Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver undervisningen inom svenskämnet i grundskolans årskurs 4-6 med fokus på stöd för att utveckla läsförståelsen för elever i läs- och skrivsvårigheter genom lässtrategier. Målet är att bidra med idéer, tankar och kunskap om hur lärare kan planera sin undervisning för att stötta elevers läsförståelseutveckling. Studien fyller en kunskapslucka eftersom det finns begränsad forskning om lässtrategiundervisning för att främja läsförståelseutvecklingen för årskurserna 4-6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket betonar betydelsen av socialt samspel och stöttning, även kallad scaffolding. Fem lärare deltog i studien och har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där de beskrivit sin undervisning om lässtrategier för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data som samlades in analyserades sedan genom en innehållsanalys. Föreliggande studie presenterar lärarnas definitioner av begreppen läsförståelse, lässtrategier samt läs- och skrivsvårigheter. Vidare beskrivs de möjligheter och utmaningarna lärarna beskrev med lässtrategiundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultaten tyder på att det finns samband mellan elevers medvetna val och framsteg i läsförståelseutvecklingen. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how teachers describe the teachingof Swedish in primary school grades 4-6 with focus on support for developing reading comprehension for pupils with reading and writing difficulties through reading strategies. The goal is to contribute with ideas, thoughts, and knowledge about how teachers can plan their teaching to support pupils reading comprehension development. The study fills a knowledge gap as there is limited research on reading strategy teaching to promote reading comprehension development for the grades 4-6. The study is based on the sociocultural perspective, which emphasizes the importance of social interaction and support, also known as scaffolding. Five teachers were interviewed using semi-structured interviews where they describe their teaching of reading strategies working with pupils with reading and writing difficulties. The data was analyzed usinga content analysis. The study presents the teachers’ definitions of the concepts of reading comprehension, reading strategies, and reading and writing difficulties. Furthermore, opportunities and challenges that the teachers describe using reading strategies when teachingpupils inreading and writing difficulties are highlighted. The results indicate that there are connections between pupils’ conscious choices and progress in reading comprehension development.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftetmed studien är att undersöka aspekter som gör digitala texter tillgängliga förutvald mottagargrupp med hjälp av principer framtagna för dessa i kombinationmed principer inom informationsdesign. Undersökningar och analyser har gjorts genom litteraturundersökning, läsbarhetsanalys, enkätundersökning, intervju och A/B test. Undersökningarna har visat på behovet av förenklat, anpassat informationsmaterial för mottagarna. Ett förslag på ett anpassat exempelmaterial för mottagarna läggs fram i slutet av rapporten.Teorier som har används i studien är läsbarhetsteorier, kommunikationsteoriersamt teorier inom grafisk formgivning och tillgänglighet för att styrka studien och dess relevans inom forskningen.

The overall purpose of the present study is to investigate experiences of adaptations and special support during the final years of school, from junior high school to high school. Part of the aim is to analyse teachers' perceptions of the support they provide in the Swedish language subject to students who have dyslexia and/or reading and writing difficulties. The other part is to establish how students with dyslexia and/or reading and writing difficulties perceive the support they receive. To achieve the aim, three semi-structured interviews were conducted with one junior high school teacher and two high school teachers, all of whom are experienced teachers in Swedish. Furthermore, three semi-structured interviews were conducted with high school students.                      The empirical evidence obtained was analysed based on Lev Vygotskij's sociocultural theory. The results show that the teachers partially agree on how they can adapt the teaching of Swedish for students with dyslexia and/or reading and writing difficulties from a socio-cultural perspective. Furthermore, the results demonstrate that the three teachers believe that they lack on-going education about dyslexia and reading and writing difficulties. The results from the interviews with the high school students show that they experience less support from teachers at high school compared to junior high school. We can conclude that Swedish teachers need more knowledge about the causes of dyslexia and other reading and writing difficulties in order to design sustainable and well-functioning support and adaptations. Another conclusion is that most of the teachers (2 out of 3) have insight into how the external conditions in the learning environment can be adapted to accommodate students’ reading and writing problems. A second conclusion drawn from the high school students' responses is that they would like more support from teachers in all subjects, not only Swedish. The final conclusion, which is considered very important, is their wish for the teachers to acknowledge and highlight their strengths instead of pointing out their weaknesses.

Syftet med arbetet är att undersöka hur språk- och skrivsvårigheter kan påverka ett ämne som SO då detta ämne lägger stor fokus på innehållet. Det är svårt att lära sig och förstå ett innehåll i en text om du måste lägga största fokuset på att ens kunna läsa texten. För att komma fram till ett resultat har vi valt ut artiklar och använt oss av äldre forskning utifrån dem. Vi har valt ut 8 forskningsartiklar samt avhandlingar och böcker som vi arbetat med. Vi har använt oss av både internationell forskning samt svensk forskning i våra valda artiklar.

[pt] O estudo O nó da rede: percepções dos agentes formuladores e implementadores sobre a política de correção de fluxo da/na alfabetização busca compreender as percepções que os agentes implementadores de nível da rua e de médio escalão possuem sobre as políticas de correção de fluxo e, principalmente, sobre o Projeto Carioquinha, implementado pela Secretaria Municipal de Educação do Rio de Janeiro no ano de 2019. Como referencial teórico este trabalho apoia-se nos estudos da burocracia de nível da rua, inaugurados por Lipsky. Numa perspectiva interdisciplinar, aproxima-se da Sociologia da Educação, olhando para os efeitos do fracasso escolar e da desigualdade educacional. A investigação, realizada por meio de uma abordagem qualitativa, se concentra na análise dos documentos pertinentes à política. Em seguida, examinou-se as bases de dados do Censo Escolar das escolas selecionadas. Finalmente, foram coletadas as percepções dos professores, coordenadores e gestores vinculados ao Projeto Carioquinha das escolas analisadas através de entrevistas semiestruturadas. Estas entrevistas foram realizadas no ambiente virtual em decorrência do distanciamento social imposto pela pandemia. A pesquisa confirma resultados anteriores de outros estudos da influência de variáveis como cor, origem social, participação familiar sobre o processo de ensino e aprendizagem. Além disso, em 2020, o acesso ao aparato tecnológico e a tecnologia despontam como fatores limitantes e desafiantes ao trabalho com os alunos matriculados no Projeto Carioquinha. Discute-se ainda a percepção dos agentes implementadores sobre suas expectativas na recuperação e/ou alfabetização dos estudantes do 3º. ano do Ensino fundamental dos Anos Iniciais inscritos no Programa de Correção de fluxo bem como suas potencialidades. / [en] The network node: perceptions of the formulating and implementing agents on the flow correction policy of/in literacy study seeks to understand the perceptions that street-level and middle-level implementing agents have on the flow correction policies and, mainly, about the Carioquinha Program, implemented by the Municipal Education Secretary of Rio de Janeiro in 2019. As a theoretical reference, this work is based on the studies of street-level bureaucracy, inaugurated by Michael Lipsky (1980). In an interdisciplinary perspective, it approaches the Sociology of Education, looking at the effects of school failure and educational inequality. The investigation, using a qualitative approach, concentrates on the analysis of the relevant policy documents. Next, the databases of the School Census of the selected schools were examined. Finally, the perceptions of the teachers, coordinators and managers linked to the Carioquinha Program were collected from the analyzed schools using semi-structured interviews. These interviews were conducted virtually due to the social distancing imposed by the pandemic. The research confirms previous results by other studies of the influence of variables such as color, social origin and family participation on the teaching and learning process. Furthermore, in 2020, access to the technological apparatus and the technology emerged as limiting and challenging factors in the work with students registered in the Carioquinha Program. It also discusses the perception of the implementing agents about their expectations in the recovery and/or literacy of the students from the 3rd year of the Elementary Education in the Early Years enrolled in the Flow Correction Program, as well as its potential.

Denna studie syftar till att undersöka hur digitala verktyg kan användas som stöd för elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling. För att förstå hur lärare arbetar med verktygen för att stötta elever och vilka faktorer som påverkar detta behövs det få svar på olika frågor. Studien undersöker vilka möjligheter och utmaningar det finns med användandet av det digitala verktyget, lärares beskrivning av användandet med digitala verktyg och hur lärares digitala kompetens påverkar användandet.  Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i ramfaktorteorin och teoretiska begrepp från det sociokulturella perspektivet om den proximala utvecklingszonen och scaffolding. För att uppfylla syftet med studien har en kvalitativ datasamlingsmetod genomförts i form av intervjuer. Fem intervjuer med sex olika lärare genomfördes för att få svar på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar på att respondenterna uttrycker att de digitala verktygen är en positiv faktor för att utveckla elever med svenska som andraspråk i deras skrivutveckling. Det huvudsakliga resultatet i studien var de olika funktionerna med verktygen som ansågs som en givande möjlighet. Digitala verktygets korrigeringsfunktioner, talsyntes och översättning ligger till grund för elevers skrivutveckling. Utmaningar med digitala verktyget berörs också i studiens resultat. Arbetet med verktygen ger krav på lärare och deras digitala kompetens för att använda verktygen på ett effektivt sätt. Studiens metod och resultat diskuteras slutligen i samband med teori och syfte. / This study aims to investigate how digital tools can be used to support pupils with Swedish as a second language in their writing development. To understand how teachers work with digital tools to support pupils and what factors influence this, it is necessary to get answers to various questions. The study investigates what opportunities and challenges there are with the use of the digital tool, teachers’ descriptions of the use of digital tools and how teachers’ digital competence affects their use. The study’s theoretical standpoint is based on the framework factor theory and theoretical concepts from the sociocultural perspective on the proximal development zone and scaffolding. To fulfill the purpose of the study, a qualitative data collection method was conducted in form of interviews. Five interviews with six different teachers were implemented to get answers to the study’s questions. The result of the study show that the respondents express that the digital tools are a positive factor for developing student with Swedish as a second language in their writing development. The main result of the study was different functions with the tool which was considered a rewarding opportunity. The digital tool’s correction functions, speech synthesis and translation form the basis for pupils writing development. Working with the tools places demands on teachers and their digital skills to use the tools effectively. The study’s method and results are finally discussed in connection with theory and purpose.

This study is concerned with Swedish as a school subject, with teachers in Swedish and with the relevance of teacher training, all of which I discuss in the perspective of professionalism. When it comes to content, the Swedish subject is characterized by disruption. The informants describe different subjects, but communicative skills seem to be their most important objective. And among the informants the collective view on the Swedish subject is that of Swedish as Skills. Furthermore, the concept of integrated studies in secondary school is interpreted and construed in two different ways, formal subject integration and one that might be called “true” subject integration. The study also points to discrepancies between teacher education and the profession. One such discrepancy concerns the core of Swedish as a subject. Another concerns the teaching and responsibility of children with reading and writing disabilities and other states of difficulties, such as ADHD. The teachers in this study did not get such proficiency during teacher training, and this causes frustration and feelings of inadequacy. At the same time the Swedish educational authorities presuppose that this area is the concern of every teacher, and not solely the concern of teachers of the Swedish subject. The subject concept, the use and ideology of steering documents, subject integration as well as the status of teacher training are factors that seem to have an impact on the autonomy and status of teachers.

This thesis delves into the unique educational challenges and learning styles of students with reading and writing difficulties, specifically within the context of programming and web development. We explore the aspects of cognition, emotion, and motivation, offering a nuanced exploration of how task structures and educational environments impact these students. Employing an Activity and Action-Based framework, the study engages with a blend of observational and interview methodologies. This approach provides an in-depth understanding of how students with reading and writing difficulties interact with and perceive various educational tasks, particularly those with a heavy reliance on text. The insights gleaned from this research are significant, offering valuable guidance for tailoring educational strategies and technological tools to more effectively meet the needs of students with reading and writing difficulties in the increasingly important fields of programming and web development. / Detta examensarbete utforskar de unika utbildningsutmaningarna och inlärningsstrategier hos studenter med läs- och skrivsvårigheter, särskilt inom programmering och webbutveckling. Vi undersöker aspekter av kognition, emotion och motivation och erbjuder en nyanserad bild av hur uppgiftsstrukturer och utbildningsmiljöer påverkar dessa studenter. Genom att använda en aktivitets- och handlingsbaserad ram, engagerar sig studien i en kombination av observations- och intervju-metodologier. Denna metod ger en djup förståelse för hur studenter med läs- och skrivsvårigheter interagerar med och uppfattar olika utbildningsuppgifter, särskilt de mer textintensiva. Insikterna som erhållits från denna forskning är betydande och erbjuder värdefull vägledning för att anpassa utbildningsstrategier och teknologiska verktyg för att mer effektivt möta behoven hos studenter med läs- och skrivsvårigheter inom de alltmer viktiga områdena programmering och webbutveckling.

Samhällskunskapsämnet ska bidra till att utveckla elevers kunskaper om demokratiska värden, mänskliga rättigheter samt utveckla förståelse för olika förhållanden och strukturer i samhället. Dessa kunskaper är avgörande för elevers möjlighet att leva och verka i samhället. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver dock ofta stöd i sin inlärning. Samhällskunskapslärare behöver därför ha kunskap om olika undervisningsmetoder i ämnet som ger dessa elever möjlighet till inlärning. Forskning om undervisningsmetoder i samhällskunskap för elever i dessa svårigheter är begränsad. Det är därför av vikt att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter för att bidra till en mer likvärdig undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter inom ämnet samhällskunskap. Denna studie utgår från två frågeställningar som berör vilka undervisningsmetoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra lärande i samhällskunskap hos elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och utmaningar dessa metoder genererar. För att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av undervisningsmetoder kombineras en sociokulturell teoribildning med en kvalitativ analys baserad på semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare från tre olika skolor intervjuades och intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fem kategoriseringar lyftes fram. Studiens resultat visar att samhällskunskapslärarna använder olika undervisningsmetoder för elever i läs- och skrivsvårigheter, inklusive gemensam läsning, läsförståelsestrategier och användning av digitala verktyg. För skrivande används både metoder som hjälper elever att visa kunskaper och metoder som främjar lärande, inklusive digitala verktyg och muntlig framställning. Kooperativt lärande är också en metod som påvisas främjar lärande i samhällskunskap för elever i läs- och skrivsvårigheter. Utmaningar med användning av metoderna benämner lärarna är att nå alla elever, skapa ett samarbetsvänligt klimat och hitta differentierat material. Slutligen konstateras att skapandet av lärandemöjligheter för elever i läs- och svårigheter genererar en positiv inlärningsmiljö som gynnar lärandet i samhällskunskap för alla elever. / Civics education aims to contribute to the development of pupils' knowledge of democratic values and human rights, as well as to foster an understanding of various social conditions and structures. These knowledge areas are crucial for pupils' ability to live and function in society. However, pupils with reading and writing difficulties often require additional support in their learning process. Therefore, civics education teachers need to have knowledge of different teaching methods that provide these pupils with opportunities for learning. Research on teaching methods in civics education for pupils with such difficulties is limited. Investigating civics education teachers' experiences is crucial for promoting equitable education. The purpose of this study is to provide knowledge on how primary school teachers facilitate learning for pupils with reading and writing difficulties in civics education. This study addresses two research questions regarding the teaching methods described by teachers to facilitate learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties and the opportunities and challenges these methods generate. To examine civics education teachers' descriptions of teaching methods, a sociocultural theory is combined with a qualitative analysis based on semi-structured interviews. Eight teachers from three different schools were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis which generated five categories. The findings of the study indicate that civics education teachers utilize various teaching methods for pupils with reading and writing difficulties, including shared reading, reading comprehension strategies and the use of digital tools. For writing, both methods that assist pupils in demonstrating knowledge and methods that promote learning are utilized, including digital tools and oral presentations. Cooperative learning is also identified as a method that is shown to enhance learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties. Challenges identified by teachers in implementing these methods include reaching all pupils, fostering a cooperative climate and finding differentiated materials. Finally, it is concluded that creating learning opportunities for pupils with reading and writing difficulties generates a positive learning environment that benefits the learning in civics education for all pupils.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om de vanligaste läromedlen som verksamma lärare inom svenskämnet för grundskolans årskurser 1–3 använder. Studien blev uppdelad i två delar, där den första delen innefattade att insamla information kring de tre mest förekommande läromedlen i undervisningen. I denna del användes webbenkät som metod. Andra delen av studien behandlade en innehållsanalys av läromedlen i förhållande till läroplanen. Studien genomfördes genom användandet utav teorierna positivistiska perspektivet och hermeneutik. Resultatet av den första delen av studien presenterade de tre mest förekommande läromedlen som lärare väljer till sin läs- och skrivundervisning. Det presenterades även resultat kring varför de väljer just dessa läromedel. Den andra delen av studien resulterade i att läromedlen lärare använder som innefattar både läs- och skrivböcker korrelerar med fler innehållspunkter i läroplanen än vad läsförståelseläromedlen gör. Att hitta läromedel som passar läraren och dess krav, kräver att läraren kritiskt granskar läromedlet i förhållande med läroplanen. / The purpose of this study was to increase knowledge of the most common teaching aids used by active teachers in the Swedish subject for compulsory school grades 1-3. The study was divided into two parts, where the first part consists of collecting information about the three main teaching materials in the education. In this part, online surveys were used as a method. The second part of the study dealt with a content analysis of the teaching materials in relation to the curriculum. To carry out the study, the theories positivist perspective and hermeneutics were used. The results of the first part of the study present the three most common teaching aids that teachers choose for their reading and writing lessons. Results are also presented about why they choose these particular teaching materials. The second part of the study resulted in the teaching aids used by teachers, which include both reading and writing books, correlate with more content points in the curriculum than the reading comprehension teaching aids do. Finding teaching materials that suit the teacher and its requirements, requires the teacher to critically examine the teaching material in relation to the curriculum.