Studien syftade till att undersöka några lärares och elevassistenters syn på bemötande av elever inom gymnasiesärskolan. Studien belyste aspekten genus i bemötandet av dessa elever. Skolan ska enligt Läroplanen (Skolverket, 2013) motverka stereotypa könsrollsmönster. Frågeställningarna i studien fokuserade på lärares och elevassistenters medvetenhet kring likabehandling och genus i bemötandet av elever i gymnasiesärskolan. I studien relaterades det till teorier och tidigare forskning som reder ut och klargör begreppen genus, funktionsnedsättning, klassrumsklimat, kommunikation, relationer och bemötande. Studien är kvalitativ och har ett hermeneutiskt tolkande arbetssätt. Studien har baserats på intervjuer med sex lärare och två elevassistenter som har sin vardag i gymnasiesärskolan och observationer av fyra verksamheter där de arbetar. Resultatet visade på att informanternas inställning är att alla elever bör behandlas lika och att de som lärare eller stödpersonal ska utgå ifrån individen och individens behov i första hand i sitt bemötande. Lärarna uttryckte inte någon medvetenhet om att beakta genus i bemötandet av eleverna och de planerade inte heller sin undervisning utifrån att arbeta med likabehandling. Relationer och ett bra klassrumsklimat prioriterades i deras verksamheter. Informanterna talade om ”tuffa gäget”, ”pyntade prinsessor” och motor- och sportintresserade killar. En slags kategorisering, möligen utifrå omgivningens uppfattning om kösroller och rekvisita som understryker vad som kan uppfattas som traditionellt manliga och kvinnliga attribut.

Vi har valt att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering. Vårt syfte är att undersöka vad en skolgång i grundsärskolan idag, i praktiken kan innebära för eleven, med avseende på skolplacering, och vårt mer preciserade syfte är att undersöka elevers skolplacering i grundsärskolan, avseende kursplanstillhörighet, elevens fysiska placering och skolans organisation. Vi har, för att undersöka grundsärskoleelevers skolplacering, riktat oss med en enkät till 46 kommuner i 3 län i Sverige. Vi har också genomfört intervjuer med två personer som först deltagit i enkätundersökningen. Det visar sig i vår undersökning att grundsärskolan i praktiken, för de elever som är mottagna inom skolformen, kan se mycket olika ut både inom och mellan de kommuner som varit föremål för vår undersökning. Det saknas till stor del forskning om var och hur elever i grundsärskolan är skolplacerade, de undersökningar som finns är främst gjorda inom skolmyndigheterna. I framtiden skulle det vara av vikt om ytterligare undersökningar gjordes beträffande var och hur våra grundsärskoleelever är skolplacerade, inte minst för att kunna jämföra exempelvis skolresultat och trivsel med fysisk skolplacering. Det är av vikt att vara medveten om olikheten inom skolformen, för yrkesutövande, men även för att t.ex. kunna delta i den diskussion kring grundsärskola som finns såväl inom forskningen, som i den mer allmänna samhällsdebatten.

Undervisning i sex- och samlevnad har varit obligatoriskt i svenska skolor i 60 år men tidigare forskning visar att det finns flera utmaningar i att utforma undervisning i sex- och samlevnad i särskola. Utmaningarna handlar om de föreställningar och de normer som finns kring utvecklingsstörning och sexualitet. Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och lärare upplever undervisningen i sex- och samlevnad, dess innehåll och arbetssätt. Metoden som används är kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att olika perspektiv på innehåll i undervisningen framkommer i intervjuer med lärare och elever – ett biologiskt perspektiv, ett riskperspektiv och ett relationsinriktat perspektiv. Dessa perspektiv fokuseras något olika i lärares och elevers tal om undervisningen. Vad gäller arbetssätt i undervisningen, uttrycker både lärare och elever att diskussioner och åskådligt material är viktiga i undervisningen, men lyfter också fram dilemman kring informationssökning och digitala media. Resultaten tyder på ett behov av att diskutera de normer och föreställningar som finns kring undervisningen i sex och samlevnad, men också ett behov av mer forskning kring ämnet.

The main purpose of this study is to examine how teachers in special needs school work with formative assessment. We have used a qualitative approach and conducted interviews to get answers to our questions. Our aim is also to examine teachers´ experience of how the five key strategies, defined by Black and Wiliam (2009) in formative assessment, are being practiced with students with learning and intellectual disabilities.The results showed that deeper knowledge, interest and implementation of formative assessment vary between teachers and schools. It also showed that teachers more extensively worked with goal clarification by curriculum or other control document with good results. The teachers also experience good outcome in providing feedback to the students. Most difficulties were experienced in the students´ own learning process such as self- assessing and regulating their own learning. Difficulties were also found in using students as a resource to each other in the learning process.Teachers in the study note that students´ ability to communicate affect their interaction with other students and their ability to show knowledge. The ability to communicate also affects the teachers´ possibilities to assess the students´ learning. This complicates the implementation of formative assessment. A general success factor, and maybe to some extent a necessity, shown in the study is the importance of good relations between teacher and student to promote learning. / Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning. Vi har gjort en kvalitativ studie och gjort semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra frågor. Syftet är också att undersöka pedagogernas erfarenheter kring arbetssätt som implementerar de fem nyckelstrategierna, definierade av Black och Wiliam (2009) i särskolan och vilka möjligheter och hinder det för med sig.Resultatet visade att djupare kunskap, intresse och implementering av formativ bedömning varierade mellan pedagoger och skolor. Det visade också att pedagoger mer frekvent arbetar med förtydligande av mål i läroplanen och andra styrdokument med goda resultat. Pedagogerna erfor också bra erfarenheter av att arbeta med feedback. De största svårigheterna upplevde pedagogerna i arbetssätt som handlade om självbedömning och att få eleverna att äga sitt lärande. De upplevde också svårigheter i arbetssätt som handlar om kamratrespons.Pedagoger i studien framhävde elevers förmåga att kommunicera som ett hinder både i interaktionen med andra elever och som en svårighet att visa sin kunskap. Förmågan att kommunicera påverkar också pedagogernas möjligheter att bedöma elevernas lärprocess. Dessa hinder komplicerar implementeringen av formativ bedömning i särskolan. Studien visade på att en bra relation mellan pedagog och elev är en förutsättning och nödvändighet för lärande.

<p>I arbetet <em>Hur ser pedagoger på sitt arbete med ämnet bild? En studie av sex pedagoger verksamma i grundskolan och obligatoriska särskolans yngre åldrar </em>har vi, Irene Pårs och Hannah Widlund, utfört en kvalitativ studie med en etnografisk ansats där intervjuer utförts med kompletterande observationer för att belysa studiens frågeställningar.</p><p>Det övergripande syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger arbetar med ämnet bild i grundskolans och obligatoriska särskolans tidigare år.  Vi har sökt svar på följande frågor: <em>Finns det likheter och skillnader i fokus för bildundervisningen mellan grundskolan och obligatoriska särskolan? Påverkas undervisningen av pedagogens utbildning och bakgrund i undervisningsämnet bild? Använder sig pedagogerna av kursplanen när de planerar sin bildverksamhet?</em></p><p>Studiens undersökningsgrupp bestod av fyra lärare verksamma i grundskolan samt två lärare verksamma i den obligatoriska särskolan som samtliga har valts ut slumpmässigt. Tre av lärarna arbetar som bildlärare och de andra tre undervisar i ämnet bild även om det inte är deras huvudsakliga arbetsuppgift.</p><p>Innan denna studie påbörjades hade vi en relativt klar bild över hur vi ville arbeta med bildämnet i våra framtida läraryrken. Visionen vi hade känns nu i efterhand en aning naiv då vi genom studiens gång har fått upp ögonen för att det inte verkar finnas något arbetssätt att föredra. Utan att det mer handlar om att anpassa undervisningen till den rådande situationen och elevgruppen. Denna studie visar att intervjurespondenterna har olika åsikter om vad som kännetecknar en <em>bra bildundervisning</em>. Alla lärare, som ingått i studien, har mer eller mindre haft olika arbetssätt. Ändå verkar det som om pedagogerna i sig är nöjda med den undervisning de bedriver. Det framkom att flertalet pedagoger inte aktivt använder sig av bildämnets kursplan. Endast en av de intervjuade bildlärarna sa att ”alla lärare måste använda sig av kursplanen, det är det uppdrag vi har”. Bakgrunden till varför hon uttryckte detta kan vara för att hon också är den enda av lärarna som idag har en fulländad adekvat bildlärarutbildning. Bildundervisningen är en komplex verksamheten och det verkar finnas lika många sätt att undervisa i ämnet som det finns lärare. </p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på gymnasiesärskolan, hur lärare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att ställa undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella målen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende på elevgruppens sammansättning. Lärarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och värdefull. Undersökningen visar att de utvidgar ämnet till att behandla stärkandet av elevernas självkänsla och självbestämmande samt att ge eleverna grunderna för att känna trygghet i sina kvinno- och mansroller. Lärarna lägger stor vikt vid diskussioner kring accepterade sexuella beteenden och uttryck samt vad som inte kan antas vara accepterat, hos eleverna själva och personer i olika ställningar eleverna möter i livet. Undersökningen visar att lärarna är engagerade och vinnlägger sig om att få en varierad undervisning med inslag där eleverna efter egen förmåga kan finna kunskap att ta till sig. Resultatet pekar på att de nationella målen för sex- och samlevnadskunskap är för allmänt hållna och svåra att bedriva ett kvalitetsarbete kring. Målen för vad en elev bör kunna efter avslutad skolgång är inte anpassade efter gymnasiesärskoleelevernas varierade utvecklings- och mognadsnivåer.</p>

<p>Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök. Erfarenhetsutbytet i grupperna omfattade ambitionen att förbättra lärandemiljön i stort för särskoleelever i grund- och gymnasieskola. I den andra delen beskrivs och analyseras en studieresa till ett europeiskt specialpedagogiskt centrum med huvudkontor i Bryssel, Belgien och till en specialskola i Lessines, en förort till Bryssel. I denna del fokuseras den specialpedagogiska verksamheten i ett europeiskt land när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Enligt lärarna i vår studie är ett tydligt resultat att de sociala och emotionella svårigheterna är mest krävande att hantera för de inkluderade eleverna i behov av särskilt stöd. Likaså är de olika förutsättningarna och behoven hos eleverna i en klass en stor utmaning för lärarna när det gäller organisationen av undervisningen. Ett ytterligare resultat i studien visar att det finns stora likheter i nationella policydokument mellan Sverige och Belgien vad beträffar mål och styrdokument för denna elevgrupp. Samtidigt kunde vi konstatera att i den skola vi besökt tillämpades inte denna policy fullt ut och inkluderingen fungerade därmed inte i praktiken. Vårt arbete har bidragit till att fördjupa förståelsen för de inkluderade särskoleelevernas behov av goda lärandemiljöer, både när det gäller bemötande, delaktighet och tillgänglighet i ”En skola för alla”. En slutsats som dras av genomförandet av studiens båda projekt, är att det som är bra för elever i behov av särskilt stöd är också bra för ALLA elever!</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.</p><p>Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls. Den sociala aspekten tillgodoses för sin egen skull. Den sociala aspekten kan också bidra till att den didaktiska aspekten underlättas för eleven.</p><p>Det som vi också lägger märke till är grundsärskoleelevernas sociala samspel sinsemellan. Detta kommer inte fram i vår frågeställning eftersom vi utgår ifrån ett inkluderingsperspektiv.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på gymnasiesärskolan, hur lärare arbetar med elevernas kvinno- och mansroller, samt att ställa undervisningen i relation till de av Skolverket uppsatta nationella målen för sex- och samlevnadsundervisning. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visar att sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut beroende på elevgruppens sammansättning. Lärarna ser sex- och samlevnadsundervisningen som viktig och värdefull. Undersökningen visar att de utvidgar ämnet till att behandla stärkandet av elevernas självkänsla och självbestämmande samt att ge eleverna grunderna för att känna trygghet i sina kvinno- och mansroller. Lärarna lägger stor vikt vid diskussioner kring accepterade sexuella beteenden och uttryck samt vad som inte kan antas vara accepterat, hos eleverna själva och personer i olika ställningar eleverna möter i livet. Undersökningen visar att lärarna är engagerade och vinnlägger sig om att få en varierad undervisning med inslag där eleverna efter egen förmåga kan finna kunskap att ta till sig. Resultatet pekar på att de nationella målen för sex- och samlevnadskunskap är för allmänt hållna och svåra att bedriva ett kvalitetsarbete kring. Målen för vad en elev bör kunna efter avslutad skolgång är inte anpassade efter gymnasiesärskoleelevernas varierade utvecklings- och mognadsnivåer.

Preparing for segregation. Educational work within the Swedish special school - an activity theoretical approach This study aims at illuminating what is special about Särskolan’s pedagogical work. In Sweden schooling for children who are regarded intellectually disabled is organised in a special school, Särskolan, established during the late 1800s. Today Särskolan is organised in two forms, a training school and a compulsory särskola. The pedagogical work in Särskolan is commonly referred to as special and unique. However, what this special is has not previously been explored. The study is conducted within the tradition of cultural-historical activity theory. According to this tradition, personality, development and change is understood and explained in relation to various activity systems in which the individual is involved. Each activity is regarded as a historically developed, complex system of motive-driven, goal-orientated human actions that aim at finding solutions to a societal need. These theoretical assumptions have informed the design of the study of Särskolan as a historically developed activity. The study was carried out during the school year 2002–2003 in one training school classroom (grade 2–5) and one compulsory särskola classroom (K–4). Class-room observations and staff interviews were used for data production. The core of the analyses concerned what the teachers were trying to achieve. According to the theoretical assumption, the motive is expected to appear in the object of the activity, therefore the overall analysis focused on the object of the activity of teaching. One major result was that the teachers in the training school pursued preparations for daily life while in the compulsory särskola the pupils were prepared for teaching. With an activity theoretical approach to learning, the study further shows that the possibilities for pupils to learn – e.g. sign language in the training school or literacy in the compulsory särskola – were limited. The overall conclusion is that the special with the Särskola is that up-bringing and preparation dominate the activity. The emphasis on preparation seem to be related to the teachers’ conceptions of the pupils as being in need of a special kind of knowledge before they can be taught the knowledge referred to in the syllabuses.