Purpose – The purpose of this study is to investigate how working practices associated with routines and communication in a manufacturing company’s support processes can be quality assured, to ensure the ability of operational processes to maintain competitiveness. Based on the purpose, three questions have been formed:   What challenges associated with routines can be identified in the working practice of manufacturing companies support processes? What challenges associated with communication can be identified in the working practice of manufacturing companies support processes? How can challenges associated with routines and communication be managed to increase manufacturing company’s quality of support processes?   Method – To answer the study’s questions and fulfill the purpose, a case study has been conducted at DS Smith in Värnamo. The case study has consisted of a single case study design for the first two questions, while question three was answered with the help of a multiple case design due to an internal benchmarking conducted at DS Smith in Mariestad. The empirical data consisted of interviews, observations and documentary studies. An analysis of the empirical data from DS Smith in Värnamo has been compared with the theoretical framework, as well as the collected empirical data from the internal benchmarking at DS Smith in Mariestad.   Findings – An improvement in working practices in the supporting processes is necessary to improve the operational process of a manufacturing company. Routines and communication are two factors that affect the working practices in a support process, but also other parts of the company. Regarding routines, it is important for the management to take responsibility and ensure compliance with the routines. It is also important to ensure that they fulfill the purpose for which they are intended. Otherwise management should consider opportunities to update or clarify existing routines. Communication must work in all directions within the company, this applies both between employees within departments and between different departments. The management should appoint a person responsible for the transmission of information given to the right staff within the company. Poor communication and information sharing at the beginning of a process can lead to major consequences and impacts further down in the process.   Implications – The results highlighted by the study are reinforced from existing theory of how routines and communication should work within an organization. The study’s results also show that these factors have an impact on a support process, which results in an impact on the operational processes. Some practical implications that the authors have formulated are: To create clear communication channels as well as defining responsibilities and appoint responsible ones.   Limitations – Support processes in manufacturing companies have been perceived as a limited area theoretically. The theory found has mostly been very summarized and fundamental, which has limited the study from providing empirical data to previous theory or research on the subject.   Keywords – Routines, communication, quality, support process, operational process, manufacturing company / Syfte – Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetssätt kopplade till rutiner och kommunikation i ett tillverkande företags stödprocesser kan kvalitetssäkras, för att säkerställa de operativa processernas möjligheter att upprätthålla konkurrenskraft. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats:   Vilka utmaningar kopplade till rutiner kan identifieras i arbetssättet kring tillverkande företags stödprocesser? Vilka utmaningar kopplade till kommunikation kan identifieras i arbetssättet kring tillverkande företags stödprocesser? Hur kan utmaningar kring rutiner och kommunikation hanteras för att öka tillverkande företags kvalitet inom stödprocesser? Metod – För att besvara studiens frågeställningar och uppfylla syftet har en fallstudie genomförts på DS Smith i Värnamo. Fallstudien har för de första två frågeställningarna bestått av en enfallsdesign, medan frågeställning tre besvarades med hjälp av en flerfallsdesign på grund av en intern benchmarking som genomfördes på DS Smith i Mariestad. Den empiriska data utgjordes av intervjuer, observationer och dokumentstudier. En analys av empirin på fallföretaget DS Smith i Värnamo har gjorts gentemot det teoretiska ramverket, samt den insamlade empirin från den interna benchmarkingen på DS Smith i Mariestad.   Resultat – En förbättring av arbetssätt i stödprocesser är nödvändig för att förbättra de operativa processerna inom tillverkande företag. Rutiner och kommunikation är två faktorer som påverkar arbetssättet inom stödprocesser men även övriga delar av företaget. När det gäller rutiner är det viktigt för ledningen att ta ansvar och säkerställa efterlevnad av rutinerna samt att de uppfyller syftet de är avsedda till. I annat fall bör ledningen se över möjligheter att uppdatera eller förtydliga befintliga rutiner. Kommunikation måste fungera åt alla håll inom ett företag, detta gäller både mellan medarbetare inom avdelningar och avdelningarna emellan. Ledningen bör utse en ansvarig för att information förmedlas till rätt personal. Dålig kommunikation och informationsdelning i början av en process kan ge stora konsekvenser och påverkan senare i processen.   Implikationer – Resultaten som studien lyfter fram styrks av den befintliga teorin för hur rutiner och kommunikation bör fungera inom en organisation. Studiens resultat visar även på att dessa faktorer har en påverkan på en stödprocess vilket resulterar i en påverkan på de operativa processerna. Några praktiska implikationer som formulerats av författarna är bland annat att skapa tydliga kommunikationsvägar, definiera ansvarsområden samt utse ansvariga.   Begränsningar – Stödprocesser inom tillverkande företag har upplevts som ett begränsat område teoretiskt. Den teori som hittats har för det mesta varit väldigt sammanfattad och grundläggande vilket har begränsat studien från att ställa den empiriska data mot tidigare teori eller forskning kring ämnet.   Nyckelord – Rutiner, kommunikation, kvalitet, stödprocess, operativa processer, tillverkande företag

Normgivare presenterar kontinuerligt nya redovisningsstandarder för att anpassa redovisningen efter samhällsutvecklingen. En sådan standard är IFRS 15, som avsåg att harmonisera intäktsredovisning och göra den mer jämförbar, samt minimera risken för intäktsplanering som orsakade ett flertal skandaler runt millennieskiftet. Standarden förväntades innebära stora förändringar på interna processer, rutiner och system i branscher där de använder sig av långa och komplexa avtalsstrukturer. Det är viktigt för normgivare att ha förståelse för de industrier som påverkas av de regleringar som introduceras. Det finns brist på studier som undersökt hur företag påverkas internt och vilka effekter en ny redovisningsstandard kan få på interna processer, rutiner och system. Studiens syfte är således att förklara vilka huvudsakliga effekter en redovisningsförändring kan få på interna processer, rutiner och system hos de bolag som påverkas av förändringen. Syftet uppnås genom en flerfallstudie på fem bolag inom byggindustrin, en industri där långa komplexa kundavtal med många prestationsåtaganden är vanligt förekommande. Studien har tillämpat en kvalitativ metod där vi genomfört intervjuer med representanter som arbetat med omställningen till IFRS 15. Studiens resultat visar på att IFRS 15 orsakat ett omfattande arbete med att förstå och applicera standarden för byggindustrin, i synnerhet hos de större bolagen. Trots de betydande nedlagda resurserna på arbetet har effekten på processer, rutiner och system blivit små. Studien indikerar att en orsak till detta kan vara att standarden ska gälla över hela världen och alla typer av verksamheter, vilket gör den generell och lämnar stort utrymme för tolkning. På grund av detta kan företag välja att tolka standarden på ett sådant sätt som överensstämmer med hur de redovisat innan standardens introduktion, och därmed uteblir den önskade effekten. / Norm-setters continuously present new accounting standards to adapt accounting to the development of society. One such standard is IFRS 15, which was developed with the aim of harmonizing revenue accounting and make it more comparable, as well as minimizing the risk of revenue planning which had caused several scandals around the turn of the millennium. The standard was expected to result in large changes in internal processes, routines and systems in industries that use long and complex contract structures. It is important for norm-setters to understand the industries that are affected by the regulations they introduce. There is a lack of studies that have explored how companies are affected internally and what effects a new accounting standard can have on their processes, routines, and systems. The purpose of this study is therefore to explain what main effects an accounting change can have on the internal processes, routines, and systems in the companies affected by the change. The purpose is achieved by a multiple case study focusing on of five companies within the construction industry, where long and complex customer contracts with many performance commitments are common. This study has applied a qualitative research method and conducted interviews with company representatives who have worked with the conversion process to IFRS 15. The results of the study show that IFRS 15 has caused a comprehensive work in trying to understand and apply the standard for the construction industry, especially within the larger companies. Despite the significant amount of resources used has the effects seen on processes, routines, and systems been small. The study indicates that one of the reasons for the small effect could be that the IFRS 15 standard is supposed to apply in the same form globally, and across different business segments and industries. This means that IFRS 15 is a broad standard which becomes open to multiple varying interpretations. As a result, companies can choose to interpret the standard in a way which corresponds with how they have always conducted their reporting prior, and therefore the new standard may not achieve the desired outcome.

Studien har syftat till att undersöka hur socialtjänsten hanterar ärenden rörande barnäktenskap. Detta har uppnåtts genom att studera Socialstyrelsens riktlinjer, metodstöd från utvalda kommuner samt genom att utföra intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten som handlägger ärenden som rör barnäktenskap. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven barnets bästa och feministiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att de studerade kommunerna enbart har metodstöd för hedersrelaterat våld, men inga upprättade rutiner eller metodstöd för ärenden gällande barnäktenskap. Återkommande är att socialtjänsten saknar struktur och verktyg i hur man bemöter barn som är utsatta för risker förknippade med barnäktenskap. För att barnen ska få det stöd och skydd som de har rätt till behöver socialtjänsten ha specifik kunskap om vad hedersrelaterat våld och barnäktenskap innebär. / The purpose of this study was to examine how the social services are handling cases concerning child marriages. This has been achieved by studying the guidelines of The National Board of Health and Welfare, guidelines formed by selected municipalities and by conducting interviews with professionals who handle cases concerning child marriage. The collected data has been analyzed from the theoretical perspectives: the best interest of the child and a feminist perspective. The results of the study show that the chosen municipalities only have guidelines for honour-related violence, but no established guidelines or routines for cases concerning child marriage. Recurring is that the social services lack structure and tools on how to deal with children who are exposed to risks associated with child marriage. In order for children to receive the support and protection to which they are entitled, the social services need to have specific knowledge of what honour-related violence and child marriage mean.

Studiens syfte är att undersöka olika typer av avbrott i förskolans verksamhet, hur barn reagerar på dessa och vilka maktrelationer som kan skapas i dessa situationer. Barnen i förskolan blir ofta avbrutna i sin lek eller aktiviteter som de håller på med och utifrån ett maktperspektiv har jag undersökt dessa avbrott och barns reaktioner på dessa. För att kunna undersöka detta har jag gjort en kvantitativ studie i form av observationer på en förskola. För att analysera materialet använde jag mig av Michael Foucaults teorier kring makt och tidigare forskning om bland annat makt och motstånd.I min studie har jag sett att barns reaktioner varierar. Ibland följer barnen de förväntningar som pedagogerna har vid ett avbrott och ibland motsätter sig barnen och visar att de har en annan åsikt än pedagogen om vad som ska ske. Motstånden kan vara tydliga och verbala men de kan även vara tysta och lätt missuppfattas som något annat än motstånd. Jag har även sett att vissa barn följer de regler som gäller och styr varandra till att göra det som anses vara rätt.

Grunden för att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser är systematiskt arbetsmiljöarbete och för att det ska fungera krävs goda grundkunskaper. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår alla arbetsmiljöförhållanden samt årlig uppföljning, arbetsmiljöpolicy, rutiner, samarbete, uppgiftsfördelning, kunskaper, undersökning, riskbedömning och åtgärder. Det finns en kunskapslucka i hur arbetsmiljöinformation kommuniceras för god hälsa och säkerhet på arbetsplatser och det behövs mer forskning om chefers och medarbetares kunskap om arbetsmiljön. Tidigare forskning visar även att kommuners systematiska arbetsmiljöarbete inte fungerar tillfredställande. Den här studien syftar till att få en förståelse över hur HR, chefer, medarbetare, facklig och politiker upplever att det systematiska arbetsmiljöarbetet kommuniceras och informeras i en kommunal verksamhet. En kvalitativ metod har använts genom tio intervjuer. Empirin har analyserats utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att det inte finns en rutin för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska kommuniceras och informeras, däremot finns rutiner i hur kommunen ska arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet genom ett årshjul. Kunskapen om det systematiska arbetsmiljöarbetet är varierande hos de själva, närmast ansvariga och kollegor. Kommunen har forum för att kommunicera och informera om det systematiska arbetsmiljöarbetet samt utbildningar för vissa yrkesgrupper i systematiskt arbetsmiljöarbete. Slutsatsen är att trots att det finns ett arbetssätt, rutiner, forum och utbildning framkom brister och otydlighet i kommunikation och information av det systematiska arbetsmiljöarbetet på olika nivåer. / The basis for creating safe and healthy workplaces is systematic work environment and good basic knowledge is required for it to work well. The systematic work environment includes all work environment conditions and annual follow-up, work environment policy, routines, cooperation, task allocation, knowledge, investigation, risk assessment and measures. There is a knowledge gap in how work environment information is communicated for good health and safety at workplaces and more research is needed on managers' and employees' knowledge of the work environment. Previous research also shows that municipalities' systematic work environment does not work satisfactorily. This study aims to gain understanding of how HR, managers, coworker, trade union and politicians experience the communication and information about the systematic work environment in a municipal organization. A qualitative method has been used through ten interviews. The empirical work has been analyzed based on an inductive thematic analysis. The results shows that there is no routine for how the systematic work environment should be communicated and informed but there are routines for how the municipality should work with the systematic work environment through an annual cycle. The knowledge of the systematic work environment is variable among themselves, managers and colleagues. The municipality has forums to communicate and inform about the systematic work environment and education for some occupational groups in systematic work environment. The conclusion is that although there is a way of working, routines, forums and education deficiencies and lack of clarity became apparent in communication and information of the systematic work environment at different levels.

Våld i nära relationer beskrivs som ett stort folkhälsoproblem och rapporter vittnar om ökat våld i hemmen under Covid-pandemin. Alla kan drabbas, men kvinnor utsätts oftare för våld i nära relationer än vad män gör. Andra sårbara grupper finns också identifierade. Våldsutsatta söker sig ofta till sjukvården som den första kontakten utanför relationen, vilket ger vården en unik möjlighet att upptäcka våld i nära relationer. Utsatthet för våld är relaterat till flera aspekter av ohälsa. Våld i nära relationer har fått ökat fokus i jämställdhetspolitiken och i myndigheters styrdokument. Hur dessa styrdokument översätts i vardagliga rutiner på landets akutmottagningar verkar inte vara studerat. Syfte: Att, inom kontexten svensk akutsjukvård, identifiera lokala riktlinjer för våld i nära relationer, beskriva dess innehåll och jämföra om och hur dessa riktlinjer skiljer sig sinsemellan och i relation till nationella styrdokument. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Genom kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkning beskrivs lokala promemoria (PM) utifrån frågorna ”Vad tar man upp i PM?” och ”Hur skiljer sig olika rutiner från varandra?” Resultat: Innehållet i 34 PM (n=34) från 32 av 67 akutmottagningar (N=67) innehåller 38 kategorier som kan sammanfattas i fem huvudkategorier: kunskap om våld i nära relationer, särskilda grupper som utsätts för eller utöver våld, tecken på våld, omhändertagande av våldsutsatta och dokumentation. PM skiljer i detaljrikedom och i frågan vem som ska tillfrågas om våld på rutin. 3/60 Slutsats: PM är generellt lika vad gäller faktiskt innehåll. Primärt skiljer de sig i detaljrikedom och i balansen mellan att vara informativa och/eller instruerande. Synen på vem som ska tillfrågas om våld på rutin skiljer mellan PM. I övrigt stämmer lokala rutiner väl överens med styrdokument, med reservation för kravet om individuell vårdplan som sällan nämns. / <p>Betyg i Ladok 220204.</p>

Introduktion: Flertalet studier, organisationer och styrande myndigheter uppmanar vårdgivarna att stärka patientsäkerheten genom att öka möjligheten för patientmedverkan i vården. Det finns dock inte någon vägledning angående hur denna patientmedverkan ska gå till, eller om det föreligger några specifika hinder gällande införandet av patientmedverkan i vården. Föreliggande studie undersöker patientens upplevelse av delaktighet i patientsäkerhetsarbetet avseende handhygieniska rutiner på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av delaktighet avseende handhygieniska rutiner utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: Kvalitativ metod med datainsamlingen genom djupintervjuer. Deltagarna i studien (n=7) rekryterades genom gate-keeper vid ett större sjukhus i Stockholmsområdet. Insamlad data anlyserades genom innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) samt genom health literacy analys utifrån Palumbo (2017). I denna studie har patienter deltagit som informanter och författaren har nyttjat studentundantaget i enlighet med Etikprövningsnämden (2023). Resultat: Informanterna uppgav att bristen på korrekt, motivernade och upplysande information påverkar deras möjlighet till delaktighet i deras vård och behandling samt i deras möjlighet till att följa handhygieniska rutiner. De beskriver en outalad maktbalans mellan vårdpersonal och patienter som de största hindren för att de kunde delta i sin vård och behandling. Resultaten visar också att patienten har goda förkunskaper och en villighet att aktivit delta men att de inte alltid får den möjligheten. Slutsats: Informanterna i studien uppger hinder för att kunna delta, samtidigt som de uppger villighet att delta utifrån sin egen förmåga. Utifrån resultatet kan kliniska åtgärder genomförs som tillgodoser patienterns behov av information och möjlighet till delaktighet. / Introduction: Multiple scientific studies, government agencies and international organization that focus on global- and public health, calls on healthcare providers to strengthen their work on patient safety by increasing patient empowerment and patient participation. There are few to no guidelines, on how this empowerment and participation work should be planned and execute or whether obstacles that should be addressed in the planning period are present. This study will examine the patient’s perspective on empowerment, patient participation and patient safety regarding hand hygiene routines in hospitals. Aim: To describe the patients' view on participation in hygiene routines from a patient safety perspective. Methods: Qualitative method with data collection by in-depth interviews. Participants (n=7) were recruited via gate-keepers at a large hospital in the Stockholm area. Data were analyzed through content analysis according to Graneheim och Lundman (2004), and by using a health literacy analysis with Palumbo´s (2017) terminology. The informants in this study consists of hospital patients, and the author applie the student exemption according to the national Board of Ethics (Etikprövningsnämden, 2023). Results: The informants reported lack of motivation, and useful information as well as the unspoken balance of power between healthcare staff and patient, as the greatest obstacles to being able to participate in own care, treatment and willingness to participate in hand hygiene routines. The result also shows that the patients alredy possess empowerment, know-how and a willingness to actively participate, but they are not always offered the opportunity to participate. Conclusion: The informants in the study state that there are obstacles in presents care. This makes it harder for for them to participate. At the same time, they signal a willingness to participate based on their own ability. Based on the results, clinical measures can be implemented that satisfy the patients' need for information and an opportunity for participation.

The study aimed to examine a deeper understanding of social workers´ perspective on identifying and asking questions about violence exposure within Intimate Partner Violence, using the theory of street-level bureaucracies with a focus on agency and knowledge and an intersectional perspective. The study is based on qualitative semi-structured interviews with eight professional social workers from Personal and family counselling services in a medium and small municipality in southern Sweden. The results indicate that social workers recognize symptoms and signs of violence exposure that appear in different ways in both children and adults. Adequate knowledge and ongoing education are considered essential for identifying and addressing violence exposure. The implementation of routines and guidelines varies and there are only general procedures for handling violence cases in all organizations, not specially for identifying or inquiring about exposure to violence. The theoretical framework highlights the social workers´ autonomy is challenged by the need to harmonize client needs with organizations goals when identifying and asking questions about violence exposure. Through the awareness of an intersectional perspective, the results reveal that social workers´ with adequate knowledge and ongoing education can decrease the possibility of subjective assessments and acknowledging that victims of violence have diverse needs and should not be categorized as a homogeneous group. / Denna uppsats ämnade att skapa en djupare förståelse för socialsekreterares perspektiv av att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet i våld i nära relationer, med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkratier med fokus på handlingsutrymme och kunskap samt ett intersektionellt perspektiv. Studien grundar sig på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar inom individ – och familjeomsorgen i en mellanstor och mindre kommun i södra Sverige. Resultatet visar att socialsekreterare identifierar symtom och tecken på våldsutsatthet som uppträder på olika sätt hos barn och vuxna. Adekvat kunskap och vidareutbildning bedöms nödvändigt för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Tillämpande av rutiner och riktlinjer är varierande och det finns endast generella rutiner och riktlinjer för hantering av våldsärenden i alla verksamheter och inte specifika sådana för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Det teoretiska ramverket synliggör socialsekreterarens handlingsutrymme som utmanas av att harmonisera klientens behov med organisationens mål gällande att identifiering och ställa frågor om våldsutsatthet. Genom en medvetenhet om ett intersektionellt perspektiv visar resultatet att socialsekreterare genom adekvat kunskap och vidareutbildning kan reducera möjligheten av subjektiva bedömningar och förståelsen för att våldsutsatta har olika behov och inte bör kategoriseras som en homogen grupp kan uppnås.

As financial crime increases, banks face greater challenges in preventing money laundering.Since it is the employees of the Anti-Money Laundering (AML)-departments who play acrucial role in combating money laundering, this study will examine their attitudes andprofessional role. The study uses a qualitative method, where semi-structured interviewswere used for data collection. To continuously revise and further develop, an inductiveexploratory approach has been used. The study's theoretical framework is based oninstitutional theory, profession theory and theory of legitimacy, which together helped tocreate an analysis of the collected data. The results of the study indicate that the AMLdepartment is not only a recipient of external regulations but also plays an active role in thebank's ethical obligations. It also appears that employees' motivation is not primarily drivenby compliance with laws and regulations. Instead, the motivation lies in contributingpositively to society. The contribution to society strengthens the professional identity ofthe professional role. In their day-to-day work, AML-staff face significant challenges relatedto bank secrecy, which limit the possibilities for information exchange between banks andthus make it difficult to effectively combat money laundering.

Detta examensarbete ämnar till att identifiera kvalitetsproblem inom den studerade organisationen varpå kvalitetstekniska tillvägagångssätt appliceras i syfte av att framställa lösningsförslag. Rapporten innefattar teorierna SWOT, Sociala medielandskapet, hörnstensmodellen, processmodellering, processmognad, TQM, PDSA-cykeln, statistisk processtyrning, Ishikawadiagramoch tidigare forskning som anses adekvat. Arbetet är vidare en fallstudie där kvalitativa och kvantitativa data, övervägande av primär art, skapat underlag för rapportens innehåll. Resultat tyder på att det inom den studerade organisationen råder brist på nödvändiga rutiner och resurseffektivitet för att möjliggöra fortsatt progression. Företagets resurser nyttjas ineffektivt vilket anses hämma företagets utvecklingsmöjligheter. Att det inom organisationen finns kvalitetsproblem har utmynnat i en oönskad mängd ouppfyllda bokningar, en företeelse kallad timeouts. Företeelsen har sedermera lett till förlust av potentiell inkomst. Presenterat resultat påvisar vidare att det inom den studerade organisationen finns goda förutsättningar för tillväxt. Slutsatser som kan dras påvisar att den studerade organisationen i samförstånd med tidigare forskning står inför utmaningen att skapa balans mellan ettagilt arbetssätt och processmognad. Bristen på dokumentation och rutiner samt ett ineffektivt resursutnyttjande utgör stora hot mot tillväxt varpå tre lösningsförslag har presenterats. I rapporten redovisas följande tre lösningsförslag: förbättring av processmognad, förvärv av stylister samt aktivering av befintliga stylister och anskaffning av extrapersonal. För vardera enskild lösning har en individuellt utformad handlingsplan och en preliminärt utformad tidplan upprättats. / This thesis aims to identify quality problems within the studied organization, whereupon quality-technical approaches are applied in order to produce solution proposals. The report includes the theories SWOT, Social Media Landscape, Cornerstone Model, Process Modeling, Process Maturity, TQM, PDSA Cycle, Statistical Process Control, Ishikawa Diagram and previous research that is considered adequate. The work is a case study where qualitative and quantitative data, predominantly of the primary form, created the basis for the report's content. Results indicate that there is a lack of necessary routines and resource efficiency within the studied organization to enable continued progression. The company's resources are used inefficiently, which is considered to inhibit the company's development opportunities. The fact that there are quality problems within the organization has resulted in an unwanted amount of unfulfilled bookings, a phenomenon called timeouts. The phenomenon has subsequently led to a loss of potential income. Presented results further demonstrate that within the studied organization there are good conditions for growth. Conclusions that can be drawn show that the studied organization, in agreement with previous research, faces the challenge of creating a balance between an agile working method and process maturity. The lack of documentation and routines as well as inefficient resource utilization represent major threats to growth, after which three solutions have been presented. The report presents the following three solution proposals: improvement of process maturity, acquisition of stylists and activation of existing stylists and acquisition of extra staff. For each individual solution, an individually designed action plan and a preliminary design timetable have been established.