Syfte: Syftet var att undersöka vilken kännedom och hantering av rutiner samt vilket preventivt arbete som legitimerad vårdpersonal i ledarställning inom primärvård har om missbruk och beroende hos anställd legitimerad vårdpersonal. Metod: Studien har genomförts som en deskriptiv enkätstudie. En kvantitativ metod valdes för att få nå en större population under en kort tidsperiod. Resultat: I studien framkom att majoriteten av de tillfrågade respondenterna i ledarställning hade ledarskapsutbildning och det ingick för de flesta om missbruk och beroende. Studien visar att de arbetar mer eller mindre preventivt med missbruk och beroendefrågor hos sin personal. Det framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning anser sig ha tillräcklig kännedom om missbruk och beroende. De belyser vikten av vidareutbildning inom området samt att de behövs diskuteras mer på arbetsplatsträffar om missbruk och beroende. Slutsats: I studien framkommer att de arbetar preventivt genom att använda den lokala rutin som finns rörande alkohol och missbruk. De lokala rutinerna hos landstinget och kommunerna skiljer sig åt då landstinget har en gemensam rutin för hela Dalarna, medan kommunerna har egna rutiner. Vidare framkommer att legitimerad vårdpersonal i ledarställning har kunskap om missbruk och beroende. / Aim : The purpose was to investigate what awareness and management of routines as well as the preventive work that registered healthcare personnel in leadership position in primary care have regarding abuse and addiction to employee- registered healthcare personnel. Method: The study has been conducted as a descriptive survey. A quantitative method was chosen to reach a larger population for a short period of time. Result: The study found that the majority of respondents in leadership positions had leadership training and most of them had education about addiction and abuse. The study shows that they work more or less preventively with addiction and abuse to their staff. It appears that legitimate healthcare personnel in management positions consider themselves sufficiently knowledgeable about addiction and abuse. They highlight the importance of further training in the field and that they are needed to discuss more at workplace meetings about addiction and abuse. Conclusion: The study shows that they work preventively by using the local policy regarding alcohol and addiction. The local routines are different between council and the communities and differences are that the council has a common policy for the whole of Dalarna, while the communities have their own policies. Furthermore, it appears that registered healthcare personnel in management positions have knowledge of addiction and abuse.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser. Utifrån det material som inkommit genom intervjuerna har åtta stycken kategorier framträtt: självbild, yttre attribut, vanor och rutiner, arbete och fritid, relationer, bemötande från andra, drömmar och planer samt handikappanpassning. I studien framkommer att respondenterna använder framträdande och uppträdande för att påverka den spegling de får av omgivningen. Studien visar även att det har skett en förändring av respondenternas regimer och rutiner. En identitetsförändring har därmed skett hos respondenterna. I studien diskuteras även det faktum att respondenterna själva inte framhåller den identitetsförändring som påvisas i studien. Detta tyder på att respondenterna inte själva tänker på förändringen i sig, de tänker mer indirekt på förändringen genom att denna påverkat dem i olika situationer. I studien framkommer även vikten av det omgivande samhällets attityd gentemot den funktionshindrade när det gäller speglingen av individen. Detta är av relevans för de instanser i samhället som arbetar med frågor rörande funktionshinder.

Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering. Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen. Därför har olika förbättringsförslag lagts och bland dem finns det tre olika förmedlingsprocesser som ska förbättra policyimplementeringen på organisationen.

<p>Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser. Utifrån det material som inkommit genom intervjuerna har åtta stycken kategorier framträtt: självbild, yttre attribut, vanor och rutiner, arbete och fritid, relationer, bemötande från andra, drömmar och planer samt handikappanpassning. I studien framkommer att respondenterna använder framträdande och uppträdande för att påverka den spegling de får av omgivningen. Studien visar även att det har skett en förändring av respondenternas regimer och rutiner. En identitetsförändring har därmed skett hos respondenterna. I studien diskuteras även det faktum att respondenterna själva inte framhåller den identitetsförändring som påvisas i studien. Detta tyder på att respondenterna inte själva tänker på förändringen i sig, de tänker mer indirekt på förändringen genom att denna påverkat dem i olika situationer. I studien framkommer även vikten av det omgivande samhällets attityd gentemot den funktionshindrade när det gäller speglingen av individen. Detta är av relevans för de instanser i samhället som arbetar med frågor rörande funktionshinder.</p>

<p>Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.</p><p>Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen. Därför har olika förbättringsförslag lagts och bland dem finns det tre olika förmedlingsprocesser som ska förbättra policyimplementeringen på organisationen.</p>

Rapportens studie kommer att behandla ämnet intern kommunikation i en organisation som ligger i framkant med tekniken. I dagens organisationer så är kommunikation och informationshantering A och O. Då individen besitter olika kunskaper och erfarenheter så kommer individen att tolka och tillämpa information olika. Därför har medarbetarnas tillämpning samt förståelse en viktig betydelse för att rätt information behandlas genom rätt kommunikationskanal och verktyg, så att rätt information hamnar hos rätt person och i rätt tid. Studien har genomförts på företaget OBOS Sverige AB inom avdelningen Säljstöd. En kvalitativ studie har tillämpats inom avdelningen där syftet att undersöka hur olika metaforiska perspektiv kan tillämpas för att analysera empirin. Studien är avgränsad att analysera medarbetarnas egna tolkning och tillämpning. Morgans maskinmetafor samt organismmetafor har tillämpats för att beskriva och analysera medarbetarnas flexibilitet och anpassning till nya kommunikationsverktyg för att därefter analysera den arbetsstruktur och rutinarbete som finns inom avdelningen säljstöd. Analysen riktar sig till informationshantering samt individens val av kommunikationsverktyg. Den kvalitativa undersökningen visade att tillämpningen av muntlig kommunikation var den primära kommunikationskanal som tillämpades för att säkerställa budskapets tolkning och mottagning enligt avsändarens syfte. E-post tillämpades för att bevara informationen dokumenterad inför framtida händelser. Däremot fanns det risker för misstolkning av budskap då informationen kan tolkas olika mellan olika individer. Flera av de kommunikationskanaler som tillämpades användes på olika sätt av olika användare. Detta grundade sig i de informations- och kommunikationsbrister som sedan tidigare funnits inom avdelningens arbetsstruktur och rutinarbete. Tillämpningen av metaforerna beskriver på ett grundläggande sätt hur och varför individerna arbetar som de gör. / The report's study will treat the subject of internal communication in an organization at the forefront of technology. In today's organizations, communication and information management are A and O. Because the individual has different knowledge and experiences, they will also interpret and apply information differently. Therefore, employee application and understanding is an important factor in ensuring that the right information is handled through appropriate communication channels and tools for getting the right information to the right person and at the right time. The study has been carried out at the company OBOS Sverige AB in the Sales Support department. A qualitative study has been applied to a department where the purpose is to investigate how different metaphorical perspectives can be used to analyze empiric. The study is limited to analyzing the employees' own interpretation and application. Gareth Morgan's machine metaphor and organometrics have been used to describe and analyze employee flexibility and adaptation to new communication tools to analyze the work structure and routine work in the sales support department. The analysis is aimed at information management and the individual's choice of communication tools. The qualitative survey showed that the application of oral communication face to face was the primary communication channel used to ensure that the message was received and interpreted according to the sender's purpose. E-mail was used to preserve the information documented for future events. There was a risk that the recipient misinterprets the message as the information can be interpreted differently between individuals. This is based on the information and communication shortcomings that existed within the department's work structure and routine work. The application of the metaphors describes in a fundamental way how and why individuals work as they do.

Föreställ dig att du arbetar på en arbetsplats som har en brist på dokumenterad information. Information kommuniceras oftast genom dagliga informationsmöten, varav en del anställda inte kan delta på dessa möten på grund av att de är på tjänstgöring. Informationen dokumenteras inte heller och utfallet resulterar i att vissa anställda saknar information för att arbeta effektivt utifrån organisationens perspektiv. Den generella arbetsinsatsen på organisationen kan ses som effektivt för den enskilda medarbetaren. Informationen och rutinerna standardiseras inte inom alla distrikt i postkontoret. Vissa rutiner utförs inte som förväntat och skapar komplikationer för andra kollegor att göra en effektiv insats inom samma distrikt, det vill säga avdelning. Organisationen har ett internt begrepp med namnet hasare vilket innebär att anställda med denna position måste arbeta i flera distrikt istället för ett enda. Eftersom organisationernas informationsflöde är kritiskt och också påverkar standardiseringen negativt, skapar det svårigheter för hasare att arbeta effektivt. Syftet med rapporten är att definiera de grundläggande orsakerna till problemet och även de lösningar som är baserade på medarbetares önskemål. Utifrån intervjuer och observation visar det sig att problemet påverkar standardiseringen av arbetet och i förlängningen även motivationen negativt för de anställda. Lösningen är en implementering av informationsmappar med relevant information till varje distrikt och även en implementering av ett teamsystem för att säkerställa att alla dokument i mappen uppdateras. Implementeringen bygger på Lean Management och offensiv kvalitetsutveckling (TQM), med målet att bygga upp en organisation på långsiktiga grunder och en delaktighet i organisationens aktiviteter. Metoden som har använts utgår från att studenten, tillsammans med organisationens medarbetare, ska generera släktskapsdiagram innehållande problemorsaker och träddiagram innehållande lösningar till problemen. Lösningsförslagen ställs därefter emot problemorsakerna för att analysera effektiviteten i lösningsförslagen. Slutsaterna är att organisationen har kvalitetsbrister i det interna informationsflödet och behöver upprätta enkel, standardiserad och lättillgänglig dokumentation som även samlas på en definierad plats. Organisationen behöver även gå igenom och uppdatera den dokumenterade informationen. / Imagine yourself working in a workplace that have a lack of documented information. Information is usually communicated through daily information meetings, as some employees can not attend on these meetings. The employees that can not attend need to do their duty during the meetings. The information is also not documented and the outcome is that some employees miss out on information and work as what is effective for themself. The overall work effort of the organization can be seen as effective for the individual employee and less effective for the whole organisation. The information and routines are not standardized within every divisions of the post office. Some routines are not performed as expected and make it harder for other colleagues to make an effective effort at the same division. The organisation have an internal concept called ”hasare” which means that employees with this position need to work in several divisions instead of one single. Because the organizations information flow is critical and also affects standardization negatively, it creates difficulties for "hasare" to work efficiently. The purpose of this paper is to define the root causes to the problem and also the solutions based of the employees visions. Based on interviews and observation, it appears that the problem has a negative effect on the standardization of the work and the motivation for employees. The solution is an implementation of folders with information to every division and also an implementation of a team system to ensure that all documents in the folder are updated. The implementation is based on Lean management and Total Quality Management, aiming to build an organization on long-term basis and participation in the organization's activities. Based on the method, the student, together with the organization's employees, will generate interrelationship diagraphs containing problem issues and tree diagrams containing solutions to the problems. To analyze the effectiveness of the solution proposals, they are placed against the problems. The conclusion is that the organization has quality deficiencies in the internal information flow and needs to establish simple, standardized and easily accessible documentation that is also placed in a defined location. The organization also needs to review and update the documented information.

The exam was performed at Oslo Kommune - Bymiljøetaten- Digital utvikling. The agency is responsible for the city's environment and make sure that parks and streets in Oslo stay clean for example. The department in focus is the IT-department of Bymiljøetaten. The department works according to agile working methods and has recently been working based Kanban where they use tools according to the method. However, it is perceived that implementation of this way of work has taken place too fast and that subprocesses has not been in focus at the same level. The problem is based on the lack of communication between and within the working groups and between leadership. This has resulted in a reduction in efficiency, as employees produce unnecessary code, roles become unclear, routines are not documented, the product is not adapted to the customer, etc. Through the different types of methods to gather data has showed the problems to be perceived as many they all lead back to their lack of communication. Furthermore, communication tools exist but are not used which is a direct result of the lack of process around them. The solution suggested is something that will reduce these problems and make it easier to communicate issues via a software that is implemented in a large process. The solution will be to contribute to increased communication within the agency through a program called FIT IssueTrack that can store and manage routines, but also opens up so employees can customize the work to streamline it. The fact that employees can come up with improvement suggestions also makes it easier to implement further improvements, as work methods are adapted accordingly. In addition to this, a meeting will also be held regularly to discuss the various proposals presented. / Examensarbetet som presenteras utfördes hos Oslo kommune – Bymiljøetaten – Digital utvikling som ansvarar för datasystemen som används för att bevara stadens miljö. Digital utvikling är med andra ord Bymiljøetatens IT-avdelning. Avdelningen arbetar enligt agila arbetsmetoder och har sedan nyligen implementerat Kanban med ingående verktyg. Dock upplevs det som att implementeringen av arbetssättet har skett för snabbt och stödprocesser anpassas inte i samma takt. Problemet grundar sig i att kommunikationen mellan och inom arbetsgrupperna samt ledarskapet brister. Problemet grundar sig i att kommunikationsverktygen som existerar ej används som ett resultat av att ingen process för dem existerar. Resultatet av kommunikationsbristen visar på nedsatt effektivitet då medarbetare bland annat producerar onödig kod, roller blir otydliga, rutiner ej dokumenterade samt produkten är ej anpassad efter kundernas krav och förväntningar. Lösningen som föreslås kommer att kunna minska problem som avdelningen har och förbättrar kommunikationen inom avdelningen. De problem som presenteras genom enkätundersökningen, intervjuerna samt observationerna är många och har sin grund i att kommunikationen brister. Lösningen blir att reducera bristen av kommunikation mellan alla led genom en process som beskriver hur arbetet ska utföras. I kombination med processen ska även ett program vid namnet FIT IssueTrack användas. Verktyget kan lagra och hantera rutiner, men även öppna upp så att medarbetarna kan anpassa arbetet för att effektivisera det. Att medarbetarna kan komma med förbättringsförslag bidrar även till att det blir lättare att implementera vidare förbättringsarbeten då nya arbetssätt och metoder lättare kan anpassas efter de gamla. Två gånger i månaden ska även ett möte utföras för att diskutera de olika förslagen.

The aim of the study was to seek further understanding of what school staff, social services and staff at the shelters consider to be the difficulties in the work of children's schooling when staying at shelters for abused women. The method used was qualitative semi structured interviews and the empirics consist of six interviews, two from each profession. Despite a comprehensive searching strategy, only a few studies were found that had examined the subject and those studies described the problem briefly. This indicates that the subject has been little researched and that children's schooling in shelters for abused women is a subject we have little knowledge about. The results show that there usually are no systematic routines for dealing with the issue among professionals involved. It is difficult to get a new school place for children staying in shelters for abused women. Professions involved with these children in society need more knowledge in the subject to develop a systematic approach. In future, more research on the subject and its consequences for children in shelters for abused women is needed.

Syftet med studien var att undersöka individers upplevelser av välmående och rutiner i vardagslivet efter att ha deltagit i en hälsofrämjande intervention som ett hjälpmedel för att komma ut i arbetslivet eller börja studera. En kvalitativ metod användes i denna empiriska studie. Semi-strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet i studien var fyra män och två kvinnor i åldern 18–54 år. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning och all data transkriberades ordagrant och analyserades med en tematisk analys. Resultatet handlade om vilka erfarenheter informanterna fick av att ha deltagit i en hälsofrämjande intervention som ett hjälpmedel för återgång till arbete, praktik eller studier. Samtliga informanter upplevde ett ökat välmående efter att ha deltagit i den hälsofrämjande interventionen. Flera av dem har fått förbättrade hälsobeteenden och olika verktyg för rutiner, problemhantering samt förbättrade vanor i det vardagliga livet. Informanterna har fått en förändrad syn på framtiden, en känsla av ökade framtidsmöjligheter och mer delaktighet i sin livssituation. Resultatet visade samtidigt att det fanns brister i den hälsofrämjande interventionen utifrån informanternas perspektiv. Slutsatsen för studien var att informanternas upplevelser av den hälsofrämjande interventionen var positiv när det gäller ett förbättrat välmående och skapande av nya goda rutiner samt ny kunskapsinhämtning. Det fanns erfarenheter av brister kring interventionen och det framtida livet när interventionen var avslutad och deltagarna skulle försöka upprätthålla de nya vanorna och rutiner de skapat. Trots det så har intervention minskat informanternas ohälsa vilket är betydande för både samhället och folkhälsan. Det gör att den hälsofrämjande interventionen och liknande interventioner är värd att satsa på för att minska på den ohälsa som finns i samhället. / The purpose of this study was to examine how individual’s experiences of well-being and routines in their daily life after participating in a health promotion intervention as a resource for return to work or studies. A qualitative method was used in this empirical study. Semi-structured interviews were used to gather data. The samples in this study was four men and two women aged 18-54 years. The interviews were documented with sound-recording and all data was transcribed verbatim and analyzed by a thematic analysis. The main result was about the experiences the individuals received from having participated in a health promotion intervention as a resource of returning to work or study. All individuals experienced increased well-being after participating in the health promotion intervention. Several of them have improved health issues, used various tools for routines and how they deal with problems and improved habits in their everyday life. The individuals have had a changed vision of the future, a sense of increased future opportunities and more involvement in their life situation. The results also showed that there were shortcomings in the health promotion intervention based on the perspective of the individuals. The conclusion that can be drawn is that the health promotion intervention was perceived as positive in terms of improved well-being, creating new effective routines and better knowledge acquisition. There were experiences of shortcomings within the intervention. Once the intervention was completed and the individuals were to maintain new habits and routines, there seemed to be some setbacks. Despite this, the intervention has reduced the ill-health of the individuals, which is significant for both society and public health. This means that the health promotion interventions and similar interventions are worth investing in to reduce the ill-health that is present in society.