Le contexte particulier de la pandémie de la COVID-19 a engendré pour tous des bouleversements sociaux et économiques et plusieurs mesures exceptionnelles ont été mises en place, dont celle du couvre-feu, imposée au Québec en date du 9 janvier 2021 à 20 h 00. Les politiques adoptées pour atténuer la propagation de la COVID-19 constituent une expérience sociale sans précédent. La théorie des activités routinières prédit que les mesures qui influencent les activités sociales auront un impact certain sur la criminalité. Le couvre-feu a considérablement réduit les probabilités d’un tel regroupement, du moins pendant une période définie (par exemple, de 20 h 00 à 5 h 00). Il est possible que le couvre-feu ait pu avoir un impact sur la délinquance, mais aussi sur son déplacement dans l'espace et dans le temps. L’objectif de cette recherche est d’évaluer l’impact du couvre-feu imposé en janvier 2021 sur la criminalité dans la ville de Montréal. Plus spécifiquement, ce mémoire vise à évaluer : (1) s’il y a eu une augmentation ou une diminution de la criminalité, tout en examinant l’impact sur les différents types de crimes, (2) les heures de commission des délits et les types de lieux affectés par ces variations. Les analyses de type spatio-temporelles sont basées sur les données officielles de la criminalité du Service de police de la ville de Montréal (SPVM). Alors que la plupart des études disponibles jusqu'à présent se sont penchées sur l'impact du COVID sur le nombre de crimes (enregistrés), celle-ci recherche spécifiquement l'existence de déplacement dans l'espace et dans le temps. Ce mémoire apporte donc une contribution importante à la littérature sur les impacts d’un couvre-feu sur le crime. En effet, les résultats indiquent que la criminalité diminue initialement à la suite de l’imposition du couvre-feu, cependant cette perturbation est temporaire uniquement. De plus, un déplacement temporel est constaté puisque les taux de crimes sont plus élevés dans les heures où la mesure n’est pas en vigueur. Au niveau géographique, il n’y a pas de déplacement spatial de la criminalité observé à la suite du couvre-feu. Il est intéressant pour les décideurs de connaître les impacts de ce type de mesure sur la criminalité. / The particular context of the COVID-19 pandemic has caused social and economic upheavals for all and several exceptional measures have been put in place, including a curfew, imposed in Quebec on January 9, 2021 at 8:00 p.m. The policies adopted to mitigate the propagation of COVID-19 are an unprecedented social experiment. Routine activity theory predicts that measures that influence social activities will significantly impact crime. The curfew has greatly reduced the likelihood of such a gathering, at least for a defined period (e.g., from 8:00 p.m. to 5:00 a.m.). It is possible that the curfew could have impacted not only crime but also its movement in space and time. This research aims to assess the impact of the curfew on crime in the city of Montreal. More specifically, it aims to assess: (1) whether there has been an increase or a decrease in crime while examining the impact on different types of crime, (2) the times of commission of the offences and the types of locations affected by these variations. Spatio-temporal analyses are based on official crime data from the police department of Montreal. While most studies available so far have looked at the impact of COVID on the number of (recorded) crimes, this one specifically seeks the existence of displacement in space and in time. This dissertation contributes significantly to the literature on the impacts of a curfew on crime. Indeed, the results indicate that crime initially decreases following the imposition of the curfew, but this disruption is only temporary. Additionally, a temporal displacement is observed as crime rates are higher during the hours when the curfew is not in effect. There are no indicators of spatial displacement due to the curfew. Understanding the impacts of such measures on crime is important for policymakers.

Title: The men we don’t see, and the women we can’t hear: A qualitative interview study about prostitution and human trafficking in hotel environment. This qualitative interview study aims to put a light on hotel staff’s experiences of how prostitution and human trafficking exist within their workplaces. We examine this on the basis of the Swedish policy ‘Hotellkurage’ as a crime prevention method in the hotel environment in Northern Sweden. The policy is built on the idea of civil courage and aims to include both hotel staff and hotel guests. Thematic analysis was used to collect data and code it to themes describing similarities, differences and patterns in the data. The theoretical framework for this thesis is based on the routine activity theory, the bystander effect, the emotional labor theory, and the halo effect within stereotypes. By interviewing six informants with different work positions we discovered that it seems to be hard for the hotel staff to intervene based on their gut feeling in situations involving violence. We also found that there is an underlying expectation on hotel staff to have knowledge about handling situations of prostitution and/or human trafficking, and cope with their personal emotions through out emotional labor. The role conflict of being service-minded and intervene in situations involving prostitution or human trafficking are severe. The organizational conditions, response from the management and the cooperation with local police seem to be crucial in order to use methods based on civil courage in hotel staff’s working environment. Hotel staff should be more educated and encouraged to act upon their gut feeling in situations involving prostitution and human trafficking. Finally, the study finds that stereotypes of perpetrators in prostitution and human trafficking usually don’t add up to the stereotypical view of a perpetrator due to their often common apperance. Also, the victims of prostitution and human trafficking are viewed in a stereotypical way, which leads to a higher risk of other vulnerable social groups not to be discovered in the hotel environment.

I dagens samhälle har den brottslighet som drabbar företagen blivit vardag och de efterföljande konsekvenserna är många. I Landskrona kommun har ungefär hälften av handelsidkarna blivit utsatta för brott och en majoritet är oroliga för att drabbas. Till följd av denna problematik syftar studien till att fördjupa förståelsen gällande Landskronas handelsidkares upplevelser av oro och utsatthet för brott, hur de arbetar mot problematiken idag samt vilka åtgärder de önskar implementeras. Utifrån resultatet har även åtgärdsförslag utarbetats. För att uppnå studiens syfte tillämpades åtta kvalitativa intervjuer med handelsidkare i Landskrona. En tematisk analys av intervjuerna resulterade i sex teman; oro för utsatthet, utsatthet, förändring, tillämpade åtgärder, rättssystemet och önskade åtgärder. Resultatet visade att majoriteten av handelsidkarna inte upplevde en oro att utsättas för brott samt att det skett en positiv utveckling i Landskrona. Alla deltagare vittnade om en utsatthet för brott där stöldbrottslighet drabbade dem främst. Dock polisanmäldes endast vissa brott och det framkom ett missnöje gällande att anmälningar sällan resulterade i något. Från intervjuerna framträdde även en okunskap gällande hur och när polisanmälningar kan och bör genomföras. Handelsidkarnas åtgärder inkluderar bland annat kamerabevakning, väktare, skalskydd, kommunikation, uppmärksamhet mot kunder och larm. Deltagarna önskar främst mer poliser och väktare i stan, fler bevakningskameror och förbättrad kommunikation. För att öka tryggheten och minska brottsutsattheten bland handelsidkare i Landskrona föreslås 1) utbildningsinsatser om polisanmälan och andra lagar och regler som är av relevans för handelsidkare, 2) ökad kommunikation via appen Säkerhetscenter och 3) ökad samverkan mellan kommun, skola, polis och handelsidkare. Förslag på framtida forskning inkluderar bland annat att liknande studier genomförs i andra städer eller med andra deltagare. / Crime affects businesses everyday, and the consequences that follow are numerous. About half of the retailers in Landskrona were victims of crime, with many fearful of victimization. As a result of this problem, the study aims to deepen the understanding of Landskrona’s retailers’ experiences of fear of crime and crime victimization, how they are currently addressing the problem, and what measures they would want to see implemented. Based on the results, three crime prevention strategies have been proposed. The research questions were answered by conducting eight qualitative interviews with retailers in central Landskrona. A thematic analysis of the interviews resulted in six themes: fear of crime, experiences of victimization, development, implemented measures, the legal system, and desired actions. The results indicated that a majority of retailers did not experience a significant fear of being victimized and that the overall development in Landskrona has been positive. All participants had been victims of crime and theft were the most common. However, few crimes were reported to the police and the retailers expressed discontent with the fact that reports rarely result in anything. The result also showed a lack of knowledge regarding how and when a crime should be reported. Crime prevention strategies used by the retailers include surveillance cameras, security guards, exterior protection, communication, attentiveness to customers, and alarms. There was a desire for enhanced police and security guards on patrol, increased camera surveillance, and communication with other retailers. To reduce fear of crime and victimization among retailers in Landskrona, this study proposes 1) educational initiatives regarding reporting crime, 2) improved communication through an app, and 3) increased collaboration between the municipality, schools, police, and retailers. Proposals for future research include among other things that similar studies are conducted in other cities or with other participants.

Det pågår många brottsförebyggande arbeten idag i Sverige och dessa sker oftast genom sociala insatser, men det är allt för få satsningar som avser den fysiska miljön. Den påverkar oss människor mer än vad vi tror. Syftet med denna studie är att göra en systematisk analys av den fysiska miljön i tre särskilt utsatta områden och undersöka hur dessa miljöer kan skapa brottsmöjligheter. Områdena Bergsjön, Rinkeby och Vivalla undersöks i denna rapport, dessa är valda till särskilt utsatta områden och där finns en rådande problematik och även en högre koncentration av kriminella (Polisen, 2017). Fakta och teorier som bland annat rutinaktivitetsteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsidéer behandlas i studiens bakgrund. Likheterna mellan områdenas fysiska miljöer sammanställs genom kartjämförelser, platsanalyser och intervjuer.    Metoden visade att trafiksepareringen hade skapat många mörka gångtunnlar in till områdena som skapade oattraktiva och otrygga inträden. Att områdena var bilfria ledde ytterligare till att många ställen blev ödsliga, obevakade och otrygga. Områdenas byggnader var vidare inte varierade och det kunde förekomma flera likadana hus bredvid varandra, till och med över hela områden. För en brottsling är det enklare att begå brott i en enkel detaljfattig miljö, eftersom det då är färre saker att hålla koll på och det blir mycket enklare att begå brottet när övriga människor inte ser sig omkring sig. En annan likhet var gatustrukturen, till exempel hade de tre områdena återvändsgator som inte sammanvävde vägarna med varandra. Detta bidrog till segregerade områden och svårigheter för polisen att komma fram och utföra sina insatser på ett effektivt sätt. Även byggnadernas placering mot gatan påverkade huruvida det skapades naturlig övervakning som kunde motverka brottslighet. Därmed blev slutsatsen att likheterna i den fysiska miljön mellan de tre områdena kan underlätta möjligheterna för att begå brott. / There is many jobs today in Sweden for crime prevention and these happen often through social efforts, but there is way too few of these for the physical environment that actually affects us more than we think they do. The purpose with this study is to make a systematical analysis of the physical environment in three deprives areas and examine if these environments can create crime opportunities. The chosen places are Bergsjön, Rinkeby and Vivalla with current problematic and high crime concentration (Polisen, 2017). Fact and theories such as the Routine Activity Theory, CPTED and Jane Jacobs’s urban ideas is treated in the study’s background. Similarities between the areas physical environment is compiled through map comparisons, place analysis and interviews.   The methods result showed that the traffic separation created many dark tunnels into the areas, which caused unattractive and insecure entries. The buildings in the areas were also not varied and there could be a several of similar houses next to each other or over the whole field. It can be easier for a criminal to commit crimes in a simple surrounding without details, because it is fewer things to keep track of and it becomes much easier to commit the crime when people doesn’t look around themselves. Another similarity was the street structures, for example the three areas had blind alleys that didn't interweave the streets with each other. This contributed to segregated areas and difficulties for the police to arrive and perform their efforts effectively. Even the buildings placement to the street affected whether they had a natural surveillance that could prevent crime. This concluded that the physical environment in these three deprived areas can affect the emergence of crime.