Syftet med vårt arbete är att undersöka om eller hur elevinflytande i särskolanfungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati såsomelevinflytande, deliberativa samtalet, klassråd och skolråd belyses utifrån olikaperspektiv. Den metod som vi har använts oss av är kvalitativa intervjuer, där respondenterna svarade på ett antal öppna frågor. Respondenterna är elever och pedagoger i särskolan från två olika skolor. Åldersspannet på eleverna sträcker sig från tolv år till sexton år. Resultatet av vår forskning blev att elevinflytande finns och utövas inom särskolan samt existerar inom vissa ramar. Den deliberativa informella formen används vid planering av det dagliga schemat som sker i samspråk mellanpedagog och elev. Den formella formen av demokrati existerar i klassråd påhögstadiet och skolråd på mellanstadiet.

AbstractLygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsärskolans inriktning träningsskola – styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School – controlling or supporting in Teaching?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. ProblemområdeElever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sätt att kommunicera. Med stöd av grafiska kommunikationsredskap får eleverna större möjlighet att kommunicera med omgivningen. Jag har arbetat flertalet år i träningsskolan och grafisk kommunikation har då varit en självklar del i arbetet. Erfarenheten av träningsskolan har gjort att jag funderat över den grafiska kommunikationens verkliga syfte. Syfte och specificerade frågeställningarMitt syfte är att synliggöra hur det pedagogiska arbetet, med fokus på grafisk kommunikation, sker i tre grupper inom träningsskolan. De specificerade frågeställningarna är:•Vad är syftet med den grafiska kommunikationen enligt pedagoger och assistenter?•Vilken funktion fyller den grafiska kommunikationen enligt pedagoger och assistenter?•Vem tar initiativet till användningen av grafiska kommunikationsmedel? •På vilka sätt och i vilka sammanhang används grafiska kommunikationsmedel i de studerade verksamheterna?Teoretisk inramningDe teoretiska synsätten som används som analysredskap i denna studie är det sociokulturella och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Det innebär att samspel och kommunikation med grafiska artefakter blir centralt i denna studie.MetodDenna studie bygger på ett kvalitativt synsätt där jag har använt mig av så kallad metodtriangulering. Med hjälp av observationer, både strukturerade och ostrukturerade, och intervjuer, både enskilda och i fokusgrupp, har studien genomförts i tre träningsskolegrupper. Både pedagoger och assistenter intervjuades. De metodologiska ansatser som jag har inspirerats av är den fenomenografiska, som innebär beskrivning om människors uppfattningar av ett visst fenomen, men också av den etnografiska ansatsen som handlar om att beskriva individer och grupper och förståelsen för deras beteende och kultur. Resultat och analysResultatet visar att grupperna använder flertalet grafiska kommunikationsredskap i det didaktiska arbetet. Initiativet till kommunikationen varierar beroende på kontext. Tre teman har utkristalliserats ur resultatet; att grafisk kommunikation ger eleverna ett språk, att grafisk kommunikation utvecklar elevernas självständighet och att den grafiska kommunikationen ger trygghet. KunskapsbidragBetydelsen av samspelet mellan elever, personal och de grafiska artefakterna synliggörs i denna studie. Det sociokulturella perspektivets synsätt kring artefakter är överförbart till denna studie genom att applicera teorier kring samspel och grafiska kommunikationsredskap till studiens undersökning. Genom att studera grupperna i förhållande till styrdokument, relationer och kommunikation får också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet mening. Specialpedagogiska implikationerMin förhoppning är att denna studie ska inspirera och ge ny kunskap kring det didaktiska arbetet i träningsskolan samt att väcka ett intresse för begreppet grafisk kommunikation.

I mitt arbete som lärare i särskolan har jag kommit i kontakt med sociala berättelser och seriesamtal, som är en pedagogisk metod som kan användas för personer som har svårt att förstå den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstå. Sociala berättelser och seriesamtal är skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur man kan arbeta med sociala berättelser och seriesamtal med elever i särskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berättelser och seriesamtal kan användas som en metod att kommunicera med elever i särskolan. Samspelet och relationen mellan barn och vuxen är betydelsefulla faktorer för att metoden ska bli framgångsrik. När metoden fungerar kan den bli ett redskap för att göra barnen mera aktiva i samtal och få dem att uttrycka egna tankar och åsikter. Därför anser jag att sociala berättelser och seriesamtal kan vara ett verktyg att använda för att göra barn mera delaktiga och ta ett större ansvar för sin kommunikation.

Avsikten med detta examensarbete är att belysa problematiken kring vägledningen inom särskolan och ge en bild av hur vägledningen på särskolan bedrivs. Vi vill även ge en bild av olika arbetssätt som kan användas av studie- och yrkesvägledare i särskolan.Examensarbetet är en kvalitativ intervju med sex vägledare som arbetar inom särskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst vilka färdigheter som vägledare inom särskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har använts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vägledare arbetar efter konceptet ”rätt man på rätt plats”. Andra teoretiska perspektiv berör vägledning, bemötande, lyssnande, begränsningar och kommunikation.Resultaten från intervjuerna varierade och det varierade från intervju till intervju hur mycket tid vägledarna avsatte för enskilda samtal. Resultatet visar att enbart två av våra sex intervjupersoner har enskilda samtal. Resterande håller informationssamtal med föräldrarna. Det framkom att eleverna som inte har något verbalt språk inte får någon enskild vägledning. Detta för att en mall och kunskap för att vägleda dessa elever saknas. I analysen belyses vad studie- och yrkesvägledning inom särskolan är. Det framkommer att man lägger mycket tid på administrativa uppgifter som vägledare inom särskolan. Enligt studierna handlar vägledningen om att matcha elevernas färdigheter och förmågor med daglig verksamhet eller ett kommande yrkesliv istället för att vägleda enskilda elever.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter och hinder grundsärskoleelever och lärare upplever i en inkluderande och en exkluderande skolform. Studien belyser, genom intervjuer, att antal särskoleelevers och lärares tankar och upplevelser om elevernas skolsituation i en inkluderande alternativt exkluderande skolform. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering. Vi har använt oss av intervju som metod, för att på så sätt undersöka ämnet utifrån respondentens berättelse och därmed få så djupgående detaljer som möjligt. Vi önskar beskriva människors upplevelser och åsikter. Vi vill öka kunskapen kring och förståelsen för området.Resultatet beskriver elevernas och lärarnas samlade tankar kring elevens skolsituation. Vi ser i vårt arbete en klar koppling mellan elevernas upplevelser av sina framgångar och kamratrelationer. Denna koppling är oberoende av om eleven är individintegrerad eller får sin undervisning inom grundsärskolan. Vi kan konstatera att det tydligaste hindret för en framgångsrik skolgång för särskoleeleven är brist på kamratrelationer. Möjligheterna ser vi i att skapa en organisation utifrån varje elevs specifika behov och då särskilt ta hänsyn till kamratrelationer. / Inclusion of Special Education in Secondary School – Pupils’ and Teachers’ Thoughts About Inclusion

I Läroplan för grundsärskolan 2011 har stor förändring skett i förhållande till föregående kursplaner som innehåller religionskunskap. Från att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrågor har studier kring specifika religioner återigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsärskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utsträckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ data i form av intervjuer och vägs emot Edwin Cox krav på förmågor som förutsätter religionsstudier. Studien visar på att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsärskolan har. Förslag ges hur religionsundervisning i grundsärskolan kan utvecklas och slutligen efterfrågas ett mer utförligt underlag till kursplanerna i Lgr 11. / The 2011 Swedish curriculum for special education (Lgr 11) has undergone major changes in comparison to its predecessor regarding the course syllabuses that include religious studies. Focus has shifted from questions of life and existential questions to a more mixed subject matter that also include studies on the subject of specific religions. This study examine how religious education is handled within special education, and in what capacity the students have the ability to take in religious education. The study has been performed using qualitative data derived from interviews, and is weighed against Edwin Cox´s classification of which “senses” that are demanded for religious studies. The study shows that religious studies have to be tangible to meet the needs that pupils within special education-schools has. Suggestions are given on how religious studies within special education can evolve, and as a final note a request is made regarding a more extensive commentary for the syllabuses in Lgr 11.

Vårt intresse i examensarbetet har varit att studera studie- och yrkesvägledningen i särskolan. Som studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever, många av dessa elever kommer att betraktas som ”vanliga” elever, men vi kommer också att möta en stor grupp med elever som har olika svårigheter. Syftet med vårt examensarbete är att få svar på vilka krav som ställs på oss som studie- och yrkesvägledare när vi ska vägleda elever i särskolan.Vi använder oss av en kvalitativ metod i examensarbetet och en intervjustudie med utbildade studie- och yrkesvägledare ligger till grund för vårt resultat. I analysen kommer vi att presentera material från intervjuerna och analysera dessa. Resultatet visar vad intervjuerna tillsammans med vår litteraturstudie har gett för resultat. Det vi framförallt får fram genom våra intervjuer är att intervjupersonernas kompetens för att vägleda elever inom särskolan inte räcker till. Flera av de intervjuade saknar kunskap om olika handikapp och funktionshinder, och andra skulle gärna vilja ha mer kunskap om alternativa vägledningsmetoder. Men det som betonas av de intervjuade som det viktigaste i arbetet med särskoleeleverna är de färdigheter och personliga egenskaper som en formell utbildning oftast inte kan ge. Intervjupersonerna framhäver förhållningssättet, intresset, viljan och att ha en livssyn som innebär att alla människor har lika värde och möjlighet till utveckling som viktiga komponenter hos en studie- och yrkesvägledare. Dessa färdigheter och personliga egenskaper kan inte förvärvas genom formell utbildning. Genom den praktik som ingår i studie- och yrkesvägledarutbildningen kan vi få erfarenhet, förståelse och medvetenhet om de olika och unika människorna som särskoleeleverna är. Men att visa sitt engagemang, ha ett bra bemötande, ett bra förhållningssätt kanske är upp till den enskilde studie- och yrkesvägledaren att utveckla.Vår önskan är att examensarbetet ska leda till att ansvariga för studie- och yrkesvägledarprogrammet tar till sig vad vårt resultat har visat, för att kunna utveckla och anpassa utbildningen efter hur vi bör bemöta alla människors behov.

Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar till ett barn med Downs syndrom tänker om ett kommande skolval. Vilka förutsättningar blir viktiga, och hur eventuell information som de får kan påverka dem. Valmöjligheter kring skolform och skola är varierade, och informationen kring detta kommer från flera olika håll. Undervisning och stöd i grundskola respektive särskola organiseras på olika sätt, vilket i sig skapar olika förutsättningar för barnen att kunna utvecklas. genom kvalitativa intervjuer har jag kunnat undersöka vad som blir viktigt för fyra föräldrapar, och hur de tänker kring de olika alternativen.

The purpose of this study is on the basis of frame factors such as time, policy documents and student diversity, to examine some teachers' perceptions of opportunities and difficulties to teach mainstreamed pupils. The underlying intensions is to show what is found in the teachers' statements concerning what conditions they feel they have to teach on the basis of two different curricula, how they express themselves on various frame factors such as time, policy documents and student diversity, and if other possible frame factors become visible in the teachers´ statements. Interviews have been used as a method and carried out with six different teachers who are teaching in grades 7-9. They come from different parts of the country and teaches different subjects. This study has a frame factor theoretical perspective and the theory has been the basis regarding study design, implementation and analysis. The results show that the teachers in this study have intentions of customize their teaching based on all students' different needs, but it can be difficult with great student variation and cognitive discrepancy. The teachers told that it is the primary school curriculum that mostly determines the education and that adjustments then are made to fit the students who take the special school curriculum. The risk is that students who follow special school curriculum does not get the opportunity to show their skills in a fair manner since the curricula differs greatly in certain subjects between school types. The teachers in this study were generally positive about teaching mainstreamed pupils, but expressed that it often is a lack of knowledge in primary school about intellectual disabilities and special school. Previous studies show that knowledge is a key factor for the success of creating teaching that is characterized by the participation of all students. / Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorerna tid, styrdokument och elevvariation undersöka några lärares upplevelser av möjligheter och hinder för att undervisa integrerade elever. Underliggande frågeställningar är att synliggöra vad som framkommer i lärarnas utsagor gällande vilka förutsättningar de upplever att de har att undervisa utifrån två olika kursplaner, hur de uttrycker sig om olika ramfaktorer som tid, styrdokument och elevvariation samt om andra möjliga ramfaktorer blir synliga i lärarnas utsagor. Intervju har använts som metod och genomförts med sex olika lärare som undervisar i årskurs 7-9. De kommer från olika delar av landet och undervisar i olika ämnen. Studien har ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och teorin har legat till grund för studiens utformande, genomförande och analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna i studien har intentioner om att anpassa undervisningen utifrån alla elevers olika behov, men att det kan vara svårt när elevvariationen och den kognitiva diskrepansen är stor. Lärarna har berättat om att det oftast är grundskolans kursplan som styr och att anpassningar sedan görs för att passa för elever som läser efter särskolans kursplan. Risken med detta är att eleverna som läser efter särskolans kursplan inte får möjlighet att visa sina kunskaper på ett rättvist sätt då kursplanerna mellan skolformerna skiljer sig mycket åt i vissa ämnen. Lärarna i studien var över lag positivt inställda till att undervisa integrerade elever, men uttryckte att det ofta saknas kunskap i grundskolan om intellektuella funktionsnedsättningar och om särskola som skolform. Tidigare studier visar på att kunskap är en nyckelfaktor för att lyckas med att skapa undervisning som präglas av delaktighet för alla elever.

<p>Preparing for segregation. Educational work within the Swedish special school - an activity theoretical approach</p><p>This study aims at illuminating what is special about Särskolan’s pedagogical work. In Sweden schooling for children who are regarded intellectually disabled is organised in a special school, Särskolan, established during the late 1800s. Today Särskolan is organised in two forms, a training school and a compulsory särskola. The pedagogical work in Särskolan is commonly referred to as special and unique. However, what this special is has not previously been explored.</p><p>The study is conducted within the tradition of cultural-historical activity theory. According to this tradition, personality, development and change is understood and explained in relation to various activity systems in which the individual is involved. Each activity is regarded as a historically developed, complex system of motive-driven, goal-orientated human actions that aim at finding solutions to a societal need. These theoretical assumptions have informed the design of the study of Särskolan as a historically developed activity.</p><p>The study was carried out during the school year 2002–2003 in one training school classroom (grade 2–5) and one compulsory särskola classroom (K–4). Class-room observations and staff interviews were used for data production. The core of the analyses concerned what the teachers were trying to achieve. According to the theoretical assumption, the motive is expected to appear in the object of the activity, therefore the overall analysis focused on the object of the activity of teaching.</p><p>One major result was that the teachers in the training school pursued preparations for daily life while in the compulsory särskola the pupils were prepared for teaching. With an activity theoretical approach to learning, the study further shows that the possibilities for pupils to learn – e.g. sign language in the training school or literacy in the compulsory särskola – were limited.</p><p>The overall conclusion is that the special with the Särskola is that up-bringing and preparation dominate the activity. The emphasis on preparation seem to be related to the teachers’ conceptions of the pupils as being in need of a special kind of knowledge before they can be taught the knowledge referred to in the syllabuses.</p>