In large antenna systems, traditional channel estimation is costly and infeasible in some situations. Compressive sensing was proposed to estimate the channel with fewer measurements. Most of the previous work uses a predefined discrete Fourier transform matrix or overcomplete Fourier transform matrix to approximate the channel. Then, a learned dictionary trained by K-singular value decomposition (K-SVD) was proposed and was proved superiority using orthogonal matching pursuit (OMP) to reconstruct the sparse channel. However, with the development of compressive sensing, there are plenty of dictionary learning algorithms and sparse recovery algorithms. It is important to identify the effect and the performance of different algorithms when transforming the high dimensional channel vectors to low dimensional representations. In this thesis, we use a spatial channel model to generate channel vectors. Dictionaries are trained by K-SVD and method of optimal directions (MOD). Several sparse recovery algorithms are used to find the sparse approximation of the channel like OMP and gradient descent with sparsification (GraDeS). We present simulation results and discuss the performance of the various algorithms in terms of accuracy, sparsity, and complexity. We find that predefined dictionaries works with most of the algorithms in sparse recovery but learned dictionaries only work with pursuit algorithms, and only show superiority when the algorithm coincides with the algorithm in the sparse coding stage. / I stora antennsystem är traditionell kanaluppskattning kostsam och omöjlig i vissa situationer. Kompressionsavkänning föreslogs för att uppskatta kanalen med färre mätningar. Det mesta av det tidigare arbetet använder en fördefinierad diskret Fourier transformmatris eller överkompletterad Fourier -transformmatris för att approximera kanalen. Därefter föreslogs en inlärd ordbok som utbildats av K-SVD och bevisades överlägsen med hjälp av OMP för att rekonstruera den glesa kanalen. Men med utvecklingen av komprimerad avkänning finns det gott om algoritmer för inlärning av ordlistor och glesa återställningsalgoritmer. Det är viktigt att identifiera effekten och prestandan hos olika algoritmer när de högdimensionella kanalvektorerna omvandlas till lågdimensionella representationer. I denna avhandling använder vi en rumslig kanalmodell för att generera kanalvektorer. Ordböcker tränas av K-SVD och MOD. Flera glesa återställningsalgoritmer används för att hitta den glesa approximationen av kanalen som OMP och GraDeS. Vi presenterar simuleringsresultat och diskuterar prestanda för de olika algoritmerna när det gäller noggrannhet, sparsamhet och komplexitet. Vi finner att fördefinierade ordböcker fungerar med de flesta algoritmerna i gles återhämtning, men inlärda ordböcker fungerar bara med jaktalgoritmer och visar bara överlägsenhet när algoritmen sammanfaller med algoritmen i det glesa kodningsstadiet.

Detta är ett examensarbete med inriktningen rumslig gestaltning inom informationsdesign. Syftet med studien är att undersöka hur en multimodal och visuell utformning av dagens miljörum kan påverka barns rumsupplevelser och leda till att miljörummen upplevs mer tillgängliga och inkluderande för specifikt barn, men även för miljörummens övriga användare. Studien inkluderar ett metodiskt arbete genom litterära studier inom rumsliga element, kognition och perception, det lärande rummet med utgångspunkt i barns lärande, multimodalitet, rumsupplevelser och miljöpsykologi. Samt en platsanalys, ett frågeformulär, en kvalitativ intervju med experter och en deltagande workshop med studiens målgrupp. Detta i syfte att få en djupare förståelse för problematiken kring rummet, användaren och kontexten de verkar i för att besvara studiens frågeställning. Utifrån insamlade teorier och empiri formgavs ett exemplifierande gestaltningsförslag, där miljörummet av ett flerbostashus i Eskilstuna omgestaltades. Gestaltningsförslaget förhåller sig till barnens perspektiv och förutsättningar, med målet om att skapa en inkluderande, lärande och levande plats – där barnen inkluderas tidigt och blir en del av miljöarbetet för en bättre framtid. / This is a thesis specializing in Spatial design in the field of Information Design. The purpose of the study is to examine how a multimodal and visual design of today's rooms for recycling can affect children's spatial experiences and lead to a higher degree of accessibility and inclusive for children and other users of the room. The study includes a methodological work through literary studies on spatial elements, cognition and perception, the learning spaces based on children's learning, multimodality, spatial experiences, and environmental psychology. As well as a place analysis, a survey, a qualitative interview with experts, a participatory workshop with the study's target group. This to gain an in-depth understanding of the problems surrounding the room, the user, and the context in which they operate to answer the study's question at issue. Based on collected theories and empirical data, a exemplifying design proposal was designed, in which the environmental space of an apartment building in Eskilstuna was redesigned. The design proposal relates to the children's perspective and conditions, with the goal of creating an inclusive, learning and living place – where the children are included early and become part of the environmental work for a better future.

This is a thesis in the field of information design with a spatial design focus. The purpose of the study has been to investigate how methods and theories in information design can be applied to communicate and inform activity zone functions in activity-based outdoor offices within the spatial form of the room.  The methodological work includes a physical site analysis, one survey, interviews and workshops, and a scenario-based evaluation. The methods conducted to examining users’ attitudes towards study-related work in an outdoor environment, analyze demands and needs of activity zones and investigate different spatial forms’ informative attributes, what they communicate and why. Together with support from collected empirical evidence and relevant theories, a design has been created that exemplifies an activity-based outdoor office for university students, focusing on the use of informative spatial forms. This to facilitate a correct use of space and to enable a good working environment. The idea is to create a spatial design that guides users with a communicative spatial form of the room towards the appropriate activity zone. / Denna studie är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien har varit att undersöka huruvida metoder och teorier inom informationsdesign kan tillämpas för att aktivitetszoner i ett aktivitetsbaserat utomhuskontor ska kunna kommunicera och informera dess funktion med hjälp av rumsformer. Studien inkluderar ett metodiskt arbete som innefattar en fysisk platsanalys, enkätundersökning, semistrukturerade intervjuer och workshops samt en scenarioutvärdering. Metoderna genomfördes med syfte att undersöka användarnas attityder gentemot studierelaterat arbete i utomhusmiljö, efterfrågan och behov av aktivitetszoner, samt vad olika rumsformer kommunicerar och varför.Baserat på teori kombinerat med insamlade data och empiri, har ett gestaltningsförslag tagits fram som exemplifierar utformningen av ett aktivitetsbaserat utomhuskontor för högskolestudenter, med fokus på användningen av informativa rumsformer. Detta för att kontorsformen ska kunna brukas enligt korrekt syfte och därmed möjliggöra en god arbetsmiljö som både verkar funktionellt i den mening att de tillmötesgår användarbehoven, samtidigt som rumsformen ska vägleda användarna till sin plats i det nya rummet.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka olika synsätt som lärare i fritidshem har på arbetet med inkludering och inkludering av elever i behov av särskilt stöd i skolan och fritidshemmet. Frågeställningarna författarna har i studien är: Vad innebär begreppet "inkludering" för lärare i fritidshem? Hur arbetar lärare i fritidshem med inkludering och inkludering av elever i behov av särskilt stöd? Undersökningens datainsamlingsmetod är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och respondenterna som deltar är åtta lärare i fritidshem. Resultatet analyseras utifrån dilemmaperspektivet där resultatet synliggör två dilemman som handlar om innebörden av begreppet inkludering och tillvägagångssätt i arbetet med inkludering. Resultatet visar att respondenterna arbetar med inkludering genom anpassningar, stöttning i skolan, rastaktiviteter och styrda aktiviteter i fritidshemmet. Utifrån resultatet uppfattar respondenterna att begreppet inkludering är när det finns en gemenskap där alla får vara med. / The purpose of this study is to increase knowledge about different views teachers in after-school programs have about the work with inclusion and inclusion of students in need of special support in school and after-school programs. The questions at issues of the study are: What does the concept of inclusion mean to teachers in after-school programs? How do the teachers in after-school programs work with inclusion and inclusion of students in need of special support? The data collection method of the study is qualitative semi-structured interviews and the respondents who participate in the study are eight teachers in after-school programs. The result is analyzed from the dilemma perspective and the result makes two dilemman visible that is about the meaning of the term inclusion and the course of action in the work with inclusion. The result shows that the respondents work with inclusion by adjustments, support in school, restactivities and controlled activities in after-school programs. By the result it shows that the respondents perceive that the term of inclusion is when there is a community where all students participate.

Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden.  Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy. / Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.

Archaeological artefacts excavated today are in a worse preserved state compare to those artefacts found before 1945. Previous research highlighted soil acidification as the main cause. However, not much research has been done to analyse other causalities, such as the spread of road salt during the wintertime and the potential deterioration that salt (sodium chloride) might cause on the physical cultural heritage. Nonetheless, it is proven that salt causes corrosion on infrastructure and on porous stone, masonry, and other composite materials in buildings. The aim of this work is to investigate how road salt move from the road surface (municipal– and state roads) and beyond, what factors might contribute to increased geographical spread and how we can limit the potential risk of damage associated with the spread of road salts to ancient historical sites. The research methods presented in this paper is a mix of field sampling study together with GIS– and literature analysis. The results show that the road salts spread according to an exponential decaying rate, where most of the road salts being spread 5–10 meters beyond the roadside. This means that cultural heritage sites within this buffer–area could be susceptible to salt induced damage to physical structures and deposited artefacts made from metals, rock, brick, and other material. Thereby it is pivotal to highlight the possible actions that can prevent the spread of road salts in a geographical landscape, and its effect on the physical cultural heritage.

Limiting cities’ negative impact for global sustainability suggests compact city development. However, extensive and accessible urban nature is important for urban dwellers’ wellbeing. Aligning efforts to make cities locally and globally sustainable means resolving this conflict. This thesis applies spatial analysis of urban dwellers’ regularly occurring experiences, as these are important wellbeing indicators, looking specifically at Stockholm, Sweden. The aim is to contribute to a nuanced understanding of urban environments’ influence on urban dwellers’ experiences. Paper I investigates how accessibility to various environment features impact the probability that people have positive or negative experiences. Paper II applies resilience principles to investigate what experiences exist together in neighbourhoods. The environment have considerable influence on people’s experiences. Some common indicators in urban planning display weak relationships with experiential outcome, while other less common ones have larger effects. Neighbourhood compositions of experiences display consistent patterns, both spatially across Stockholm and with respect to resilience principles. Many neighbourhoods harbour diverse positive experiences, while a few are dominated by negative ones. The results suggest that human-environment relations should be given more consideration in urban discourse and urban planning. A relational approach could improve urban dweller’s experiences, and positively influence their wellbeing. For urban planning to be able to handle the complexity of such an approach, I suggest that resilience principles can be heuristics for an urban development that does not compromise people’s experiences. The methodological framework developed here can be applied in other cities, as it can identify specific places for transformation, but also increase knowledge of the interplay between urban environments and people’s experiences across different contexts. / För att begränsa städers negativa påverkan på global hållbarhet förordas ofta kompakta stadsmiljöer. För att säkra stadsbors välbefinnande krävs emellertid stora och tillgängliga naturområden. Denna konflikt måste lösas för att nå en stadsutveckling som bidrar till både lokal och global hållbarhet. Denna avhandling består av två studier av Stockholm som tillämpar rumslig analys av människors upplevelser, då dessa är viktiga indikatorer för välbefinnande. Den undersöker hur tillgänglighet till olika miljöfaktorer är relaterade till positiva och negativa upplevelser. Vidare tillämpar den resiliensprinciper för att undersöka vilka upplevelser som samexisterar på områdesskala. Stadsmiljön har betydande påverkan på människors upplevelser. Vissa vanliga indikatorer inom stadsplanering visar svaga samband med upplevelser, medan andra mindre vanliga har större effekter. Sammansättningar av upplevelser på områdesskala uppvisar genomgående mönster, både rumsligt och i förhållande till resiliensprinciper. Många områden innehåller en mångfald av positiva upplevelser, medan ett fåtal domineras av negativa upplevelser. Resultaten visar att relationer mellan människa och miljö bör ta en mer central plats i stadsplaneringen, då detta erbjuder möjligheter att förbättra stadsbors upplevelser. Resiliensprinciper kan fungera som tumregler inom stadsplaneringen för en stadsutveckling som inte äventyrar människors upplevelser. Metoden som utvecklats här kan appliceras i andra städer, då den kan identifiera specifika platser för omvandling, men också leda till djupare förståelse för samspelet mellan stadsmiljöer och människors upplevelser i olika sammanhang.

This study is a degree project in Information Design with a focus on Spatial Design. The aim has been to gain an understanding of the residents' relationship to the city of Fuengirola through methods and theories. This with the goal of developing a public environment that leads to an increased sense of place while respecting and informing about a culture that is de-prioritized in favor of fast-growing tourism. The work inspects, from a perspective of Critical Regionalism and Sense of Place, the meaning of an authentic cultural experience and how it can be communicated through a spatial design.   Methodical work has been carried out where interviews, photo studies, site analyses and an analysis of these have led to answers regarding which factors the residents of Fuengirola feel most attached to and which aspects have been lost over time. The results concluded that the attachment to place and the place identity that Fuengirola generates are based on interactions, traditions, and social gatherings, where the beach and tourism play a leading role. The sense of place is also strengthened through materials from a former room, as they still have a cultural importance today. The collected empirical evidence in combination with the theories has been the basis for a design proposal. The proposal involves a concept of different passages that reflects the activities and interactions that have characterized a room of the past and the factors that created an attachment to the place among the inhabitants. This degree project only visualizes part of a selected street to give an example of how these streets can potentially benefit an increased sense of place, place identity and connection to place in the city of Fuengirola. / Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet har varit att genom metoder och teorier få en förståelse för invånarnas relation till staden Fuengirola. Detta med målet att utveckla en offentlig miljö som leder till en ökad platskänsla samtidigt som den respekterar och informerar om en kultur som bortprioriteras till förmån för en snabbväxande turism. Arbetet inspekterar, ur ett perspektiv av Kritisk Regionalism och Sense of Place, innebörden av en autentisk kulturell upplevelse och hur den kan kommuniceras genom en rumslig utformning. Ett metodiskt arbete har bedrivits där intervjuer, fotostudier, platsanalyser samt en analys av dessa har lett till svar inom vilka faktorer som Fuengirolas invånare känner mest anknytning för samt vilka aspekter som förlorats genom tiden. Resultaten kommer fram till att den platsanknytningen samt den platsidentitet som Fuengirola genererar har sin grund i interaktioner, traditioner och sociala sammankomster, där strand och turism bär en ledande roll. Platskänslan stärks även genom material från ett dåtida rum, då de har fortfarande en kulturell vikt idag. Den insamlade empirin i kombination med teorierna har legat som grund för ett gestaltningsförslag. Förslaget innebär ett koncept av olika stråk som reflekterar de aktiviteter och interaktioner som har präglat ett dåtida rum och de faktorer som skapat en platsanknytning hos invånarna. Detta examensarbete visualiserar endast del av en utvald gata för att ge ett exempel på hur dessa stråk kan eventuellt gynna en ökad platskänsla, platsidentitet och platsanknytning i staden Fuengirola. / <p>En del bilder har inför publicering suddats ut på grund av upphovsrättsliga skäl. </p>

The housing market segmentation could provide a reference for more targeted policymaking and investment strategies. Although there have been many studies, there are no consistent submarkets delineating methods because of a lack of theoretical support and subjective evaluation. In this paper, two market segmentation methods are introduced. The continuous spatial segmentation divides properties into submarkets according to their coordinates, while the discontinuous spatial segmentation creates submarkets according to the variable having the most significant impact on the price index, which is the construction year of properties. Two valuation methods, the hedonic price model and the XGBoost regression model, are applied to evaluate the overall Stockholm housing markets and the created. The results proved that both market segmentation methods could improve the valuation prediction accuracy compared to the valuation under the overall Stockholm housing market. The non-spatial continuous market segmentation approach delivers more improvement in valuation accuracy but also has greater volatility. As for the two valuation models, no single valuation method can be absolutely advantageous in any market context. / Segmenteringen av bostadsmarknaden skulle kunna utgöra en referens för mer målinriktade politiska beslut och investeringsstrategier. Även om det har gjorts många studier finns det inga konsekventa metoder för att avgränsa delmarknader på grund av brist på teoretiskt stöd och subjektiv utvärdering. I detta dokument presenteras två metoder för marknadssegmentering. Den kontinuerliga rumsliga segmenteringen delar in fastigheter i delmarknader utifrån deras koordinater, medan den diskontinuerliga rumsliga segmenteringen skapar delmarknader utifrån den variabel som har störst inverkan på prisindexet, vilket är fastigheternas byggnadsår. Två värderingsmetoder, den hedoniska prismodellen och XGBoost-regressionsmodellen, används för att utvärdera Stockholms bostadsmarknad och den skapade marknaden. Resultaten visade att båda marknadssegmenteringsmetoderna kunde förbättra värderingens prediktionsnoggrannhet jämfört med värderingen under den övergripande bostadsmarknaden i Stockholm. Den icke-rumsliga kontinuerliga marknadssegmenteringsmetoden ger större förbättringar i värderingsnoggrannheten men har också större volatilitet. Vad gäller de två värderingsmodellerna kan ingen enskild värderingsmetod vara helt fördelaktig i något marknadssammanhang.

The urbanization of the world is a worldwide challenge that requires solutions at several levels of society. Cities are places for good opportunities for a high-quality life but with an increasing population growth in need more and different needs to be maintained. This study presents a case where the purpose of the study is to investigate the degree to which environmental justice is included in the planning of green areas in Swedish municipalities.  The study is based on the collection of documents as well as qualitative content analysis. A document for a Swedish municipality has been selected to be analyzed. Based on the purpose and issue of the study, the data material has been analyzed using a qualitative content analysis. Environmental justice and spatial justice form the theoretical framework of the study.  The results show that the investigated case has great potential to contribute to the development of a more equitable city as an environmental perspective is included in several parts of the planning of green areas. However, the material examined tends to be somewhat unclear in how the solutions will concretely solve the challenges of an increasingly dense and multicultural city, suggesting a lower consideration of the environmental justice perspectivein municipal planning of green spaces. / Urbaniseringen av världen är en världsomfattande utmaning som kräver lösningar på flera nivåer i samhället. Städer utgör platser för goda möjligheter till ett liv med hög kvalitet men med en ökande befolkningstillväxt i behöver fler och olika behov upprätthållas. I denna studie presenteras ett fall där syftet med studien är att undersöka i vilken grad miljörättvisainkluderas i planering av grönområden i svenska kommuner. Studien baseras på insamling av dokument samt kvalitativ innehållsanalys. Ett dokument för en svensk kommun har valts ut för analys. Utifrån studiens syfte och frågeställning har datamaterialet analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Miljörättvisa och rumslig rättvisa utgör det teoretiska ramverket i studien. Resultatet visar att det undersökta fallet har stor potential att vara bidragande till utvecklingen av en mer rättvis stad då ett miljöperspektiv inkluderas i flera delar av planeringen av grönområden. Dock tenderar det undersökta materialet att vara något otydligt i hur lösningarna rent konkret ska lösa utmaningarna i en allt tätare och mångkulturell stad, vilkettyder på en lägre hänsyn till miljörättviseperspektivet i kommunal planering av grönområden.