My study challenges the status quo that seems to exist in the design of modern apartments, which is heavily influenced by the modernistic movement that flourished in early 20th century. Modernists strived to create a just and equal society, by challenging the social order and the traditional hierarchical system. The architecture of the time reflected these ideals and ultimately resulted in simplistic and repetitive designs that often formed box like interiors with standardised furniture. Consequently, these designs are detached from the individualism of the inhabitants, forcing people to sit, sleep, dine and socialise in a predefined space in a prescribed manner. My project is an artistic intervention to the BOX - the soulless interior of modern apartments. My aim is to explore and imagine alternative ways of existing within the box and push the boundaries of how we conduct daily activities in the living space.

As the headline suggests, it's not always easy to find the right way, especially when it comesto places we have never visited before. To not find or not being able to orientate in a place can create some uncertainty and may ultimately give a negative experience. This study examines how spatial and visual elements can clarify the orientation of an already built space without making any major architectural changes. The roombeing examined in this studyis the Modern Museum's foyer in Stockholm and the work is written in the subject information design with a focus on spatial design.The methods used are room analysis containing a site analysis, observation and notation analysis and three qualitative interviews. Theories and previous research in orientation and wayfinding, experienceroom, Gestalt psychology and perception and the mental mapare involved in this study. With the help of thesetheories and previous research as well asempirics, a design proposal has been developed where the visitor is more likely to orient himself by creating clearer features. / Som rubriken antyder är det inte alltid så lätt att hitta rätt, det gäller speciellt när vi kommer till platser vi aldrig besökt innan. Att inte hitta eller att inte kunna orientera sig på en plats kan skapa en viss osäkerhet och kan i slutändan ge en negativ upplevelse. I den här studien undersöks hur rumsliga och visuella element kan förtydliga orienteringen i ett redan byggt rum utan att göra några större arkitektoniska ändringar. Rummet i studien är Moderna museets foajé i Stockholm och arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Metoderna som använts är rumsanalys som innehåller en platsanalys, observation och notationsanalys och tre kvalitativa intervjuer. Teorier och tidigare forskning inom orientering och vägledning, rumsupplevelse, gestaltpsykologi och perception och den mentala kartanberörs i arbetet. Med hjälp av dessateorier och tidigare forskning samt empirinhar ett gestaltningsförslag tagits fram där besökaren lättare ska kunna orientera sig genom att tydligare funktioner har skapats.

Zooarchaeological material from prehistoric settlements usually make up a large amount of the archaeological record. Despite this, research on the material is seldom utilized to its full potential. This is very much the case for the famous iron age settlement at Helgö. Therefore, in this thesis animal bones recovered from building group 4 at Helgö were analyzed using both osteological and taphonomic, as well as spatial variables as a mean to gain a better understanding of various aspects of the settlement and life at prehistoric Helgö. The results from the zooarchaeological analysis provide insight in social activities and practices concerning both human and animal interactions. The animals are found to have been an important part of the lives of the people at Helgö. Both spatial and structural differences in the material reveal various attitudes towards the animals and bring to light a diversity of activities and practices surrounding the settlement and Helgö.

This thesis work in information design with a focus on spatial design is about how people's needs, in addition to the natural ones, can be considered in a handicap toilet to include a broader target group. The study is a case study and was conducted together with the research institute Rise Sics, which is a multicultural company with employees of different ages. The empirical material that has been collected is through participatory observations, questionnaire surveys and focus groups. The study's questions are answered with the help of the collected empirical data and of the chosen theories about how a room can be made available through color and light and with principles in interaction design: affordance, signifiers, constraints, mappings, feedback and conceptual model. The aim of the study has been to deliver a design proposal that shows a breadth of inclusion aspects. The hope of the study is that it will inspire a change in other public toilet spaces, as the study has shown a need to change the toilet culture that exists today. / Det här är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien handlar om hur människors behov, utöver de naturliga, kan inkluderas på en handikapptoalett för att inkludera en bredare målgrupp. Undersökningen har gjorts som en fallstudie tillsammans med forskningsinstitutet Rise Sics i Västerås som är ett mångkulturellt företag med anställda i olika åldrar. Det empiriska material som har samlats in är genom deltagande observation, enkätundersökning och fokusgrupp. Frågeställningen i arbetet besvaras med hjälp den insamlade empirin samt av valda teorier om hur ett rum kan tillgängliggöras genom färg och ljus samt med principer inom interaktionsdesign: affordance, signifiers, constraints, mappings, feedback och conceptual model. Målsättningen med studien har varit att leverera ett gestaltningsförslag som visar på en bredd när det gäller inkluderingsaspekter. Förhoppningen med studien är att den ska inspirera till en förändring på andra allmänna toalettutrymmen, då det genom arbetets gång visat ett behov av att förändra toalettkulturen som finns idag.

<p>This essay seeks to explore the societal institution of caste from a socio-spatial perspective. The focus is on everyday routine of individuals and on the places this routine is connected with. A special interest is the access that different people have to different places. For this purpose, information has been collected from interviews and observations with women of different caste belonging in the area of Assi, Varanasi, India. A time-geographical approach has been used. It is argued that caste, which is a social concept, and space, which is a geographical dimension, are related to each other in a socio-spatial dialectic. The conclusion is that not all castes do have access to the same kinds of places, i.e. some religious or public spaces. Although caste is not the only factor that influences, it still has a major impact on people’s actions and feelings of belonging.</p>

This essay seeks to explore the societal institution of caste from a socio-spatial perspective. The focus is on everyday routine of individuals and on the places this routine is connected with. A special interest is the access that different people have to different places. For this purpose, information has been collected from interviews and observations with women of different caste belonging in the area of Assi, Varanasi, India. A time-geographical approach has been used. It is argued that caste, which is a social concept, and space, which is a geographical dimension, are related to each other in a socio-spatial dialectic. The conclusion is that not all castes do have access to the same kinds of places, i.e. some religious or public spaces. Although caste is not the only factor that influences, it still has a major impact on people’s actions and feelings of belonging.

The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College. The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area. The main focus of the study is on the cemeteries. Sources to geographical data and other pieces of information are geographical systems, statistics, interviews, own observations, and photographs. This material has been worked up with simple statistic methods, map studies, and qualitative methods. The Time Geography and the New Regional Geography are used as a theoretical framework. There is an ambition to search for general understanding. The work is strongly inspired by the geographer Torsten Hägerstrand’s work and approach. It is also influenced by Systems Theory. The results confirm that there is a closer crowding of geographic objects in time and space within the cemeteries. Chorological changes could indicate similar processes at the garden center and residential area. Space is a limited resource and packing problems need to be solved. Some strategies to achieve that aim are found. At the end is discussed if closer crowding, needs more of register, measuring and restrictions and that some things are accepted to take large place in space since they are temporal. / Studien Packning i tid och rum är ett examensarbete i ämnet geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att utforska sambandet mellan tid och rum och då som geografiska förändringar över tiden. Det sker genom att studera markanvändning som fenomen och pågående processer i avgränsade områden. Speciellt intresse ägnas åt hur ytor disponeras. Tre olika slags områden studeras: en handelsträdgård, begravningsplatser och ett bostadsområde. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på studiet av begravningsplatser. Geografiska data och annan information har hämtats från geografiska informationssystem, statistik, intervjuer, egna observationer och fotografier. Materialet har bearbetats med enkel statistisk metod, kartstudier och kvalitativa metoder. Som teoretisk ram används tidsgeografi och den nya regionalgeografin. Det finns en ambition att söka efter generell förståelse. Arbetet är starkt inspirerat av geografen Torsten Hägerstrands arbete och synsätt. I arbetet finns även inslag av systemteoretiskt tänkande. Resultaten visar att det sker en tätare packning av geografiska objekt i tid och rum på kyrkogårdarna. Korologiska förändringar kan tyda på liknande processer i handelsträdgården och bostadsområdet. Utrymmet är en begränsad resurs och packning är ett problem att lösa. Olika strategier för att hantera trängseln observeras. Avslutningsvis diskuteras förhållandet att ju tätare packning desto mer av registerhållning, mätning och restriktioner fordras och att vissa saker tillåts breda ut sig i rummet om de är tillfälliga.

Den här rapporten har tagits fram med stöd av bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, Resurscenter syn i Stockholm. Ett examensarbete där jag fördjupat mig i rummet som informationsbärare. Målet med studien har varit att ta fram en gestaltning som baseras på riktlinjer för hur ett modernt grundskoleklassrum kan utformas för att stödja orienteringen för barn med syntolkningssvårigheter. Detta för att möjliggöra en ökad tillgänglighet för målgruppen i den fysiska miljön, vilket i sin tur kan bidra till målgruppens självständighet och trygghet i skolan med förhoppning om ökad kunskapsutveckling. Lärandemiljön i ett klassrum för årskurs två i en av Stockholms nyare skolor har studerats för att ta reda på i hur stor utsträckning man idag tar hänsyn till barn med synnedsättning i framtagandet av nya skolor. För att nå målet har jag utgått från teorier och litteratur kring bland annat CVI, perception, orientering/wayfinding, färg och kontrast. Samtidigt har empiriska studier i form av kvalitativa intervjuer, observationer och analyser utförts. Resultatet av teori och empiri har visat att de viktigaste faktorerna för att skapa en funktionell miljö för barn med syntolkningssvårigheter är organiserad stabilitet, anpassningsbarhet och enkelhet. Bearbetning av dessa faktorer har resulterat i ett gestaltningsförslag som visar på att det finns goda förutsättningar att med hjälp av rumsliga element underlätta för barn med CVI att orientera sig i klassrummet. / This report is a degree project with the aim to increase the knowledge of the space as an information holder and have been developed with the support from National Agency for Special Needs Education and Schools (SPSM in Swedish) in Stockholm. The aim of the study was to develop a design proposal with guidelines for how a modern primary school classroom can be designed to support the orientation for children with visual interpretation difficulties. This is to increase access for the target group in the physical environment, which in turn can increase independence and safety at school with the hope of better learning. To find out how one today regards children with visual impairment learning environment in the development of new schools, a classroom have been studied in one of Stockholm's newer primary schools. To reach the goal, theories and literature on topics such as CVI, perception, orientation/wayfinding, colour and contrast was studied. Meanwhile, empirical studies in the form of interviews, observations, and analyzes was performed. The results of theory and empirical data have shown that the most important factors to create a functional environment for children with visual interpretation difficulties are organized stability, adaptability and simplicity. Processing of these factors has resulted in a design proposal, which shows that there are good prospects for using spatial elements to make it easier for children with CVI to orient themselves in the classroom.

SPATIAL &amp; TRANSPORTATION MISMATCH IN SWEDEN, 2015: EFFECTS OF MISMATCH &amp; EASEMENT OF TRANSPORTATION IN ÖRNSKÖLDSVIK &amp; SUNDSVALL (Master thesis by Oscar Uneklint, 2018). The paper firstly aims to investigate how spatial and transportation workplace-access influences employment outcomes in the cities and municipalities of Sundsvall &amp; Örnsköldsvik, located at the coastal north of Sweden. Secondly, the paper aims to evaluate the performance of the local public transportation networks in easing the effects of mismatch. Sweden’s sparse population, lesser degree of segregation and egalitarian economic model questions the influence of spatial mismatch in Sweden, recent increase in immigration and inequalities gives urgency to such questions. Accuracy of investigation is improved by the availability of microlevel-data but may be improved further by additional instruments. Results confirm minor influence of spatial access and major influence of transportation access on employment outcomes in the study area, 2015. The minor effect of job-access is stronger at the neighborhood-level, than commuting-level. The local public transportation networks reveal core-periphery structures and visualizes the strengths, weaknesses and complementarity of each system. While Örnsköldsvik’s network is more equitable and interconnected, Sundsvall’s network is better serviced with fewer but more relevant stations resulting in different challenges for public transportation in easing employment mismatch and improving life chances. / SPATIAL &amp; TRANSPORTATION MISMATCH IN SWEDEN, 2015: EFFECTS OF MISMATCH &amp; EASEMENT OF TRANSPORTATION IN ÖRNSKÖLDSVIK &amp; SUNDSVALL (Masteruppsats av Oscar Uneklint, 2018). Studien syftar för det första till att undersöka hur transportoberoende och transportberoende tillgänglighet till arbetsplatser påverkar anställningsutfall i Sundsvalls och Örnsköldsviks tätorter och kommuner, lokaliserade vid norra Sveriges kuststråk. Sveriges fåtaliga befolkning, mindre segregation och utjämnande ekonomiska modell ifrågasätter tillämpningen av rumslig missmatchning i Sverige. Samtidigt leder ökad immigration och tilltagande socioekonomiska skillnader till att förståelsen av dessa frågor brådskar. Resultatet bekräftar ett mindre inflytande av transportoberoende tillgänglighet och ett större inflytande av transportberoende tillgänglighet till arbetsplatser inom undersökningsområdet, 2015. Samtidigt är effekten av arbetstillgång större inom kvarteret än på pendelavstånd. Precisionen av både de skattade effekterna och hur de lindras förbättras av tillgången till individbaserade data, men effektskattningen försvagas av få instrument-variabler. För det andra syftar studien att utvärdera det kollektiva transportsystemet i de båda städerna för att lindra och utjämna de skattade tillgänglighetseffekterna. Resultatet bekräftar tydliga centrum-periferi strukturer i båda nätverken och visualiserar tillgänglighet, frekvens, styrka, funktion och komplementaritet i respektive buslinjenät.

Denna studie handlar om hur man med färg och rumslig formgivning kan öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö, med fokus på huvudentrén. Studien är ett examensarbete i Informationsdesign, med inriktningen rumslig gestaltning. Platsen för studien har varit huvudentrén på Avesta lasarett. Huvudentréhallen på Avesta lasarett upplevs idag som trång och uppfyller inte de behov som finns. Syftet med studien har varit att med hjälp av tidigare forskning och teorier, samt empiriska studier, hitta ett sätt att öka orienterbarheten i en sjukhusmiljö. Detta med hjälp av en rumslig formgivning och ett skyltsystem som stödjer entréns funktioner och aktiviteter. Vilket ska bidra till att underlätta för besökare att hitta rätt i en ansträngande och stressig situation som ett sjukhusbesök kan innebära. Teorierna som studien grundar sig i behandlar wayfinding och wayshowing, kognition, det fysiska rummet, teorier om hälsa och välmående, samt teorier om färg och färgkodning. Metoderna som använts för den empiriska datainsamlingen är platsanalys, observationer och kvalitativa intervjuer. Arbetet har resulterat i ett färgkodningssystem som tillämpats i det befintliga skyltsystemet samt i rumsutformningen. Detta för att skapa en visuellt strukturerad huvudentré där vägledande skyltar samspelar med rummet och dess användningsområden. / This study is about how colour and spatial design can increase the orientation in a hospital environment, focusing on its main entrance. The study is a degree project in Information Design, with a focus on spatial design.  The location of the study has been the main entrance to Avesta hospital. The main entrance hall of Avesta hospital is today perceived as cramped and does not meet the needs. The aim of the study has been to find ways to increase the orientability of a hospital environment with the help of previous research and theories, as well as empirical studies. This is done using a spatial design and a sign system that supports the entrance functions and activities. Which, in turn, will help to make it easier for visitors to find the right way in an exhausting and stressful situation that a hospital visit may involve.  The theories which the study is based on deals with wayfinding and wayshowing, cognition, physical space, theories of health and well-being, as well as theories of color and color coding. The methods used for the empirical data collection are site analysis, observations and qualitative interviews.  The work has resulted in a color coding system which is being applied in the existing sign system as well as in the room layout. This is to create a visually structured main entrance where indicative signs interact with the design of the room and its uses.