Denna uppsats undersöker hur Instagramprofiler använder språket för att skapa en relation till sina följare och analyserar språkhandlingar utifrån den interpersonella textstrukturen. Syftet är således att analysera användningen av språkhandlingar hos profiler inom tre temaområden på Instagram, samt undersöka om det finns skillnader mellan dessa temaområden. Materialet består av totalt 180 Instagraminlägg och samlades in genom Instagramappen. Instagram­inläggen undersöktes genom att analysera textpartierna för att fastställa vilka språkhandlingar som används. Resultatet visar att påstående och indirekta språkhandlingar är de vanligaste språkhandlingarna hos alla tre temaområden, samt att två temaområden använder språkhandlingar på ett likartat sätt. / This essay examines how Instagram profiles use language to create a relationship with their followers and analyzes language actions based on the interpersonal text structure. The purpose is thus to analyze the use of language actions in profiles within three theme areas on Instagram, and to investigate whether there are differences between these theme areas. The material consists of a total of 180 Instagram posts and was collected through the Instagram app. The Instagram posts were examined by analyzing the text sections to determine which language actions are used. The results show that assertion and indirect language actions are the most common language actions in all three theme areas, and that two theme areas use language actions in a similar way.

No description available.

Denna studie undersöker nyanställda musiklärare i grundskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien undersöker vilka artefakter de använder när de bedömer och vilka prioriteringar som görs. Studien bygger på tre intervjuer i fokusgrupper som analyserats med tematisk analys. Tidigare forskning framhäver att lärare byter jobb allt oftare och att lärarens förmåga att bygga relationer är av stor betydelse för undervisningens kvalitet. Det finns mycket forskat på hur nyutexaminerade musiklärare agerar i sin första yrkesroll. Vissa menar dock på att det kan finnas likheter som berör alla nyanställda, oavsett hur mycket eller lite erfarenhet de har sen innan, därtill sällar sig denna studie. Föreliggande studie finner att nyanställda musiklärare använder flera olika slags artefakter vid bedömning, så som olika typer av planering, skriftliga anteckningar och videoupptagningar. Nyanställda musiklärare prioriterar, enligt denna studie, att fokusera på att strukturera sin musiksal, bygga relation till sina nya elever och kollegor samt kartlägga elevernas aktuella kunskaps och färdighetsnivå för att på så vis handskas med stressen av att vara nyanställd. / This study investigates newly hired music teachers in the elementary school from a sociocultural perspective. The study investigates how they assess their students, which artifacts they use for this, and which priorities they make. The data for the study was collected from interviews in three focus groups. This was then analyzed using thematic analysis within a sociocultural perspective. Previous research shows that teachers change schools more and more often. Furthermore, the teacher’s ability to build relationships has a major impact on the quality of the teaching according to previous research. There is research on how newly examined music teachers act at their first job, however there is also research indicating that there might be similarities amongst newly hired music teachers regardless of their prior working experience. This study is an example of such research. This study finds that newly hired music teachers use many different artifacts as they assess. These can be for instance different types of planning, written notes, and video records. According to the present study, newly hired music teachers prioritize creating a structure in their music room, building relationships with their new pupils and colleagues, and mapping the current level of their student's knowledge and abilities to handle the stress of being a newly hired teacher.

Denna kvalitativa studie syftar till att, genom semistrukturerade intervjuer,undersöka professionellas erfarenheter i arbetet med barn som utsätts för våld. Intervjuerna inkluderade fyra socionomer som jobbar med olika uppgifter, skolkurator, socialsekreterare på mottagningsenheten för inkomna anmälan, socialsekreterare på utredningsenheten och socialsekreterare på kriscentrum som jobbar med frivilliga insatser för personer utsatta för våld. Valet av intervjupersonerna landade också på att de jobbar inom olika kommuner för att påvisa om det finns någon skillnad i arbetet, beroende på kommunens storlek. I syfte att besvara frågeställningarna framställdes en intervjuguide, som med sin tematiska uppbyggnad skulle följa hela processen, från att upptäcka våldsutsattheten till att bevilja insats eller avsluta ett ärende. De teoretiska grunderna i studien, organisationsteorin, anknytningsteorin, handlingsutrymme,samt maktteori är också en grund till besvarande av frågeställningarna. Förutom intervjuguiden och de teoretiska utgångspunkterna lägger bakgrunden och tidigare forskning en viktig grund att förstå vad våld är, vilka konsekvenser det kan innebära för barnet, samt vilka svårigheter de professionella kan stöta på i sitt arbete. Resultatet påvisade att det kan vara väldigt svårt att upptäcka våldsutsatthet hos ett barn, dels för att barn inte vågar berätta om det, dels att symtomen kan vara antingen uteblivna eller vaga för att kunna avgöra att det rör sig om misshandel. Intervjupersonerna uppger att det är viktigt att vara säker att det rör sig om misshandel eftersom en anmälan kan utgöra en stor förändring för barnet och familjen, men samtidigt ska tecken på våld aldrig ignoreras. Relationsskapande med barnet uppges vara den viktigaste förutsättningen för att både upptäcka våld och hjälpa barnet. Men, för att hinna skapa en relation kräver tid och det kan vara svårt eftersom lagen säger att det finns en begränsad tid för alla moment i handläggningsprocessen. / This qualitative study aims to investigate, through semi-structured interviews, the experiences of professionals in working with children who are exposed to violence. The interviews included four social workers who work with different tasks, school counselor, social worker at the reception unit for reports, social worker at the investigation unit and social worker at the crisis center, who work with voluntary efforts for people exposed to violence. The choice of the interviewees also landed on the fact that they work in different municipalities to show if there is any difference in the work depending on the size of the municipality. In order to answer the questions, an interview guide was produced that, with its thematic structure, would follow the entire process, from detecting the exposure to violence to granting intervention or closing a case. The theoretical foundations of the study, organizational theory, attachment theory, room for manoeuvre and power theory are also a basis for answering the questions. In addition to the interview guide and theoretical starting points, the background and previous research lay an important foundation for understanding what violence is, what consequences it can mean for the child and what difficulties the professionals may encounter in their work. The results showed that it can be very difficult to detect exposure to violence, partly because children do not dare to tell about it, and partly because the symptoms can be either absent or vague in being able to determine that it is abuse. The interviewees state that it is important to be sure that it is an abuse because a report can be a big change for the child and the family, but at the same time signs of violence should never be ignored.Relationship building with the child is stated to be the most important prerequisite for both detecting violence and helping the child. But, to have time to create a relationship requires time and it can be difficult because the law says that there is a limited time for all steps in the processing process.

Background: MNEs are more relevant than ever in today’s economy as MNEs stand for one third of global production and 50% of global exports. In Sweden there are roughly 3 958 Swedish owned international companies with at least one subsidiary abroad. As the world has become interconnected and digitalization makes it easier for MNEs to gain customers, the competition has grown tremendously. Subsidiaries within MNEs play a vital role in enhancing competitive advantage through strategic embeddedness and competence development. The vast expansion of MNEs comes of course with problems when expanding quickly and creating subsidiaries. New questions arise as they must choose what market and entry mode they want to conduct, how to utilize, manage, and align the subsidiaries abroad.    Problem: The thesis formulates a research problem by reviewing literature on the topic of internationalization, entry modes, and HQ-subsidiary relationships. It finds that the influence that entry modes have on HQ-subsidiary is an under-researched subject. Most studies on this subject are quantitative studies, so this thesis aims to contribute to the discussion by providing findings from a qualitative approach.   Purpose: The objective of this thesis is to develop insights on relationship dynamics between headquarters and subsidiaries in MNEs, and to illustrate how these interactions vary with the choice of entry strategy.   Research question: “What influences does entry modes have on HQ-subsidiary relationships”.   Method: This thesis adopts a relativist ontology and a social constructionist epistemology. A holistic multiple case study was used, and qualitative data was gathered from four case companies through eleven semi structured interviews. When the data was collected, a thematic analysis was conducted on each of the cases, which generated codes, which are grouped into sub-themes, and then into within-case themes. After this a cross-case analysis was conducted, where the within-case themes were grouped into cross-case themes. These cross-case themes then in the next step turned into the main themes which serve as the foundation for the analysis.    Conclusion: This thesis aimed to explore what influences entry modes has on HQ-Subsidiary relationships, which led to the development of the Jönköping Entry-Relations Model. The research involved discussions with managers at both HQs and subsidiaries, leading to the identification of a process starting from internationalization catalysts to strong relationships and a sense of unity. While entry modes serve as triggers for relationship dynamics, the research found that other factors play a more substantial role in shaping HQ-Subsidiary interactions. Entry modes indirectly influence relationships by presenting challenges that firms must address to foster unity. This thesis contribution to the literature underscores that regardless of entry mode, organizational unity remains the goal. Therefore, while entry modes initiate distinct challenges, they do not directly dictate relationship outcomes.

Many students cancel their studies in adult education and a lack of knowledge in adult pedagogics makes it difficult to support students with neuropsychiatric disability and a need for extra support in class. The need for support measures is often discovered late or not at all which further results in school failures. The purpose of this study is to describe and analyze counselors' work in adult education and how they help students in need of extra support. The experience of eight meritorious counselors in the northern part of Sweden has been raised using semi-structured interviews. Through a thematic analysis,they show that relationship building, earlier school failure and a structured workplace are important factors in discovering the need for extra support. The need for an awareness of colleagues’ competencies and who is responsible for what are two things that are discussed in this study. Further research is needed to be done from the students’ perspective for further knowledge and points of view from both sides and whether the result from this study is consistent with the students’ experiences. / Många elever avbryter sina studier inom den kommunala vuxen utbildningen och brist på kunskap inom vuxenpedagogik försvårar arbetet med att stötta elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med behov av extra anpassning. Behovet av stödåtgärder upptäcks oftast försent eller inte alls vilket resulterar i ytterligare skolmisslyckanden. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete inom vuxenutbildningen och hur de stöttar elever med behov av extra anpassning. Erfarenheter från åtta meriterade studie- och yrkesvägledare inom övre Norrland har lyfts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Genom en tematisk innehållsanalys visar de att relationsbyggande, tidigare skolmisslyckande och struktur inom verksamheten är betydande faktorer när det kommer till att upptäcka och implementera extra anpassningar. Behovet av en medvetenhet om kollegornas kompetenser och vem som ansvarar för vad är två saker som diskuteras under denna studie. Vidare forskning behövs studeras utifrån elevernas perspektiv för att få kunskap samt synvinklar från båda sidorna och om det resultat som framkommit i detta examensarbete överensstämmer med elevernas erfarenheter.

Syftet med denna undersökning är att bidra med den teoretiska förståelsen av hur chefer inom offentliga organisationer hanterar digitala aggressioner. Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats, där 10 chefer från olika offentliga organisationer har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställning, vilket även utgör studiens empiriska material. Intervjupersonerna är verksamma inom olika branscher, inklusive skola, socialtjänst, vård och omsorg samt polis. I denna undersökning har vi strävat efter att undersöka vilka strategier cheferna använder för att hantera och eventuellt förebygga de digitala aggressioner de möter. Resultaten från studien visar att cheferna använder både proaktiva och reaktiva strategier vid hanteringen av digitala aggressioner. De proaktiva strategierna innefattar närvaro, relationsbyggande och tydliga gränser. Att vara en närvarande chef innebär antingen fysisk eller psykisk närvaro. Relationsbyggande innebär att cheferna arbetar med att skapa positiva arbets- och professionella relationer med sina medarbetare samt externa parter. Vidare innebär tydliga gränser att sätta och upprätthålla klara gränser mellan privatliv och arbetsliv. En reaktiv strategi som framhölls var det sociala stödet. Detta innebär att cheferna söker stöd från kollegor på samma hierarkiska nivå för att hantera digitala aggressioner och främja välbefinnande på arbetsplatsen. / The purpose of this study is to contribute to the theoretical understanding of how managers in public organizations handle digital aggressions. The study employs a qualitative research strategy with an abductive approach, where 10 managers from various public organizations have been interviewed to address the study's aim and research question, which also constitute the study's empirical material. The interviewees are active in various sectors including education, social services, healthcare, and police. In this study, our aim has been to explore the strategies managers use to manage and potentially prevent the digital aggressions they encounter. The results of the study indicate that managers employ both proactive and reactive strategies in dealing with digital aggressions. Proactive strategies include presence, relationship-building, and setting clear boundaries. Being a present manager involves either physical or psychological presence. Relationship-building entails managers fostering positive work and professional relationships with their employees as well as external contacts. Furthermore, setting clear boundaries involves establishing and maintaining distinct boundaries between personal and professional life. One reactive strategy highlighted was social support. This involves managers seeking support from colleagues at the same hierarchical level to manage digital aggressions and promote well-being in the workplace.

Summaries in Afrikaans and English / This research has shown that young people of different cultural groups have had and still have limited contact due to the history of our country. This contributed to the fact that there were, and still are, very few opportunities to build relationships. An introductory chapter in which the research methodology is explained, is followed by a discussion utilizing recent literature, of the question how the building of relationships can take place within the context of a diverse youth ministry (chapter 2). It became clear that the church, in its ministry to diverse youth groups, should create opportunities where the quality of relationships can be enhanced. In the research it was found that experiential learning activities, such as initiative activities, could have a positive influence on interpersonal skills in intercultural relationships (chapters 3 and 4). In chapter 5, firstly, certain conclusions were drawn. Secondly, recommendations were made and guidelines formulated regarding the building of relationships in the ministry to diverse youth groups. / Die navorsing vir hierdie studie het getoon dat jeugdiges van verskillende kultuurgroepe vanwee ons land se geskiedenis beperkte kontak gehad het en nog steeds het. Dit het meegebring dat geleenthede om verhoudinge te bou min was en steeds is. Na 'n inleidende hoofstuk waarin die navorsingsmetodologie uiteengesit word, volg 'n bespreking, aan die hand van resente literatuur oor die vraag hoe verhoudingsbou kan plaasvind in 'n diverse jeugbedieningkonteks (hoofstuk 2). Daaruit het dit duidelik geword dat die kerk in sy bediening aan diverse jeuggroepe geleenthede behoort te skep waartydens die kwaliteit van verhoudinge verbeter kan word. Die navorsing het bevind dat ervaringsleeraktiwiteite, byvoorbeeld inisiatiefaktiwiteite, 'n positiewe invloed kan he op interpersoonlike vaardighede in interkulturele verhoudinge (hoofstukke 3 en 4). In hoofstuk 5 is eerstens bepaalde gevolgtrekkings gemaak. Tweedens is aanbevelings gedoen en riglyne geformuleer met die oog op verhoudingsbou in die bediening aan diverse jeuggroepe. / Social Work / M. Diac. (Youth Work)

I min vetenskapliga essä beskriver jag självupplevda situationer som behandlar fyra barn i förskolan och pedagogernas agerande. Berättelserna handlar vid första anblick om pedagogers relationsbyggande och relationskompetens och huruvida de lyckas eller misslyckas att bemöta barnets behov och känslor. I ett relationellt perspektiv, behandlas den första forskningsfrågan, hur pedagogen kan möta barnet för att bygga en god och professionell relation. Det relationella perspektivet har ett fokus på mötet mellan pedagog och barn, med begrepp som relationsbyggande, relationskompetens, barnets perspektiv, trygga relationer; utifrån docenten Emilson, professor Frelin, familjeterapeuterna Juul & Jensen, barnforskaren Johansson samt professor Aspelin och amerikanska professorerna McNally & Slutsky. Jag vidgar mitt synfält med den andra forskningsfrågan, hur pedagogen kan förstå och möta den andres annanhet. Genom ett hermeneutiskt perspektiv söker jag förstå och möta annanheten som varje människa besitter och hur detta påverkar mötet mellan pedagogerna samt mellan pedagog och barn. Jag reflekterar över mitt eget och andras agerande. Jag synliggör hur föreställningar om barnet och min konstruktion av pedagoger, kan påverka min förståelse för och mötet med den andre. Polisen Heder behandlar att professionen ansvarar för ett empatiskt möte. Filosofen Gadamer och hans begrepp förståelsehorisont, används genomgående, tillsammans med begreppet annanhet. Fil.dr. Bjervås och docenten Emilson bidrar till en ytterligare förståelse för annanheten, genom olika föreställningar om barnet. Vidare reflekterar jag över min konstruktion av den andre samt även mitt ansvar i kunnandet, med hjälp av docenterna Hjertström Lappalainen & Schwarz. Syftet med essän är att problematisera förskolan som en komplex mötesarena av relationer, erfarenheter, annanheter och föreställningar, vilket jag med mina perspektiv och forskningsfrågor ämnar synliggöra. Begreppet förståelsehorisont och mötet med annanheten, har givit mig en bredare blick för mitt framtida kunnande. Metoden har varit essäskrivandet, min berättelse, reflektion över erfarenheten, den teoretiska förankringen, mentorsamtal och en skrivgrupps reflektioner. Undersökningsmetoden har varit berikande då min praktiska kunskap har problematiserats och kan således utvecklas. / In my scientific essay, I describe self-experienced situations that deal with four children in preschool and the educators' actions. The stories are at first sight about educators' relationship building and relationship skills and whether they succeed or fail to respond to the child's needs and feelings. In a relational perspective, the first research question is addressed, how the educator can meet the child to build a good and professional relationship. The relational perspective focuses on the encounter between educator and child, with concepts such as relationship building, relationship skills, the child's perspective, safe relationships; from the docent Emilson, Professor Frelin, family therapists Juul & Jensen, child researcher Johansson and Professor Aspelin and American Professors McNally & Slutsky. I broaden my sight with the second research question, how the educator can understand and meet the other's otherness. Through a hermeneutic perspective, I seek to understand and meet the otherness each person possesses and how this affects the encounter between the educators as well as between educators and children. I reflect on my own and others' actions. I visualize how assumptions of the child and my construction of educators, can affect my understanding of and the encounter with the other. Policeman Heder deal with the profession as responsible for an empathetic encounter. The philosopher Gadamer and his concept horizon of understanding, is used consistently, with the concept otherness. PhD Bjervås, and the docent Emilson contribute to a further understanding of the otherness, through different assumptions of the child. Furthermore, I reflect on my construction of the other as well as my responsibility in the know-how, with the help of docents Hjertström Lappalainen & Schwarz. The purpose of the essay, is to problematize preschool as a complex arena of encounters, with relationships, experiences, otherness and assumptions, which I aim to make visible with my perspectives and research questions. The concept horizon of understanding and the encounter with the otherness, has given me a broader view of my future know-how. The method has been my essay writing, my story, reflection on the experience, the theoretical framework, mentor conversation and a writing group’s reflections. The research method has been enriching as my practical knowledge has been problematized and can thus be developed.

The concept of formal networks is widely spread and appreciated as a way of building long-term relationships and creating value for the company. Value contains a number of different meanings and can therefore be valued differently by different people and businesses. This thesis focus on micro companies and how they create value through formal business networks. The thesis is all through divided into four different themes; networking, intentions, values and problems with formal networks. The themes are focusing on both aspects from theory and our seven respondents. The data collected through theories as well as interviews with members and former members has given a conclusion of what is most important while being in a formal network. The respondents had different views on what exactly they wanted to get out of being active in business networks. Overall we got a clear picture of the importance of goals, dedication, curiosity, loyalty, trust and preparation while attending a formal network.