Färger som vi omges av påverkar oss i det vardagliga livet. Vi reagerar olika på färger som finns i ett rum utifrån färgens intensitet, textur och hur ljuset faller in. Däremot är färgen likaså ett subjektivt fenomen som förankras till våra preferenser och känslor. Tidigare forskning visar även på att färg är viktigt och att det har olika effekter på vårt mående och hur vi agerar. Problematiken idag utifrån min egna erfarenhet av att ha arbetat på förskolor grundar sig i att det saknas en mer färgrik kulör i den rumsliga miljön. Jag har ifrågasatt genom min egna upplevelse hur barn skulle reagera på en mer färgrik miljö och hur dem kommer till att stimuleras utav färg i den byggda miljön på förskolor. Att kombinera färg tillsammans med rummets utformning skulle kunna skapa en större inverkan på barnens beteende och sinnesstämning i deras lärmiljö eftersom färgen har en stor betydelse genom barnens uppväxt och utveckling. Syftet med studien är att belysa färgens egenskaper i rummets miljö på Bokebo förskola som utförs genom arkitektoniska aspekter , fullskaleförsök och genom teoretisk bakgrund inom färgpsykologi och tidigare forskningsstudier av färg och rumsligheter. Teorierna och fullskaleförsöket kommer sedan att förankras ihop med barnens svar på intervjufrågorna, där frågorna kommer ge svar på deras beteende och känslor i fullskaleförsöket, samt att observationerna kommer ge svar på deras stimulans i den rumsliga miljön. Detta kommer i slutändan att bidra till mer kunskap och förståelse för att kunna använda färg i förskolans fysiska miljöer på rätt sätt. Förutom intervjufrågor hos barnen kommer även pedagogerna på avdelningen att få genomgå intervjufrågor. Anledningen är för att kunna få svar på hur dem upplevde rummen och hur dem tror att det skulle kunna fungera för barnen. Intervjuer och observationer kommer att utvärderas tillsammans med tidigare forskning för att kunna se ett mönster i barnens beteende och sinnesstämning i den rumsliga miljön på Bokebo förskola. Resultatet av denna studie visar en övergripande positiv inverkan av färgen hos barnen. Däremot visade det sig skillnader i könen hos barnen. Ett mönster kunde tydas hos pojkar respektive flickor. Det ger ett resultat på att färgen är starkt kopplad till våra preferenser och känslor genom vår uppväxt , därför är det viktigt att flertalet aspekter tas i akt i utförandet av färg på förskolor. Resultatet upplyser även genom tidigare forskning att färgen bör användas i ett rum för rätt syfte och i rätt mängd, samt med rätt intensitet och dagssljus. Färgens applicering ska utföras med försiktighet och genom kunskap för att kunna uppnå ett bra resultat i den rumsliga miljön för barnen på förskolor. Det som är viktigt att tänka på är hur vi använder färgen och vad rummet har för form av syfte att användas till. Därför har fullskaleförsöket en stor betydelse i studien , den används för att få fram resultat på barnens reaktioner, beteende och stimulering av sinnen i rummet. Studien tar fram mer kunskap och förståelse i färgens betydelse som ska agera som inspiration till att vi ska våga använda mer färg, som ett kompletterande arkitektoniskt element till en bättre lärmiljö för barnen. / Colors that surround us affects us in everyday life. We react differently to colors in a room based on the color’s intensity, texture and how the light falls in. However, color is also a subjective phenomenon that is connected to our preferences and feelings. Previous research also shows that color is important and it has different effects on our mood and how we act.  The problem today based on my own experience of having worked in kindergarten is based on the lack of a more colorful color in the spatial environment. I have questioned through my own experience how children would react to a more colorful environment and how they will be stimulated by color in the built environment at kindergartens. Combining color together with the design of the room could create a greater impact on the children’s behavior and mood in their environment because color has a great importance through the children’s growth and development. The purpose of the study is to highlight the properties of color in the room environment at Bokebo kindergarten which is carried out through architectural aspects, full-scale experiments and through theoretical background in psychological color and previous research studies of color and spatiality.  The theories and the full-scale experiment will then be set together with the children’s answers to the interview questions, where the questions will provide answers to their behavior and feelings in the full-scale experiment, and also the observations will provide answers to their stimulation in the spatial environment. This will ultimately contribute to more knowledge and understanding to be able to use color in the kindergartens physical environments in the right way. In addition to interview questions for the children, the educators in the department will also have to go through interview questions. The reason is to be able to get answers to how they experienced the room and how they think it could work for the children. Interviews and observations will be evaluated together with previous research to be able to see a pattern in the children’s behavior andmood in the spatial environment at Bokebo kindergarten. The result of this study shows an overall positive influence of the color in the children. However differences in the genders of the children were found. A pattern could be interpreted in boys and girls respectively. It shows that the color is strongly linked to our preferences and feelings through our growth, therefore it is important that several aspects are taken into account in the implementation of color in kindergarten.The result also informs through previous research that the color should be used in a room for the right purpose and in the right amount, as well as with the right intensity and daylight. The application of the color must be carried out with caution and through knowledge to be able to achieve a good result in the spatial environment for the children in preschools. What is important to think about is how we use the color and what kind of purpose the room is used for. Therefore, the full-scale trial has a great importance in the study, it is used to bring out results on the children’s reactions, behavior and stimulation of the senses in the room.The study brings out more knowledge and understanding in the meaning of color, which should act as inspiration for us to dare to use more color, as a complementary architectural element to a better learning environment for the children.

Denna fallstudie berör tre fastigheter i Malmö som genom tillämpningen av tidsbegränsade bygglov kunnat möjliggöra att byggnader används för ett nytt syfte ställt mot vad befintliga ändamålsbestämmelser antyder enligt detaljplan. Fastigheternas planbestämmelser relaterar till användning inom industri och lever idag inte upp till aktuella behov från fastighetsägare och verksamheter, som via det tidsbegränsade lovet kunnat ändra användningen vilket skildrar ett flexibilitet tillvägagångssätt.  Malmö stad har även formulerat intentioner med att använda sig av temporär användning i områden som står inför utveckling i färd med att testa nya flexibla metoder i stadsutvecklingsprocessen. De tre fastigheter som studerats ligger inom områden som Malmö stad har påbörjat planering och utveckling för. Av den anledningen har fastigheterna med tidsbegränsade lov undersöks i relation till Malmö stads intentioner om den temporära användningen och huruvida tidsbegränsade lov kan användas som ett flexibelt verktyg i sådana processer.  Användningen som de tidsbegränsade byggloven bidragit till har bringat nytt liv i fastigheterna som nu inrymmer etablerade och erkända verksamheter vilka bringar dynamik till dess respektive områden och staden. Användningen baseras i stort på kulturverksamheter vilka är öppna, tillgängliga och uppskattade av dess användare. Användningen bidrar både till ekonomiska och kulturella värden men kommer inte helt utan risker. Då både temporär användning och tidsbegränsade bygglov initialt förhåller sig till en bestämd tidsram finns risken att skapade värden går förlorade då användningen inte kan garanteras att bli bestående. / This case study concerns three properties in Malmö that by using time-limited building permits were able to enable buildings to be used for new purposes, contrary to what the existing land regulations say. The properties whose land regulations relate to industrial purposes do not currently meet the current needs of property owners and businesses, who were able to change the use via the time-limited permits, which depicts a flexibility in use.  The city planning department of Malmö has also formulated intentions to make use of temporary planning in areas that are facing development in the process of testing new flexible methods in the urban development. The three properties studied are located in areas for which the city planning department has begun planning and development. For that reason, the properties with time-limited permits have been examined in relation to the intentions of the city planning department regarding the temporary use and whether time-limited permits can be used as a flexible tool in such processes.  The use to which the time-limited building permits have contributed has brought new life to the properties which now house established and recognized businesses which bring dynamism to their respective areas and the city. The use is largely based on cultural activities which are open, accessible and appreciated by their users. The use contributes to both economic and cultural values but does not come entirely without risks. As both temporary use and time- limited building permits initially relate to a fixed time frame, there is a risk that created values are lost as the use cannot be guaranteed to be permanent.

The important urban issue of urban heat islands in Stockholm is examined in this thesis. These places influence urban sustainability, liveability, and public health because of the much higher temperatures they experience relative to their surroundings. This thesis objectives were to discover these urban heat islands, comprehend their patterns, investigate how they relate to sociodemographic characteristics, and identify vulnerable areas. Advanced remote sensing techniques and analytical techniques were used to locate and show urban heat islands. The procedure produced visualizations of urban heat patterns, illuminating the geographical distribution and intensity of these islands as well as the urban zones most exposed to risks from heat.The study found a link between hotter temperatures and places with higher population densities, as predicted by the authors. Regression analysis and visual inspection both support this link, which underlines the impact of population dynamics on the local environment and the necessity for people- centered urban development. Additionally, a connection was shown between warmer areas and locations with a non-Swedish population. This finding suggests possible differences in heat exposure and raises concerns about the urban heat occurrence in same areas as where vulnerable socio- demographic factors appear. However, more thorough research is needed to determine the underlying reasons behind this link.The lack of a significant relationship between age groups or income levels and the prevalence of urban heat in the thesis suggests that Stockholm's vulnerability to heat may not be highly associated with these variables. This highlights the complexity of urban heat and its effects. A vulnerability map was made using data from previous research on groups that are vulnerable and causing factors. It was possible to identify regions where vulnerable socio-demographics factors and heat zones overlapped when compared to the heat map, which was useful information for developing the vulnerability map, that identified the areas in need of more resources.

Denna studie är en kandidatuppsats inom området Informationsdesign med fokus på rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att undersöka hur man kan underlätta den självständiga navigeringen i vår offentliga miljö för personer med synnedsättning. Hur man kan skapa en tryggare miljö genom informationsdesign i form av taktil wayshowing och färgkodning.  Att självständigt förflytta och röra oss i vår offentliga miljö ser de flesta som en självklarhet. Att sätta sig på tåget, tunnelbanan, eller bussen på väg till jobbet eller skolan, till vänner eller familj, eller bara göra en spontan resa dit du aldrig tidigare åkt inte är något hinder. Denna frihet skapar en gemenskap och tillhörighet i samhället som vi inte reflekterar nämnvärt över. Det finns dock personer som inte känner samma inkludering och trygghet i att göra samma typer av resor som du och jag – bland annat personer med synnedsättning. I dagsläget uppnår denna målgrupp ca 1% av Sveriges befolkning. Här finns dock ett mörkertal, men det är ungefär 100 000 personer som är inskrivna på syncentralen i dagsläget.Urbaniseringen och de växande städerna runt om i världen bidrar till den ekonomiska tillväxten, men även till sociala klyftor. Enligt FN:s hållbarhetsmål nr 11 - Hållbara städer och samhällen, så strävar man efter hållbar stadsutveckling för att skapa en trygg och inkluderande miljö – även för personer med funktionsnedsättningar. I Sverige har vi en arkitekturpolicy, som regeringen tagit fram. Den säger att vår offentliga miljö skall vara anpassad och utformad efter våra behov oavsett funktionsnedsättning och kognitiva förmåga. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on spatial design. The work aims to investigate how to facilitate the independent navigation in our public environment for people with visual impairment. How to create a safer environment through information design in the form of tactile way showing and color coding.Most people take it for granted to move and move independently in our public environment. Getting on the train, subway, or bus on the way to work or school, to friends or family, or just making a spontaneous trip where you have never travel before is no obstacle. This freedom creates a community and belonging in society that we do not reflect significantly on. However, there are people who do not feel the same inclusion and security in making the same types of trips as you and me – people with visual impairment. At present, this target group reaches about 1% of Sweden's population. However, there is a dark figure here, but there are approximately 100,000 people who are currently registered at the vision center. Urbanization and the growing cities around the world contribute to economic growth, but also to social gaps. According to UN Sustainability Goal No. 11 – Sustainable cities and communities, sustainable urban development is strived to create a safe and inclusive environment – even for people with disabilities. In Sweden, we have an architecture policy that the government has developed. It says that our public environment must be adapted and designed according to our needs, regardless of disability and cognitive ability.

Due to the geographical location, the amount of daylight in Sweden varies greatly during the year - the lack of light is part of our everyday life. Regardless of the season, the sun’s position gives a light that seems to fall from the side, it kind of drags itself in through the windows. As a result, it is easily influenced by the surroundings. All the edges, corners and profiles that stand in the way create an endless variety of shades. Given these conditions, it is a good reason to devote time to the detailing of all the parts of a window. In this master’s project, I am directing my gaze towards the window frame and more specifically towards the framework’s profiling. By observing the shape and the color language of different profiles, the perceived contrast between light and shades is noticed and interpreted into new. Based on the qualities of the Nordic light, this project hopes to clarify and show with concrete examples why decision-making around the window frame is crucial for how we perceive the incident light. Relatively small differences in profiling create a large effect in contrasts, I find, and consequently, a more complex window profile enhances the character of the window and the incident light. This project is about looking at something specific, to observe and to explain what already is there.

Forskning har framhävt problematiken som kan uppstå när tillgången och kvaliteten på grönytor intill bostadsområdet inte anpassats efter medborgarnas behov. Om användarens intressen och värderingar kring vad som anses vara en kvalitativ grönyta förbises, kan många hälsoaspekter kopplade till vistelsen bland grönytor försummas. För att stadsplanerare ska kunna avgöra vilka kvalitativa aspekter som intressegrupper värderar har medborgardialoger blivit ett användbart verktyg. Dessvärre upplever inte alla medborgare sig som delaktiga i planeringen.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medborgare i Malmös delområden Herrgården, Kronprinsen och Bellevue upplever tillgången och kvaliteten på grönytor utifrån ett rättviseperspektiv. Uppsatsen ämnar även undersöka om upplevelsen av delaktighet och inflytande skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper i förhållande till planeringen av grönyta och i så fall varför? Det teoretiska ramverket utgår från den rumsliga rättvisan och miljörättvisan. Metoderna som används är en demografisk undersökning av delområdena, en enkätundersökning om malmöbornas värderingar av grönytor samt intervjuer med medborgare och tjänsteperson om kvalitativa grönytor. Resultatet indikerar att upplevelsen av tillgång och kvalitet på grönytor skiljer sig åt mellan de olika delområdena. Även upplevelsen av delaktighet och inflytande i planeringen av grönytor skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper på grund av förväntan, medvetenhet, inkomst och kunskap. / Research has highlighted the problems that can arise when the availability and quality of green spaces next to the residential area have not been adapted to the needs of citizens. If the user's interests and values of what is considered a qualitative green space are overlooked, many health aspects linked to the usage of green spaces can be neglected. For city planners to be able to determine which qualitative aspects interest groups value, citizen dialogues have become a useful tool. Unfortunately, not all citizens feel involved in the planning. The purpose of the thesis is to investigate how citizens in Malmö's sub-areas Herrgården, Kronprinsen, and Bellevue experience the availability and quality of green spaces from a justice perspective. The thesis also intends to investigate whether the experience of participation and influence differs between different socio-economic groups in relation to the planning of green space and if so, why? The theoretical framework is based on spatial justice and environmental justice. The methods used are demographic surveys of the sub-areas, a survey of Malmö residents' values ​​of green spaces and interviews with citizens, and an official survey about qualitative green spaces. The results indicate that the experience of access and quality of green areas differs between the different sub-areas. The experience of participation and influence in the planning of green spaces also differs between different socio-economic groups due to expectation, awareness, income, and knowledge.

Detta är en studie på kandidatnivå inom Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen av zoner på ett befintligt aktivitetsbaserat kontor kan stärkas genom användarinvolverande designmetoder. Metoderna ligger till grund för både förståelsen för användarnas behov men även till förståelsen för den befintliga miljön, dess styrkor och utmaningar. Även tidigare forskning och teorier inom informationsdesign och rumslig gestaltning används som en del i att utveckla zonernas kommunikation med särskilt fokus på hur rummets struktur, färg, form och möblering påverkar förståelsen av zonindelningar och dess tänkta aktivitet.     Studien har ett stort fokus på hur användarinvolverande metoder påverkar kontorsmiljöns utformning där platsanalys, semistrukturerade intervjuer samt workshop används med syfte att undersöka användarnas förståelse för den befintliga miljön samt hur rumsliga element så som färg och möbler kan användas för att utveckla kommunikationen av zoner och dess tänkta aktivitet på ett aktivitetsbaserat kontor.   Baserat på tidigare forskning och teorier samt den insamlade data har ett designförslag tagits fram i syfte att ge exempel på hur färg och möbler kan användas för att stärka kommunikationen av zoner och aktiviteter. Tidigare forskning visar att tydligare zonindelningar på ett aktivitetsbaserat kontor kan skapa bättre förutsättningar till att användarna ska förstå och kunna navigera sig i miljön, samt få en förståelse för de olika zonernas tänka aktivitet, något som i denna studie även undersökts genom användarinvolverande metoder, som i sin tur ligger till grund för designförslaget.   Studien resulterar i att användarinvolvering är en viktig aspekt för att kunna utforma ett aktivitetsbaserat kontor som fungerar i praktiken. Tydliga zonindelningar och en ökad kommunikation av zoner och dess tänkta aktivitet kan stärkas genom att inkludera användarna i processen och regelbundet följa upp utformningen av kontoret. Då medarbetarna är de som använder kontoret dagligen är deras synpunkter och erfarenheter av nytta att ta del av för att kunna utveckla kommunikationen av zoner, något som tydliggörs i denna studie. / This is a bachelor´s study in Information Design with a specialization in Spatial Design. The purpose of the study is to investigate how the communication of zones within an existing activity-based office can be enhanced through user-centered design methods. These methods are fundamental for the understanding of both the users' needs and the current environment, including its strengths and challenges. The study also includes previous research and theories in information design and spatial design as a part to develop the communication of zones, focusing particularly on how color, form, and furnishings influence the comprehension of zone divisions and their intended activities.   The study emphasizes the impact of user-centered methods on office environment design, employing site analysis, semi-structured interviews, and workshops to assess users' understanding of the existing environment and how spatial elements such as color and furnishings can be used to improve the communication of zones and their intended activities in an activity-based office.   Based on previous research and theories, as well as the collected data, a design proposal has been developed to exemplify how the room's structure, color, and furnishings can be employed to enhance the communication of zones and activities. Previous research indicates that clearer zone divisions in an activity-based office can create better conditions for users to understand and navigate the environment, as well as comprehend the intended activities of different zones. This study investigates these aspects through user-centered methods, which form the basis for the design proposal.   The study concludes that user involvement is a crucial aspect of designing a functional activity-based office. Clear zone divisions and improved communication of zones and their intended activities can be achieved by incorporating user feedback into the design process and regularly evaluating the office layout. Given that employees are the primary users of the office, their insights and experiences are valuable for developing effective zone communication, a point underscored by this study.

The aim of this thesis is to visualize and explain how people’s economic and social relations were connected in the parish of Sundborn, in the south east of Dalarna, in the period 1820-1849. The study is based on records of claims and debts in inventories and parish registers, which enable reconstruction of the private local credit market. The study shows that the majority in the economic network lived in Sundborn, and that while few people had formal loans at the institutional credit market, many had loans by trust at the private local credit market. Also, while few people were lenders, almost everyone was a borrower. The most common credit relationship was between people who lived near one another, and people who lived near one another or were related received a higher average credit. The private local credit market consisted primarily of men. These results have been interpreted with the use of social network theory, it being shown that people depended on their social network to obtain the necessary credit. In creating an economic network graph, I show that households in the parish of Sundborn were interconnected by debt relations. By using this method, it is possible to identify significant persons and potential parish bankers. Through combining the network graph with a landscape map, I show connections between the settlement, the assets, economic relations, centrality and the long valley of Sundborn river. The study opens up possibilities for further development of the same method to visualize historic data and relate it to the landscape, with a view to generating new related questions and spatial analyses.

Under projektet ”Att brodera är ett verb –Betraktelser ur ett nålsöga” har jag använt applikationsbroderi som teknik för att transformera och bearbeta material från min omgivning. Jag har sorterat alla material efter färgcirkeln och skapat rutor som jag satt ihop till ett abstraherat lapptäcke. Arbetet har syftat till att undersöka processbaserat görande och jag har därför tagit hjälp av verben i konstnären Richard Serras ”Verb list”. Jag har satt upp fyra regler för mig själv att förhålla mig till under arbetets gång. Med reglerna har jag velat eliminera alla val och processer som inte handlar om själva görandet i sig. Lapptäcket har tagit sin slutliga form utifrån det ramverk som reglerna utgjort. Under min opponering diskuterade jag och opponenten Karin Lundgren-Tallinger främst hur jag har förhållit mig till mina regler under arbetets gång och hur de hade kunnat vara tydligare. Till Konstfacks Vårutställning hängde jag upp lapptäcket på en ställning av skrot i ett hörn och spred ut vissa rutor och andra obearbetade material så som skräp och garner i flera delar av rummet. Installationen av verket gjorde jag för att skapa en känsla av att arbetet med rutorna när som helst skulle kunna återupptas och görandet forsätta.

This is a study about how storytelling can be used in office environments to communicate the corporate culture. The concept corporate storytelling has been questioned by organisations and company’s weather the purpose is to sell products or trademarks. In this study I use ABB as an example of telling a story with help from there corporate culture. To understand the business culture of ABB, workshop, interviews and spatial analysis are used as methods. With the support of literature and the result of the methods used a design proposal has been created. Stories that are built on meaning and narrative activity have become new definitions that you now apply in a office environment. It is possibly to tell a story by using different design principles and use a room or a space as a starting-point. By telling a story with the design of the office environment the users could be able to understand their corporate culture. The concept that is created is built on gathered empirics of people in the company. The result can give the user an understanding about the corporate culture in their company and with that knowledge use the space as a benefit at work. / Detta arbete är en studie i hur det är möjligt att tillämpa teorier inom storytelling i en rumslig miljö för att kommunicera ett företags kultur. Företag och organisationer kan vara skeptiska kring corporate storytelling, då begreppet ofta används utifrån syfte att sälja en produkt eller ett varumärke. I detta examensarbete diskuteras huvudsakligen hur ett företag eller organisation kan förmedla ett budskap i en rumslig miljö. Arbetet utforskar hur det är möjligt att berätta om kulturen på ett företag genom rumsliga element som samtidigt stödjer arbetsmiljön. Som en utgångspunkt för att förstå den kultur som finns inom ett företag har en fallstudie gjorts på ett existerande företag, ABB, där fokusgrupp, intervju och platsanalys använts som metoder. Med vetenskaplig litteratur och resultat av metoder har ett designkoncept skapats. Hur trenderna ser ut kring arkitektur och inredning på olika arbetsplatser har utforskats i arbetet. Berättelser som bygger på meningsproduktion och berättaraktivitet har blivit nya begrepp som appliceras inom berättarteknik, här finns en potential i att använda rummet som budbärare för berättelser. Med metoder och teorier som lyfter fram berättandet genom rummet och användare så har ett designkoncept i rumslig miljö utformats. Förslaget presenterar ett koncept för hur rummet kan gestalta en berättelse där användarna kan känna igen sig och identifiera det företag de arbetar i.