often produced unchanged sequences and sequences with few alterations. However, the model trained on the mined dataset produced many more sequences that were unusable, either with corrupted Swedish or by altering the meaning of the sequences, compared to the model trained on the translated dataset. The model trained on the combined dataset reached a middle ground in these two regards, producing fewer unusable sequences than the model trained on the mined dataset and fewer unchanged sequences compared to the model trained on the translated dataset. Many sequences were successfully simplified using the three models, but the manual evaluation revealed that a significant portion of the generated sequences remains unchanged or unusable, highlighting the need for further research, exploration of methods, and tool refinement.

Detta examensarbete ämnar att undersöka vilka utmaningar programmering har i matematik- och teknikkurserna på gymnasieskolan, i syfte att leva upp till de nya kursplanerna för matematik- och teknikkurserna, samt effekter programmeringen kan ha på ämnesinnehållet i dessa kurser.I den första delen intervjuas sex gymnasielärare med olika bakgrund och erfarenhet. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. De olika temana grupperades i olika typer av utmaningar, såväl sådana som läraren själv kunde påverka som sådana som låg utanför lärarens direktapåverkanssfär.Målet med den första delen var att identifiera utmaningarna som lärarna uppfattade samt vilka effekterprogrammeringen kunde ha på ämnesinnehållet. Detta i syfte att kunna ge en fingervisning om hur programmeringen kan infogas i den befintliga undervisningen i till exempel matematik eller teknik och stärka ämneskunskapen.Den andra delen av arbetet beskriver genomförandet av ett utvecklingsarbete. Det omfattarframtagandet av lektionssekvens med tillhörande läromedel för att implementera de förändringar som uttryckts i den nya kursplanen. Genomförandet baseras på de lärdomar som intervjuer och tidigare forskning givit men även relevanta tekniska kunskaper. Lektionssekvensen och läromedlet har utvecklats för användning i kursen Matematik 1c och har testatsvid en gymnasieskola i två klasser. I en klass i sin helhet och i en annan klass med delar av materialet. Testresultatet från dessa lektioner har används i fortsatt utvecklingsarbete av materialet. / This thesis aims to examine what challenges are associated with programming as used in the subjectsof mathematics and technology in the Swedish upper secondary school, according to the new curriculum, and any effects programming might have on the content of these courses. In the first part, six secondary school teachers with different backgrounds and work experience are interviewed. The interviews are analyzed using thematic analysis. The themes were then grouped into different types of challenges, both challenges that the teachers could handle themselves as well as challenges that were outside of the direct sphere of influence of the teacher.The goal with the first part was to identify the challenges observed by the teachers and any effects programming may have on the content of the subject. This in order to give suggestions on how programming can be incorporated into the subjects of mathematics or technology to improve the knowledge of the subject. The second part of the thesis describes the process of a design of a set of lessons with accompanying study material to reflect the changes introduced in the new curriculum. The implementation is based on lessons learned from the interviews and prior research on the subject. The target for the set of lessons and the study material was the course Matematik 1c where it was tested at a upper secondary school by two groups of students in separate classes. In one group in its entirety and in another group parts of the study material. The test results from these classes have been used to evaluate and further develop the study material.

Project designing in the building construction industry has developed a lot during recent years and the result is that not only 2D documents are made, but also 3D models are created to facilitate the project. A problem most players are facing daily is when conditions and information in a project change and design engineers must make necessary changes to their models. These changes can be time-consuming, and the designers may need to do these changes more than once during the project. Could a parametric 3D model make these changes faster than a CAD model when conditions and information on a project change? One of the developers that frequently needs to make changes to its models is WSP geotechnical department. The desire is to find a new working method that increases the efficiency of project design of tunnels. The aim of this thesis was to try parametric modeling as a working method and to see if this method could be used to create ground tunnels. A script has been made in Grasshopper, a visual programming plug-in that generates a parametric model of a tunnel. The parametric model was then compared with an existing CAD model created by the WSP geotechnical department in an earlier project. Pros and cons have been presented and conclusions have been made about if parametric modelling could be more efficient than current working methods. The results of this thesis indicate that parametric modelling is an efficient working method and that it could be used as a working method for future ground tunnel projects. / Projekteringen i byggbranschen har utvecklats mycket de senaste åren och resultatet har blivit att förutom 2D-handlingar, projekteras även 3D-modeller för att underlätta projekteringsarbetet.Ett vardagligt problem som de flesta aktörer står inför är när fler förutsättningar och information i projekt ändras och projektörer tvingas göra ändringar i sina modeller. Dessa ändringar kan vara tidskrävande och behöva göras fler än en gång under projektet. Kan en tredimensionell modell som modellerats parametriskt göra ändringar snabbare när förutsättningar i ett projekt ändras än en CAD modell?En av dessa aktörer som ständigt behöver göra ändringar i sina modeller i efterhand är WSP:s bergteknikavdelning. Önskvärt vore att hitta en ny arbetsmetod som kan effektivisera projekteringen av bergtunnlar.Detta examensarbete syftar till att undersöka om parametrisk modellering kan användas som arbetsmetod för projektering av bergtunnlar. Ett script har skapats i Grasshopper, ett visuellt programmeringstillägg som genererar en parametrisk modell av en tunnel. Den parametriskt skapade modellen har sedan jämförts med en befintlig CAD-modell som skapats av WSP:s bergtekniksavdelning i ett tidigare projekt.Fördelar och nackdelar har lyfts fram och slutsatser har dragits om huruvida parametrisk modellering kan vara mer effektiv än nuvarande arbetsmetoder.Resultaten av detta examensarbete pekar mot att parametrisk modellering är en effektiv arbetsmetod och skulle kunna användas för framtida tunnelprojekt.

Rapporten tar upp hur dagens true wireless-teknik fungerar och hur den kan implementeras i separata högtalare. Den förklarar de fundamentala komponenterna som behövs för att konstruera en fungerande trådlös högtalare, sammanfattar överföringstekniken Bluetooth och går in på radarsystem samt tekniken som används i Acconeers radarkomponenter XC112/XR112. Rapporten förklarar specifika komponenter som hörlurarna Urbanista Stockholm och hur dess funktioner kan påverkas från externa källor. Dokumentering i hur installationen samt implementeringen av Raspberry Pi och radarsensorerna går till tas även upp i rapporten. I arbetet har geststyrning implementerats i ena högtalaren med hjälp av radarsensorer för att kontrollera funktionerna som hörlurarna har inbyggt. Hörlurarna kommunicerar med en uppspelningsenhet via Bluetooth, vanligtvis en mobiltelefon. De funktioner som används är att byta låt, ändra volym och pausa/spela musiken. Eftersom de olika hörlurarna kontrollerar olika funktioner har en 433Hz radiosändare används för att kunna skicka över specifika kommandon till andra högtalaren. Resultatet av arbetet visar att true wireless-tekniken kan implementeras väl i separata högtalare, med hjälp av Acconeers radarsensorer kunde olika gester registreras och kommandon skickas till hörlurarna. För att gester ska registreras krävs specifika avstånd och rätt hastighet på svepet med handen. Kommunikationen med radiosändaren blev instabil och behövdes både placeras rätt och justeras för att fungera. När väl kommunikationen med radiomodulerna fungerade så utfördes kommandona på den andra hörluren korrekt. / This report explains how today's true wireless technology works and how it could be implemented in separate speakers. It explains the fundamental components needed to design a working wireless speaker, summarizes the Bluetooth transmission technology and goes into radar systems as well as the technology used in Acconer's radar components XC112/XR112. Furthermore, the report goes into specific components such as the Urbanista Stockholm headphones and how its functions can be controlled from external sources. Documentation on how the installation as well as implementation of the Raspberry Pi and the radar sensors works is also included in the report. With the work, gesture control has been implemented in one of the speakers with the help of radar sensors to control the functions that the headphones have built-in. The headphones communicate with a playback device via Bluetooth, usually a mobile phone. The functions are changing songs, adjusting volume and pausing/playing the music. Because the different headphones control different functions, a 433Hz radio transmitter has been used to be able to transmit specific commands to the other speaker. The results of the work show that true wireless technology can be well implemented in separate speakers, with help of Acconeer’s radar sensors, different gestures could be registered and commands sent to the headphones. In order for the gestures to be registered, specific distances and the correct speed of the sweep are required. The communication between the radio transmitter and receiver became unstable and needed to be placed correctly and adjusted to work. Once the communication worked the commands were executed correctly by the other headphone.