Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår. Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tio intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier med elva underkategorier; Involvera patienten i behandlingen, Skapa samsyn till förändring, Samarbeta kring patienten och Beakta patientens bristande medverkan. Konklusion: Studiens resultat visade att egenvårdsråd främjas till patienter med venösa bensår men att distriktssköterskorna saknade gemensamma riktlinjer. Genom att distriktssköterskorna tar sig tid och främjar egenvård kan patienten få ökad insikt till varför egenvård behövs för att främja sårläkning. / Background: Leg ulcers are a growing problem causing pain, limited mobility and reduced quality of life. Through promotion of self-care for patients with venous leg ulcers, wound healing can be improved. Self-care is a health measure that qualified professionals can decide a person can exert him or herself or with assistance from others. Nurses’ key role is to foster and optimize adherence to self-care. Patient participation leads to better fulfillment of the goals for the care and treatment. Purpose: The purpose of this study was to elucidate the district nurses’ experiences of promoting self-care in patients with venous leg ulcers. Method: Data were analyzed using qualitative content analysis and an inductive approach. Ten interviews with district nurses were conducted. Results: Analysis of the data produced four categories with eleven sub-categories; Involve the patient in treatment, Create consensus for change, Collaborate with the patient and Observe the patient's lack of participation. Conclusion: Our results showed that self-care is promoting to patients with venous leg ulcers, but that the district nurses lacked common guidelines. The district nurses can by taking the time to promote self-care advice give the patient a greater understanding why self-care is needed to promote wound healing.

No description available.

Bakgrund: Lungcancer är en sjukdom med dålig prognos och hög dödlighet. Många patienter behandlas därför med palliativ vård. Att ha lungcancer påverkar patientens livskvalitet, och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att främja patientens livkvalitet. Syfte: Att beskriva vad som innefattades i begreppet livskvalitet utifrån lungcancersjuka patienter i palliativ fas, vilka faktorer som påverkade känslan av den och hur sjuksköterskan kunde främja livskvalitet utifrån sin yrkesroll. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Totalt användes 25 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklar till studien söktes i databaserna CINHAL och PubMed. Resultat: Livskvalitet är ett multidimensionellt begrepp och det kan ses som någonting individuellt och unikt för varje enskild lungcancersjuk patient, och innebörden av begreppet hade olika betydelse för alla. Livskvalitet kunde påverkas utifrån både fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Sjuksköterskan hade därför en viktig roll i att ha en helhetssyn på patienten och se denne som en enskild individ i situationen, för att livskvalitet ska kunna främjas optimalt hos patienten. Slutsats: Livskvalitet är ett oändligt begrepp, som har en unik betydelse för varje patient. Som sjuksköterska fanns inget facit på vilka åtgärder som bäst kan främja patientens livskvalitet. Dock handlar det om till stor del för sjuksköterskan att våga möta patienten i denna svåra situation och att våga lyssna på patienten.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(人間健康科学) / 甲第22838号 / 人健博第80号 / 新制||人健||6(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科人間健康科学系専攻 / (主査)教授 若村 智子, 教授 任 和子, 教授 武藤 学 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human Health Sciences / Kyoto University / DFAM

Bakgrund: Syftet med triage på akutmottagningen är att säkerställa att patienter med störst behov av vård får det inom rimlig tid och på ett korrekt sätt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient där kommunikationen är av stor betydelse. Att kunna delge andra människor information och dessutom kunna tolka och läsa av meddelanden är en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar på andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation är en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen är en stressig miljö och det finns mycket att lära angående vad som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter. Syfte: Att belysa hinder och befrämjande av kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid triage och på akutmottagning. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Två huvudteman med sju underrubriker identifierades. Huvudtemana var: Befrämjande av kommunikation och Hinder för kommunikation. Underrubrikerna var: Verbal kommunikation, Icke-verbal kommunikation, Delaktighet i vård, Icke-delaktighet, Bristande individfokus, Tidsbrist och Informationsbrist. Slutsats: Av resultatet framgår att fler faktorer inom triage och akutsjukvård utgör hinder för kommunikation. Resultatet tyder på att patienterna saknar information om rutinerna på akutmottagningen samtidigt som sjuksköterskorna inte alltid anser sig ha tid för att ge informationen till patienterna. De faktorer som påverkar befrämjandet av kommunikationen stämmer överens med Habermas (1981/1990) teori där kommunikation baseras på öppenhjärtig grund, ärlighet och samförstånd. Klinisk betydelse: En mer patientcentrerad kommunikation och bättre information kan behövas på akutmottagningarna för att patienterna ska få bra vård och för att arbetet ska bli enklare för sjuksköterskorna. / Background: The purpose of triage in the emergency department is to ensure that patients with the greatest need of care receive it within a reasonable time and in a proper manner. The triage process starts by creating an initial contact between nurse and patient, where communication is a vital part. Being able to communicate information to other people and to interpret messages is a part of the communication and also to listen and provide answers to other people's expressions. Non-verbal communication is also a great part of what is communicated. The emergency room is a stressful environment and there is much to learn in what can make communication between nurses and patients better. Aim: To highlight what hinders and promotes communication between nurses and patients in triage and at the emergency department. Method: A general literature study based on ten qualitative articles. Results: Two main themes and seven subthemes were identified. Main themes were: Promoting communication and Obstacles for communication. Subthemes were: Verbal communication, Non-verbal communication, Participation in care, Non-participation, Lack of individual focus, Lack of time and Lack of information. Conclusion: The results of the study show that more factors in triage and emergency care became hindrance of communication. The patients lack information about the routines in the emergency department and the nurses do not have enough time to inform the patients. The factors that affect promotion of communication consist with Habermas (1981/1990) theory where communication is based on open-hearted grounds, honesty and understanding. Clinical implication: A more patient-centered communication and better information may be needed at the emergency departments to secure good care of the patients and thereby facilitate the nurses work.

Bakgrund: Hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning på vårdcentral är en stor del i distriktssköterskans arbete. Arbetsuppgiften blir allt vanligare och ställer krav på distriktssköterskans yrkeskunnighet för att utifrån ett personcentrerat förhållningssätt skapa ett patientmöte där hela patientens livsvärld tas i beaktande. Hälsofrämjande patientmöten innebär bland annat att distriktssköterskan lämnar egenvårdsråd som bidrar till att stärka patienten i sin hälsa och sitt välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning, såsom det erfars av distriktssköterskor. Metod: Studien är en fenomenologisk intervjustudie med grund i livsvärldsperspektivet som genomförts i södra Sverige. Tolv deltagare kontaktades via e-post efter godkännande från vårdcentralchefen. Intervjuer skedde via fysiskt eller digitalt möte och deltagarna svarade på sex intervjufrågor och tre stödfrågor som berörde hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning. Datamaterialet analyserades genom RLR. Resultat: Resultatet består av essensen som är en stund av bekräftelse och skapande av trygghet för patienten och dess tre konstituenter: Inlyssnande av människan i sitt sammanhang, ett lugnt samtal utan stress och ömsesidig förståelse och meningsfullhet. Resultatet beskrivs utifrån distriktssköterskors livsvärldsbeskrivningar. Slutsats: Hälsofrämjande patientmöten skapas genom lyhördhet och fullt fokus på patienten utifrån dennes livsvärld. Det krävs också en meningsfullhet för patienten som sker genom samförstånd och skapandet är beroende av distriktssköterskans erfarenhet. / Background: Health promotion meetings with patients during telephone counselling at healthcare centers are a large part of the district nurse's work. This task places demands on the district nurse's knowledge to create a meeting based on a person-centred approach, where the patient's entire lifeworld is considered. Health-promoting patient meetings mean, among other things, that the district nurse provides self-care advice that contributes to strengthening the patient's well-being. Aim: The aim was to describe health promoting patient encounters during telephone counselling, as experienced by district nurses. Method: The study is a phenomenological interview study grounded in the lifeworld perspective conducted in southern Sweden. The participants were contacted through e-mail after approval from the head of the healthcare centers. Interviews took place in physical and digital meetings. The participants answered six interview questions and three support questions concerning their health-promoting work in patient encounters during telephone counselling. Result: The result consists of the essence which is a moment of confirmation and creating of security for the patient and its three constituents: Listening to the person in context, a calm conversation without stress and mutual understanding and meaningfulness. The result is described based on district nurses' descriptions from experience. Conclusion: Health-promoting patient meetings are created through sensitivity and focus on the patient based on their life world. Meaningfulness is required for the patient, which is created through consensus, this creation is dependent on the district nurse's experience.

Arbetet är en stor del av mångas liv och ledarskapet på arbetet har en stor betydelse för trivseln och effektiviteten på företaget. Chefer har stor påverkan på arbetsplatsen och har möjligheten att förändra och förbättra. Ledarskap har en stor betydelse för medarbetarna och deras hälsa. I denna studien är syftet att förklara hur chefer främjar sina medarbetares goda hälsa. Detta är en kvalitativ studie där nio semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika företag. Resultatet av empirin har skapat en modell som förklarar de fyra huvudkategorierna intagande, delgivande, pådrivande och påverkande. Två begrepp som återkom flertalet gånger under resultatet var lyhördhet och gemenskap. Studiens slutsats är att det krävs ett ledarskap som ger medarbetare förutsättningar till utveckling vilket indirekt leder till effektivisering av arbetsprocessen. Nyckelord: Hälsa, främja, ledarskap, chef, medarbetare, gemenskap. / Work is a large part of many people's lives, and leadership at work is of great importance for the well-being and efficiency of the company. Managers have an influence in the workplace and have the opportunity to change and improve. Leadership has great importance for employees and their health. In this study, the aim is to investigate how managers promote the good health of their employees. This is a qualitative study where nine semi-structured interviews have been implemented at different companies. The results of the empirical work have created a model that explains the four main categories of intake, sharing, pushing, and influencing. Two concepts that came up several times during the results were sensitivity and community. The study concludes that leadership is required that gives employees the conditions for development and indirectly leads to the efficiency of the work process. Keywords: Health, promote, leadership, manager, employees, community.

Sverige som nation har en lång tradition av teknisk innovation att visa upp där Alfa Laval, SKF, Tetra Pak och AGA är några exempel på framgångsrika företag. För att Sverige ska kunna fortsätta att hävda sig i en värld med ökande globalisering måste vi kunna säkerställa tillgången på framtida ingenjörer och naturvetare. Samtidigt har vi under årtionden brottats med problemet att flickor i stor utsträckning tar avstånd från naturvetenskap och teknik i skolan. Studiens syfte är att utröna om yrkesverksamma tekniklärare i grundskolans årskurser 4-6 aktivt arbetar för att stimulera flickornas intresse för teknikämnet i enlighet med den forskning som lyfts fram i litteraturgenomgången eller om det utifrån deras perspektiv finns skäl till att detta inte är nödvändigt. Vidare syftar den till att undersöka om en grupp flickor tycker att undervisningens utformning stimulerar deras intresse för teknik. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:–I vilken utsträckning arbetar lärarna aktivt för att öka intresset för teknikämnet hos flickor i grundskolans årskurser 4-6?–I vilken mån anser lärarna att det är nödvändigt att arbeta genusmedvetet och utforma teknikundervisningen med särskilt fokus på att främja flickors intresse för ämnet?–I vilken mån upplever flickor till de intervjuade lärarna att teknikundervisningens innehåll och utformning stimulerar deras intresse för teknik?Ansatsen utgår från en kvalitativ metod med fokusgrupper och en narrativ analysmetod. Resultatet visar att lärarna tycker att det är viktigt att arbeta genusmedvetet, men att det inte arbetar aktivt i någon större utsträckning för att främja just flickornas intresse för teknikämnet. Flickorna upplever att innehållet och undervisningssituationerna är för starkt vinklat mot pojkarnas intressen, vilket påverkar deras intresse för ämnet negativt.

Mental illness continues to increase, and it is a societal problem that involves many young people. Young people often spend large parts of their upbringing in school and thus this is a place where mental illness becomes particularly evident. School counselors are psychosocial experts who, according to SFS 2010:800, must work to promote health and prevent mental illness. On the other hand, there are organizational challenges in the school counselors' work that prevent them from working as much preventively as they really needed. The aim of the study is therefore to increase understanding of how the school counselors experience their preventive work against mental illness. The study has been based on a qualitative method and is primarily based on the eight interviews held through a semi-structured interview method. The interviewees in the study are school counselors and are all active in Sweden, both women and men. The school counselors express that mental illness is mainly very individual, but that there are also patterns in many cases of how the mental illness expresses itself. There is a connection in the answers of the interviewees to the fact that there are a lot of organizational challenges in the conditions for working preventively against mental illness. The challenges are mainly about lack of time, uneven distribution of resources, unclear guidelines, and a lack of cooperation with other professionals both internally and externally.

Target of Rapamycin Complex 2 (TORC2) has conserved roles in regulating cytoskeleton dynamics and cell migration and has been linked to cancer metastasis. However, little is known about the mechanisms regulating TORC2 activity and function in any system. In Dictyostelium, TORC2 functions at the front of migrating cells downstream of the Ras protein RasC, controlling F-actin dynamics and cAMP production. Here, we report the identification of the small GTPase Rap1 as a conserved binding partner of the TORC2 component RIP3/SIN1, and that Rap1 positively regulates the RasC-mediated activation of TORC2 in Dictyostelium. Moreover, we show that active RasC binds to the catalytic domain of TOR, suggesting a mechanism of TORC2 activation that is similar to Rheb activation of TOR complex 1. Dual Ras/Rap1 regulation of TORC2 may allow for integration of Ras and Rap1 signaling pathways in directed cell migration.