Form language - a language for all of us? is a thesis in information design with a focus on spatial design. The purpose of this thesis is to develop a design proposition that exemplifies how the form language can be used to guide museum visitors, thus promoting the flow of movement and information retrieval. The work is based on the thematic exhibition Framtidsland at Arbetets museum in Norrköping. This thesis is a small part of a major survey to find out how spatial information affects visitors' flow of movements in thematic exhibitions. The overall information design problem includes motion flow and navigation in exhibition environments. Many thematic exhibitions do not communicate how the visitor should relocate and lacks clarity in structure and implementation. With the support of acquired empirical information from an informant interview, expert interview and a three-way site analysis on Framtidsland, the existing problems have been identified. The basic issues in the exhibition include ambiguous spatial information and guidance, which complicates the flow of movement and information retrieval for the visitor. There is a need for clearer guidance, structure, a line of argument and a coherent form language. Based on theory of wayfinding/wayshowing, cognition, design rules and design principles, combined with results from a user test, a design proposition has been developed. The design proposition shows that form language is a language for all of us, and that it affects us more than we think. This study shows that spatial information can contain guiding design and visual balance to create better structure as well as facilitate movement flow for visitors in thematic exhibitions. / Formspråk – ett språk för alla? är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som exemplifierar hur formspråk kan användas för att vägleda museibesökare och därmed främja rörelseflödet samt informationsinhämtningen. Arbetet utgår från den tematiska utställningen Framtidsland på Arbetets museum i Norrköping. Examensarbetet är en liten del av en större undersökning att ta reda på hur rumslig information påverkar besökares rörelseflöden i tematiska utställningar. Det övergripande informationsdesignproblemet omfattar rörelseflöde och navigering i utställningsmiljöer. Många tematiska utställningar kommunicerar inte hur besökaren ska röra sig och saknar en tydlighet i struktur och genomförande. Med stöd från inhämtad empiri av en informantintervju, expertintervju samt en tredelad platsanalys på utställningen Framtidsland har de befintliga problemen kunnat identifieras. De grundläggande problemen i utställningen omfattar otydlig rumslig information och vägledning, vilket försvårar rörelseflödet och informationsinhämtningen för besökaren. Det finns behov av en tydligare vägledning, struktur, en röd tråd och ett sammanhängande formspråk. Baserat på teori om wayfinding/wayshowing, kognition, gestaltlagar och designprinciper samt resultat från användartest har ett designförslag utvecklats. Den framtagna gestaltningen visar att formspråk är ett språk för alla, och att det påverkar oss människor mer än vi tror. Denna studie visar att rumslig information kan innehålla vägledande design och visuell balans för att skapa bättre struktur samt underlätta rörelseflödet för besökare i tematiska utställningar.

In this ethnographic study of “Volvo greasers” [Volvoraggare] in a peri-urban community in Sweden, risk-taking practices with motor vehicles, such as speeding and drifting, are explored and analyzed in relation to age, gender, class and place. Young men’s risk-taking with motor vehicles regularly generates public debate as a traffic safety issue, often resulting in various policy suggestions, such as curfews or raising of the driving licence age. Seldom are these suggested solutions based on critical ethnographic research where intersections of age, gender, class and place are highlighted. The study is based on ethnographic fieldwork, that is, participant observation, and informal and formal interviews, with greaser men and women between the ages of 15 and 19, as well as formal interviews with pupils at the local high school and with youth centre staff in the local community. The study has two overarching aims. The first is empirical: to make visible an under-studied area of contemporary youth culture in Sweden – the (Volvo) greasers. In order to understand how the greasers’ risk-taking with vehicles is manifested, talked about and practised, the thesis critically engages with the contexts of the risk-taking practices and their effects at both the material and the discursive levels. The second aim is theoretical. Through contextualization as an analytical tool, a theoretical contribution of the thesis is the development of a situated concept of risk‐taking. The thesis illustrates how intersecting norms and conceptions around age, gender, class and place are practised at the local level, thus highlighting the social character of risk--‐taking practices. A central analytical notion is the greasers’ negotiation of place, developed through the concept of spatial boredom, which affects their construction of personhood and their social practices. In light of this, the thesis suggests that situated risk-taking with motor vehicles benefit from being formulated as violations, which furthers the understanding of young people’s risk-taking practices with motor vehicles and paves the way for more multi-faceted discussions in theory, as well as in practice and policy-making around traffic safety. / I denna etnografiska studie av "Volvoraggare" i ett stadsnära samhälle i Sverige undersöks risktagande praktiker med motorfordon, såsom fortkörning och sladdande, och analyseras i förhållande till ålder, kön, klass och plats. Unga mäns risktagande med motorfordon genererar ofta offentlig debatt som en trafiksäkerhetsfråga, vilket har resulterat i olika politiska förslag som t.ex. utegångsförbud eller höjning av körkortsåldern. Sällan är dessa föreslagna lösningar baserade på kritisk etnografisk forskning där intersektioner av ålder, kön, klass och plats studeras. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete, det vill säga deltagande observation och informella och formella intervjuer med unga raggare, män och kvinnor, i åldern 15 till 19, samt intervjuer med elever från det lokala högstadiet och med personal på den lokala fritidsgården. Studien har två övergripande syften. Det första syftet med studien är empiriskt: att synliggöra ett understuderat område av samtida ungdomskultur i Sverige --‐ (Volvo) raggare. För att förstå hur raggarnas risktagande med fordon manifesteras, talas om och praktiseras, diskuterar avhandlingen kontexten för och effekterna av de risktagande praktikerna på materiell och diskursiv nivå. Det andra syftet är teoretiskt. Med hjälp av kontextualisering som ett analytiskt verktyg är ett av avhandlingens teoretiska bidrag en vidareutveckling av risktagande som ett situerat begrepp. Avhandlingen visar hur normer och föreställningar kring ålder, kön, klass och plats praktiseras på lokal nivå och belyser därmed de risktagande praktikernas sociala karaktär. Ett centralt analytiskt begrepp för att förstå raggarnas förhandling med plats är rumslig tristess, vilket påverkar deras konstruktion av personskap och deras sociala praktiker. Mot bakgrund av detta föreslår avhandlingen att situerat risktagande med motorfordon bör omformuleras som kränkningar, vilket ytterligare skulle utveckla förståelsen av ungdomars risktagande praktiker med motorfordon och bana väg för en mer mångfacetterad diskussion inom såväl teori som inom trafiksäkerhetspraktik och ‐politik.

Detta examensarbete är en studie i hur en kontorsmiljö i form utav fyra stycken cellkontor och ett konferensrum kan utformas för en myndighet. Med syfte att skapa ett gestaltningsförslag som visualiserar möjliga lösningar för kontorets arbetsgrupp, för att sedan utformas till en aktivitetsbaserad kontorsmiljö som ska stödja arbetsgruppens behov och arbetssätt. Samarbetet har varit tillsammans med Näringslivsenheten i Stadshuset, Eskilstuna. Arbetsgruppen på Näringslivsenheten upplever att de vill vara mer integrerade med varandra då det är en stor del av deras arbetssätt. Väggarna, som cellkontoren innebär, skapar barriärer mellan användarna och medför en påverkan av deras arbetssätt. Lokalerna som verksamheten befinner sig i saknar även en identitet som speglar verksamhetens arbete och värden. Studien baseras på teori och litteratur om den rumsliga miljön, aktivitetsbaserat kontor, zoner i kontorsmiljön, kognitivt perspektiv, affordans, färg, ljus och kreativitetens betydelse i kontorsmiljön. Metoderna som använts i studien är: Human centered-design, platsanalys, kvalitativ intervju, observation, workshop, 3D modell och analys av insamlad data. Resultatet av studien visar ett gestaltningsförslag på en aktivitetsbaserad kontorsmiljö som innefattar funktioner som bygger på användarnas behov. Resultatet ska vara ett inspirationsmaterial till Näringslivsenheten för en eventuell framtida genomförning. Samtidigt som det även är ett inspirationsmaterial till övriga användare i kontorsmiljöer som är ute efter en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. / This is a study of how an office environment in the form of four cell offices and a conference room can be designed for a local authority. The purpose of the study is to provide a design proposal that visualizes possible solutions for the office's workgroup, which may then be transformed into an activity-based office that will support the users’ needs and working methods. This study was written in cooperation with the Business Unit in the City Hall, Eskilstuna. The working team at the Business Unit wants to be more integrated with each other as it is a major part of their way of working. The walls of the cell offices create barriers between users and negatively affect their preferred way of working. The premises in which the business is located also lacks an identity that reflects their work and their values. The study is based on theory and literature on the spatial environment, activity-based office, office environment zones, cognitive perspective, affordance, color, light and the importance of creativity in the office environment. The methods used in the study are: Human centered-design, site analysis, qualitative interview, observation, workshop, 3D model and analysis of collected data. The result of the study shows a design proposal in an activity-based office environment that includes features based on user needs. The result will be an inspiration to the Business Unit for a possible future implementation. At the same time, it is also an inspiration for other users in office environments that are looking for an activity-based office environment.

This thesis is a study on how to design a multipurpose preschool room, where the  organization and structure of the room communicates its functions and purpose. The purpose with the study is to design a room that can be a tool for the preschool teachers and that helps children develop their curiosity and learning skills. The specific case takes place at Krongatan preschool in Eskilstuna. The study evolves around theories about form, colour, light and how it can be used in the design of a multipurpose preschool environment. The study also includes theories about affordance, design principals, spatial elements and organization of preschool environments. Empirical data has been collected through interviews, spatial analysis and observations. The theories together with the collected empiric data have resulted in a design proposal. The proposed design consists of spatial elements to make the environment legible and create an environment that invites to different activities. / Det här examensarbetet undersöker hur ett multifunktionellt förskolerum kan utformas för att kommunicera och stödja olika aktiviteter. Förskolerummet används till både aktiva och lugna aktiviteter och ska vara ett hjälpmedel för att stödja barns lärande och utveckling. Genom att rummet kan kommunicera sina funktioner ger det möjlighet för barnen att förstå och använda rummet. På så sätt kan pedagogerna använda rummet som ett redskap. Studien har genomförts i samarbete med Krongatans förskola i Eskilstuna. Den undersöker hur de rumsliga elementen färg, ljus och form kan användas i utformningen för att skapa ett multifunktionellt rum. Studien tar även upp teorier om affordance, designprinciper, rumsliga element och utformning av förskolemiljöer. Empiriska data har samlats in genom intervju, rumsanalys och observation. Teorierna tillsammans med den insamlade empirin har resulterat i ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget består av rumsliga element som tydliggör rummets olika delar och bjuder in till olika aktiviteter.

Summary: The healthcare environments of the future are developing at a rapidpace, which is a built-in change for us visitors. Today's waiting rooms are often open rooms and can be a problem for users' privacy.This study intends to investigate how zoning can affect the visitor's sense of a safe and secure waiting room environment. The underlying interest in the study is about the research of environmental psychology, which shows that the design of the room can affect the users' perception of privacy and personal space. The visions of this study is that the work will become an aid to future waiting room plans where the aid is in the form of a spatial concept with focus on zoning and its colors. Research question: • Can a zoned waiting room affect the visitor's feeling of a safe and calm waiting environment? • What environmental psychological principles can affect the feeling in the different zones in the waiting room environment? • How can the zoning be shaped in color and form to give the visitor a sense of safety and calm? Purpose: The purpose of the report is to investigate how the waiting room environment in hospitals can be designed with a focus on the user's need for privacy and intimacy and how this can increase the feeling of security. The purpose is also to develop a concept for health care in Region Sörmland that will contain vital and decisive factors in spatial design that are important in a waiting room and which the local development unit can relate to for future renovations of waiting rooms. The waiting room should break the traditional waiting rooms and contribute to a sense of security and integrity. Methodology: Several different methods have been used to obtain the most credible result possible. The study has a qualitative approach where primary data is collected with the help of interviews and surveys. Conclusion: The respondents in the study generally felt that an open waiting room with chairs along a wall felt more insecure than a waiting room with separating walls with different types of seating. Because there were different seating options, the patient could control his or her desire to sit more or less securely and the control could affect safety. The design of the different zones through color and light also affected the room's feel in different ways. Strong colors felt stressful while more saturated, dull colors felt calm and safe. A stripped-down environment with few colors and impressions felt sterile and insecure. The method result resulted in a design proposal where different types of seating possibilities and other selectable activities were divided into zones in the room with the colors that according to results from method and theory create security. / Sammanfattning: Framtidens vårdmiljöer utvecklasi snabb takt, vilket innebär förändringar för oss besökare. Dagens väntrum är ofta öppna rum och kan vara ett problem för användarnas integritet. Denna studie har för avsikt att undersöka hur zonindelning med kan påverka besökarens känsla av en trygg och säker väntrumsmiljö. Det bakomliggande intresset för studien handlar om miljöpsykologins forskning som visar att rumsutformningen kan påverka användarens upplevelse av avskildhet och integritet. Visionen är att arbetet ska bli ett hjälpmedel för kommande väntrumsplaner där hjälpmedletär i form av ett rumsligt konceptmed fokus på zonindelning och dess färger. Frågeställning: •Kan ett zonindelat väntrum påverka besökarens känsla av en trygg väntrumsmiljö? •Vilka miljöpsykologiska principer kan påverka känslan i de olika zonerna i väntrumsmiljö? •Hur kan zonindelningen gestaltas i färg och form för att besökaren ska få en känsla av trygghet? Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur väntrumsmiljönpå sjukhus kan gestaltas med fokus på användarens behov av avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet. Syftet är också att ta fram ett koncept för sjukvården i Region Sörmland som ska innehålla vitala och avgörande faktorer inom rumslig gestaltning som är av betydelse i ett väntrum och som lokalutvecklingsenheten kan förhålla sig till inför framtida renoveringar av väntrum. Väntrummet ska bryta mot de traditionella väntrummen och bidra till en känsla av trygghetoch integritet. Metod: Flera olika metoder har använtsför att får ett sågenomgripanderesultatsom möjligt. Studien har en kvalitativ ansatsdär primärdata samlats in med hjälp av intervjuer och enkäter. Resultat: Det respondenterna i studien upplevde generellt var att ett öppet väntrum med stolar längs en vägg känns mer otryggt än ett väntrum med avskiljande väggar med olika sorters sittmöjligheter. Genom att det fanns olika sittmöjligheter kunde patienten själv kontrollera sin vilja till att sitta mer eller mindre avskilt och kontrollen kan påverkar tryggheten. De olika zonernas gestaltning genom färg och ljus påverkade också rummets känsla på olika sätt. Starka färger kändes stressande medans mer mättande, dova färger kändes lugna och trygga. En avskalad miljö med få färger och intryckkändes steril och otrygg. Metodresultatet resulterade i ett designförslag där olika sorters sittmöjligheter och andra valbara aktiviteter delades in i zoner i rummet med de färger som enligt resultat från metod och teori skapar trygghet

Persona through persona – to interest non-inducted for film history is a thesis in information design with a focus on spatial design. The work has been done in collaboration with the Bergmancenter at Fårö, which wanted a design proposal for the renewal of its basic exhibition about Ingmar Bergman and Fårö. The current base exhibition is based on the perspectives of Fårö inhabitants, which makes it difficult for other target groups to find the red thread. The theme of the exhibition is unclear. The exhibition shows large amounts of text and photographs. Movie clips appear on TV-screens. Other ways of disseminating information are lacking, which limits the target group for the exhibition. Bergmancenter wants to reach a broader target group, that Ingmar Bergman is highlighted as a person and artist, that Bergman's films recorded on Fårö come out more clearly while preserving Bergman's connection to Fårö and the Fårö inhabitants. The wishes of the client were among other things to get suggestions for designs that highlight the interesting stories that do not appear in today's exhibition. The work has focused on one of these stories, behind the camera on the filming of the movie Persona. The purpose of this thesis is to develop information design solutions that can be used in spatial design of stories in small-scale exhibition environments. This to create interest in people without knowledge of a subject and to stimulate memorable experiences. The persona method was used to create an image of the intended target group. By using affordance in the creation of spatial storytelling, a design proposal was created for part of the basic exhibition. The result was a design proposal created in the form of a spatial story containing several small stories, which highlights the film Persona, innovative film technology, Bergman as a person and the Fårö inhabitant’s participation in the film. / Persona genom persona – att intressera oinsatta för filmhistoria är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har skett i samverkan med Bergmancenter på Fårö som önskade ett gestaltningsförslag för förnyelse av sin basutställning om Ingmar Bergman och Fårö. Nuvarande basutställning utgår från Fåröbornas perspektiv, vilket gör det svårt för andra målgrupper att finna den röda tråden. Tematiken i utställningen är otydlig. I utställningen visas stora mängder text och fotografier. Filmklipp visas på tv-skärmar. Andra sätt att förmedla information saknas, vilket gör att målgruppen för utställningen begränsas. Bergmancenter vill nå en bredare målgrupp, att Ingmar Bergman lyfts fram som person och konstnär, att Bergmans filmer inspelade på Fårö kommer fram mer tydligt samtidigt som Bergmans koppling till Fårö och fåröborna bevaras. Önskemål från uppdragsgivaren var bl.a. att få förslag på gestaltning som lyfter de intressanta berättelser som inte kommer fram i dagens utställning. Arbetet har fokuserat på en av dessa berättelser, bakom kameran på inspelningen av filmen Persona. Syftet med arbetet har varit att finna informationsdesignslösningar som lämpar sig vid spatial gestaltning av berättelser i småskaliga utställningsmiljöer. Detta för att skapa intresse hos människor utan förkunskap om ett ämne samt för att stimulera till minnesvärda upplevelser. Metoden persona användes för att skapa en bild av den tilltänkta målgruppen. Genom användning av affordance i skapandet av spatial storytelling skapades ett gestaltningsförslag för en del av basutställningen. Resultatet blev ett gestaltningsförslag skapat i form av en spatial berättelse innehållande flera små berättelser, som lyfter filmen Persona, innovativ filmteknik, Bergman som person och Fåröbornas medverkan i filmen.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Åkerskolan i Strängnäs kommun och med stöd från Tekniska museet i Stockholm. Eleverna som har deltagit i studien går i årskurserna 1-4. Kvalitativa intervjuer och observationer har gjorts med eleverna på skogsutflykter med skolan och fritids för att samla data om deras förhållande till skogen och djur i skogen. Studien är en fenomenologisk studie som lutar sig mot begreppet affordance, en term inom informationsdesign som beskriver relationen mellan ett fysiskt objekt och en person och de möjliga interaktionerna mellan en person och miljön omkring. Studien tar upp teorier om  människors relation till skogen och djurs relation till skogen för att visa ett perspektiv på skogen som ett hem. Arbetet har resulterat i ett gestaltningsförslag i form av ett undervisningskoncept som ska kunna användas av lärare till årskurs 1-4 att använda till sina klasser i undervisningen, det är lekfullt och lärorikt för eleverna och kommer ändra deras sätt att se på sin närliggande skog och att tänka innan de agerar nästa gång. / This study was made with the elementary school Åkerskolan in Strängnäs county and with some support from the Museum of Technology, Tekniska Museet, in Stockholm county. The students that participated in the case were in first to fourth grade. Qualitative interviews and observations have been done with the students in a forest during school trips. This was to collect data about their relation to the forests and animals in the forest. The study is a phenomenological study that focuses on affordance, which is a concept within information design that describes the relation between a physical object and a person and the possible interactions between a person and its environment. The study also brings up theories about the human relation and distance to the forest and animals' relation to the forest, to give a perspective of the forest as a home. The work has resulted in a design as a concept for teachers in first to fourth grade to do with their students in school. It could be both playful and educational for the students and it will change their way to look at their nearby forests and they will think before they act next time.

This is a bachelor thesis in information design, focusing on spatial design. This study examens the situation of remote study from home during the covid-19-pandamic. With a spatial perspective regarding new routines, and with a focus on zones, boundaries and transitions between studies and free time. How does the transition from having lessons on campus to only having lessons digitally from home effect the user? What approaches are there to use to ease the situation. How can the differences between free time and studies be communicated in a clearly and informative way? The study addresses contemporary and past research as well as theories, regarding activity- based offices, boundaries, transitions and notations. The study addresses also the execution and results of methods, including a questionnaire, user test and interview, and the AEIOU- method. The projects design process with its different phases is also addressed, where the structure of the project model and the design process were an important and interesting component that contributed to the continued work on the project. Based on all this a design proposal is produced in form of a concept, with the purpose of being a support for student and facilitate the situation when it comes to remote study from home. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Projektet undersöker situationen av att studera digitalt hemifrån under Covid-19-pandemin. Med ett rumsligt perspektiv gällande nya rutiner, och med fokus på zoner, gränser och övergångar mellan studier och fritid. Hur påverkas användaren av omställningen av att ha övergått till att genomföra studierna digitalt hemifrån, från att tidigare varit på plats på campus för att ha lektioner? Vilka tillvägagångsätt finns det att använda för att underlätta situationen. Hur kan skillnaden mellan fritid och studier kommuniceras på ett tydligt och informativt sätt? Rapporten tar upp samtida och tidigare forskning samt teorier, gällande bland annat aktivitetsbaserade kontor, gränser, övergångar och notationer. Rapporten tar även upp genomförande och resultat av metoder, vilket inkluderar frågeformulär, användartest och intervju, samt AEIOU-metoden. Även projektets designprocess med olika faser och moment lyfts i rapporten, där uppbyggnaden av projektmodeller och designprocessen var en viktig och intressant komponent som även de bidrog till det fortsatta arbetet med projektet. Och utifrån allt detta tas slutligen ett gestaltningsförslag fram som ska understödja studenter och underlätta situationen av att studera digitalt hemifrån, i form av ett koncept.

Det här examensarbetet handlar om hur man med hjälp av ett skyltsystem på tre nivåskillnader, i ögonhöjd, på marknivå och på en förhöjd nivå kan underlätta navigeringen till parkeringsautomater i Stockholms innerstad. Denna studie är skriven inom ämnet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Förstagångsbesökares svårighet med att hitta till parkeringsautomater är det praktiska problem som legat till grund för detta arbete. De metoder som använts i denna studie är rumslig analys, innefattande observation samt platsanalys. Även benchmarking, kundresa, intervju, surveyundersökning samt användartest har använts för empirisk datainsamling. Studien har resulterat i ett designförslag som har i syfte att underlätta besökarnas navigering från det att de har parkerat sitt fordon till att de nått parkeringsautomaten. Detta ska medföra att färre kommer bli försenade eller missa sådant som de planerat och på så sätt kommer det även minska stressnivån för samtliga. Stressen som uppstår när en känner sig vilse ska alltså minimeras med hjälp av mitt skyltsystem. / This thesis is about how a three-level sign system; at eye level, at ground level and at an elevated level, can facilitate navigation to parking meters in Stockholm's inner city. This study is written in the field of Information Design with specialization in Spatial Design. The first-time visitor’s difficulty in finding parking meters is the practical problem that underlies this work. The methods used are spatial analysis, including observation as well as site analysis. Benchmarking, customer experience audit, interview, survey and user tests have also been used for empirical data collection. The study has resulted in a design proposal aimed at facilitating visitor’s navigation from the time they have parked their car until they have reached the parking meter. Stress that occurs when one feels lost in a city environment should be minimized with the help of my design proposal. This will result in fewer missed plans for the visitors and an overall better experience of paying for your parking in Stockholm’s inner city.

This is an examination paper in information design specializing in spatial design. This work is searching for more understanding of what joy and co-creation in interaction with a 3D-model can bring to the process of communicating possibilities to live flexibly within a small space in a modular house, focusing on the digital oriented ‘generation Z’. We live in a time where climate threats are more real than ever but in Sweden we consume and expand more than is sustainable within our planet’s bio-capacity. Since Sweden is a rural country, Swedes are used to having a generous amount of personal space. This may be one reason why we don’t realize or understand that, or even how, we can live in smaller space, making our biological footprint shallower. Even though Sweden could be seen as a highly democratic country we still need to strive to make our building processes more democratic. Many of our built environments are designed without participation of the users, in the area of housing or domestic construction this can lead to an experience of alienation in shaping one’s life, due to the strong connection between the home and the resident’s identity. This examination paper is based on theories within Information Design, Human Centered-Design, Human-Computer Interaction and on theories concerning spatial perception and how shapes and form can be used to influence it in order to make smaller living-spaces appear more attractive. The methods are mostly based on literary study which has been supplemented with user dialog and cocreation in real-time, making every user a part of the process and therefore even a co-creator of their own design proposal. This with the intention of demonstrating how a modular house can be an alternative for living smaller but still living according to every user’s own personal needs and values.