Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ämnet motorik i trä-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna går till väga vid planering och upplägg och ”tänket” bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förståelse och kunskap om hur man uppnår en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa på likheter, skillnader och gemensamma nämnare i tankegångar, planering och arbetssätt. En kvalitativ metod har använts och i studien har tre pedagoger som är ansvariga för ämnet motorik på träningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete. Resultaten av inter-vjuerna har utgått och jämförts mot målorienterings och kompetensmotivationste-ori samt den begränsade forskning som hittats. De resultat som framkommit är att ämnet motorik bedrivs med likartade aktiviteter på de tre träningskolorna men har skolan idrottslärare anställd så används ytterligare metoder samt aktiviteter. Un-dervisningen baseras på kursplanernas mål. Om eleven på grund av sina funk-tionshinder inte har möjlighet att nå målen, så sker en individanpassning av målen för att ge möjlighet till måluppfyllelse. Även undervisningen individanpassas ge-nom att hänsyn tas till elevens förutsättningar, behov, begränsningar och styrkor.

SammanfattningJohnsson, Veronica (2016). Bildens betydelse för elever i särskolan. Lärares erfarenheter och uppfattningar om pedagogiska värden i estetisk verksamhet och bildundervisning. (The Significance of the Image for Pupils in School for Individuals with Learning Disabilities. Teachers´experiences and perceptions on the pedagogical value of aesthetic activities and visual arts education).Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskolaForskningsområdeFör elevers utveckling och inlärning är samtliga ämnen värdefulla. Skolpersonal ska enligt Gustavsson (2009) och Marner (2005) värdesätta alla ämnesområden och ämnen och inte ge vissa högre status än andra. Skolan och samhället i stort anser att vissa förmågor så som att kunna läsa, skriva och räkna är viktigare än andra. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i Sociokulturellt perspektiv och KASAM bidra med kunskap om bildens betydelse för elevers lärande och utveckling i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, genom att studera sex lärares erfarenheter och uppfattningar. Följande frågeställningar har legat till grund för arbetet:Vilka erfarenheter och uppfattningar har lärare i särskolan av estetisk verksamhet och bildundervisning?Vilka pedagogiska värden framträder i estetisk verksamhet och bildundervisning?Vilka möjligheter till lärande finns i att integrera bild och estetisk verksamhet med andra ämnen? MetodDetta examensarbete utgår från en kvalitativ forskningstradition. Genom intervjuer med sex lärare verksamma i grundsärskolan och gymnasiesärskolan fångas erfarenheter och uppfattningar upp kring bildens betydelse för elever. Lärarna undervisar i bild och eller estetisk verksamhet i grundsärskolans yngre och äldre år samt i gymnasiesärskolan. De har en spridning i variablerna; ålder, utbildning och antalet yrkesverksamma år. Samtalen genomfördes med hjälp av en intervjuguide, innehållande fyra olika teman hämtade från sociokulturella perspektiv; samspel, mediering, kreativitet och miljö. Guidens funktion prövades i en pilotintervju. De sex intervjuerna spelades in på IPad och har transkriberats. Det inhämtade materialet anses vara tillfredställande och ger detaljrik kunskap. ResultatFöreliggande studie visar att inom estetisk verksamhet och bild finns enligt de intervjuade lärarna flertalet pedagogiska värden, som ger stöd i undervisningen som gagnar elevernas lärande. Exempelvis elevers bildframställning, kommunikation, identitet, demokrati och kreativitet utvecklas i estetiska verksamheter. Bilder visualiseras och användandet av flera sinnen möjliggör inlärning för elever och ämnet bild kan med fördel integreras med övriga ämnen. Undervisningen ger även eleverna en känsla av sammanhang och välmående.Det går att urskilja två mönster från variablerna; utbildning, ålder, yrkesverksamma år och skolform och lärarnas berättelser. De mönster som funnits berör dels sambandet mellan estetisk undervisning och hälsa och dels lokalens betydelse för inlärning.DiskussionGustavsson (2009) beskriver att det förekommer uppfattningar om att nyttan i skolan är liktydig med att lära elever matematik och svenska. Marner (2005) menar att de estetiska skolämnenas nytta behöver tydliggöras, för att de ska kunna prioriteras. Samtliga lärare i studien anser att undervisningen i bild och estetisk verksamhet är av betydelse för eleverna i särskolans lärande och utveckling. Undervisningen har positiva effekter och bidrar till stöd som vägleder och gagnar elevers lärande och utveckling. Det resultat som framkommit i föreliggande studie ger förhoppningsvis argument för de estetiska ämnenas betydelse för elevers lärande och kan vara en förståelse eller tillämpning i särskolans verksamhet.Nyckelord Bildundervisning, Estetisk verksamhet, Intellektuell funktionsnedsättning, KASAM, Sociokulturellt perspektiv, Särskola

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lära av särskolan? Att arbeta med matematik med elever i gråzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur man på två olika särskolor arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i gråzonen i grundskolans tidiga skolår (F-6).Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i särskola har jag tagit reda på hur de arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling. Jag har särskilt haft eleverna i gråzonen i åtanke eftersom det är dem man oftast hittar i de båda skolformerna, särskola och grundskola. Jag läste en del litteratur om särskoleundervisning innan jag gick ut på studiebesök. Studiebesöken gjorde jag för att få underlag till mina intervjufrågor. Resultatet visar att matematikundervisningen för elever i gråzonen behöver vara konkret eftersom de har svårt med abstrakt tänkande. Uppgifterna bör också vara av det vardagsnära slaget eftersom de har ett stort behov av att grunda det matematiska tänkandet på egna erfarenheter. Att förlita sig mindre på läromedel och mer på konkret material är mer utvecklat i särskolan än i grundskolan. Särskolan har kommit längre i individualiseringen än grundskolan men detta beror till stor del på klasstorlekarna.Nyckelord: grundskola, gråzon, inlärningssvårigheter, integrering, matematik, särskilt stöd, särskola, utvecklingsstörningAnna AnderssonHandledare: Elsa Foisack Examinator: Lotta Anderson

Nina Andersson (2014) Läsning i särskolan – ur ett elevperspektiv.Speciallärarprogrammet 90hp, Skolutveckling och ledarskap,Lärande och samhälle, Malmö HögskolaProblemområde: Undervisningen i särskolan har fått kritik för att det är för mycket fokus på omsorg istället för kunskap. Därför är det av stor vikt att belysa undervisningen i särskolan och se i fall den bilden stämmer. Att fånga elevers syn på något och i synnerhet elever med utvecklingsstörning är inte särskilt vanligt därför är min bestämda uppfattning att det är viktigt att den här gruppens röster blir hörda. För att få en bakgrund och förståelse av elevernas kontext är min avsikt att beskriva deras svenskundervisning under ett antal lektioner.Syfte: Syftet är att undersöka grundsärskoleelevers upplevelser och erfarenheter av läsning och svenskundervisning. Vidare vill jag genom observation belysa hur svenskundervisningen kan se ut i två grundsärklasser på högstadiet. Undersökningens frågeställningar är: Hur upplever åtta grundsärskoleelever sin läsning och svenskundervisning?  Hur kan ett fåtal lektioner svenskundervisning beskrivas i två grundsärskoleklasser?Teoretisk ram: Studiens teoretiska ramverk är det sociokulturella perspektivet, vilket ses som en övergripande teori för lärande, kommunikation och har en interaktiv syn på läsförståelse. Jag belyser även metakognition och läsförståelseundervisning utifrån detta perspektiv.Metod: För att fånga elevernas perspektiv på läsning använder jag mig av intervju som metod. Med hjälp av videosekvenser, sk stimulated recall, underlättas berättandeti intervjusituationen. Genom observation, både filmat material och fältanteckningar, beskrivs två grundsärklassers svenskundervisning under ett fåtal lektioner.Resultat med analys: I de båda verksamheterna är pedagogerna ett stort stöd i elevernas lärandeprocess. Tydliga exempel ges på att pedagogerna försöker öka elevernas omvärldskunskap, vilket kan leda till en större förståelse. I svenskundervisningen får eleverna möta och producera texter av olika slag. Elevernas perspektiv på läsning har jag delat upp i tre teman. Läsning på fritiden: Fyra av eleverna tycker om att läsa på sin fritid, en tycker om att läsa ibland medan resterande tre inte tycker om att läsa på sin fritid. De flesta eleverna minns sin favoritbok från uppväxten. Två av eleverna läser gärna för sina småsyskon. Familj och syskon spelar en viktig roll i elevernas möte med textvärlden.Läsning i skolan: Flera av eleverna minns svårigheter i sin tidiga läsning. Vidare berättar de om problem att läsa, förstå och uttala ord. Några av eleverna har dock strategier för hur de ska lösa svårigheterna, vilket tyder på metakognitiva förmågor. Flertalet elever uttalar sig positivt om svenskundervisningen.Läsning i framtiden: Samtliga elever inser vikten av att kunna läsa och ger exempel på olika scenarion som kan inträffa då man inte kan läsa. Eleverna har tankar och idéer om vad de vill arbeta med i framtiden, frågan är om det är möjligt med dagens tuffa arbetsmarknad där unga vuxna med olika funktionshinder lätt hamnar utanför?Kunskapsbidrag: Studien visar en varierad svenskundervisning där eleverna får möta och producera olika texter. Tas kunskapsuppdraget mer på allvar i dagens särskola eller är det en balans mellan kunskap och omvårdnad som råder? Elevernas röster bidrar till att öka kunskapen kring lärande och läsning i grundsärskolan.Specialpedagogiska implikationer: Som speciallärare är det viktigt att ta del av elevernas erfarenheter och upplevelser kring lärande och läsning. Genom reflektion kan jag förhoppningsvis bryta gamla tankemönster och börja utveckla nya. / Title: Reading in Specialschool – a students perspective Author: Nina AnderssonBackground: The education in Specialschools has been criticised for too much focus on care instead of knowledge. Consequently it is of importence to illustrate the education in Specialschool to see if that image is true. To capture students perspective, especially students with intellectual disabilities, is not very common and therefore I think it is very important that the voices of this group can be heard. To acquire a background and understanding of the students’ context their Swedish education will be described during a short time.Aim: The thesis aims to examine Specialschools students experiences of reading. Observation highlights how the education in Swedish can be described in two secondary classes of Specialschool. The examination is based on the two questions: How do eight Specialschool students view reading and education in Swedish? In a limited time: How is the education in Swedish in two Specialschool classes described?Theory: The theoretical framework of the thesis is the sociocultural perspective, which is an overall theory for learning, communication and has an interactive approach of reading comprehension.Metacognition and teaching of reading comprehension are also described from this perspective.Method: To capture the students’ perspective on reading qualitative interviews are used. Via videosequences, stimulated recall, the storytelling eases in the interviewsituation.Through observation, both video material and field notes two Specialschools classes education in Swedish are described.Results and Analysis: The teachers are a great support in the students learning process. Clear examples of teachers trying to increase the students outside world knowledge are given. In the Swedish education the students meet and produce different kinds of texts. The students’ perspectives on reading are grouped under three themes:During leisure time: Four of the students like to read on their leisure time, one likes to read sometimes while 3 do not like to read. Most students remember their favourite book from growing up. Two students like reading to their younger siblings. Family play an important role in the students’ encounter with texts.In school: Most students remember difficulties in their early reading. They mention problems to read, understand and articulate words. Some students have strategies how to salve the difficulties, which suggests metacognitive skills. Most students speak positively about the Swedish education.In the future: All students realise the importance of being able to read and examples of different scenarios that can occur when one can not read are given. The students have thoughts and ideas about they would like to work with in the future. The question is if it is possible with the current labour market where many young people with different functional disabilities remain outside?Contribution of the thesis: The study shows a varied Swedish education where the students meet and produce different types of texts. Is the commitment of knowledge more seriously taken or is it a balance between knowledge and care? The students voices contribute to increase the knowledge on learning and reading in specialschool.

AbstraktHållö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsärskolans åk 6-10 och gymnasiesärskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie är att uppmärksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsärskolan åk 6-10 samt gymnasiesärskolans nationella program, där eleverna har intellektuella funktionsnedsättningar. Jag har valt en kvalitativ ansats där jag använt intervju som metod för att därigenom erhållit kunskap om frågeställningen. Resultatet visar att det är specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de använder sig av både praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. Innehållet i undervisningen är relativt lika på de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende på skola Undervisningen kan både frambringa svårigheter samt möjligheter vilket får konsekvenser för eleverna. Möjligheterna ger eleverna mer självkännedom och trygghet i sin egen sexualitet men även respekt för medmänniskor och oliktänkande. Föräldrars negativa reaktioner, kollegers inställning samt samhällets fördomar kan innebära svårigheter för undervisningen i sig. Fortbildning ges sällan på skolorna vilket innebär att om specialpedagogerna inte själva tillförskaffar sig kunskap så är den egna referensramen kring sexualitet oftast det som lägger grunden för undervisningens innehåll och utformning. / abstract Hallo, Johanna (2010). Sex - and relationships education in compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) School Development and Leadership, Special Education, Teacher Education, Malmö University. The purpose of this study is to highlight and explore how sex and relationship education is conducted in the compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs, where students have intellectual disabilities. I have chosen a qualitative approach in which I have used the interview as a method to thereby acquired knowledge of the issue. The results show that there are special educators are responsible for the design of sex and relationship education and that they make use of both practical and theoretical exercises in teaching. The content of teaching is relatively similar in the various schools in the survey but instructional time differ depending on the school teaching can bring both problems and opportunities with implications for students. The opportunities gives students more self-awareness and confidence in their own sexuality but also respect for others and dissidents. Parents 'negative reactions, colleagues' attitude and prejudices of society may present difficulties for the teaching itself. Further training is given rarely in the schools so that if special education teachers do not themselves bring acquire knowledge this is the reference frame of sexuality usually what the basis for the content and format.

Pahovic, Kristina. (2006). Skolledares och pedagogers syn på inkludering. (School leaders and pedagogues view on inclusion of children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet är att undersöka skolledares och pedagogers uppfattningar om inkludering av särskolans barn. Metod Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering av barn i behov av särskilt stöd och framför allt elever som är placerade inom särskolan. Med hjälp av intervjuer ville jag se vilka eventuella skillnader det fanns i synen på inkludering mellan verksamma skolledare och pedagoger, framförallt inom särskolan. Resultat Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att synen på inkludering är relativt samstämmig mellan skolledare och pedagoger och att denna inte nämnvärt skiljer sig åt. Båda yrkesgrupperna kan se klara fördelar såväl som nackdelar med inkludering och samtidigt har de en klar bild över vad som krävs för att ”en skola för alla” skall vara genomförbar. Nyckelord: ”En skola för alla”, inkludering, mångfald, segregering, särskola.

Vi har gjort en undersökning på en särskola i södra Skåne, där vi spenderade några dagar med att intervjua fem lärare och observera i verksamheten. Vårt syfte med studien är att undersöka hur de på denna skola arbetar, samt se om undervisningen är speciell på något sätt. Vi vill även ta reda på om särskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker något samarbete mellan dessa skolformer. Våra frågeställningar som vi utgått ifrån är följande: Hur arbetar ett visst antal lärare på en särskola i södra Skåne? Vilka är enligt dem de bästa tillvägagångssätten för att stimulera eleverna? Vad är speciellt med pedagogiken i särskolan? Skiljer sig undervisningen på något sätt i jämförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vårt resultat är att denna särskola arbetar väldigt traditionellt men har ändå en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen ändå individualiseras efter varje individ. Vi har även funnit att det inte finns någon speciell och annorlunda pedagogik i särskolan utan att det mest handlar om mer struktur och att nivån på innehåll och tempo är lägre. Fokusen på innehållet i undervisningen ligger främst på vad individerna behärskar och vad de behöver för att klara sig så självständigt som möjligt i framtiden. / We have performed a study in south of Skåne, were we´ve spent a couple of days interviewing five teachers and observing the school situation. Our purpose with the study is to see how they work at this school and to see if the teaching is different in some ways. We also want to find out if the special schools pedagogy is different compared to normal schools and to see if there are any cooperation between the two school systems. Our questions are: How does a number of teachers in a special school work in south of Skåne? Which are according to these teachers the best courses of action to stimulate these students? Is the teaching any different compare to normal school? What we have come up with in our result is that this kind of school works very traditional but yet has a starting point in the students special needs and conditions, which makes the teaching individual for every student. We have also found that there is no special or different pedagogy in special school. What we have found is that it´s mostly about structure and that the level of contents and the paste is slower. The focus of the education lies foremost on what the individuals are capable of and what they need to do to become as independent as possible in the future.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ”sär” bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan. Den andra skolan kallar vi för skola B, där elever i behov av särskilt stöd är placerade i särskolan.Syfte: Vårt syfte var att undersöka vilken placering som var bäst anpassad för elever i behov av särskilt stöd; i grundskola eller i särskola. Vi har studerat två skolor i samma kommun. Vi utgick från ett lärarperspektiv och från vad som kunde vara bäst för den enskilda elevens behov. Vi tittade också på resurstilldelningens betydelse för den pedagogiska utformningen av undervisningen.Metod: Vår studie grundas på en kvalitativ metod. Den består av intervjuer av sex pedagoger och observationer av fem elever.Resultat: Vi har kommit fram till att det finns både fördelar och nackdelar med att placera elever i behov av särskilt stöd i grundskola respektive särskola. Placeringen måste utgå ifrån elevens individuella behov. Elevens förmåga till socialt samspel och kognitiva förmåga måste här vägas in. Endast då eleven har en konstaterad utvecklingsstörning kan denna placeras i särskolan.Diskussion: Vi har kommit fram till att en bakgrundskunskap om elever i behov av särskilt stöd är oerhört viktigt och skiljer sig mycket bland de pedagoger som vi har intervjuat. Då man arbetar med elever i behov av särskilt stöd är det viktigt med dessa individuella bakgrundskunskaper, eftersom det underlättar hela skolsituationen för den enskilda eleven. Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, integrering, särskola, grundskola, socialt samspel och kognitiv förmåga.

Abstrakt Denna studie utfördes i en kontext där det saknades tidigare forskning i Sverige som fokuserade på stödpersonalens utbildningsbakgrund inom anpassad skola. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om utbildningsinnehållet inom de nationella yrkespaketen för barn och fritids-, samt vård och omsorgsprogrammet, och att undersöka i vilken utsträckning utbildningens innehåll matchar kompetenskraven som ställs på stödpersonal i deras praktiska utövning inom anpassad skola. Denna undersökning genomfördes med hjälp av dokumentstudie och summativ kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning om stödpersonalens yrkesroll har avslöjat en mångfald av arbetsuppgifter, vilket har bidragit till en fördjupad förståelse av kompetenskrav som är nödvändiga inom detta område. Genom kategorisering och kodning av det insamlade materialet framkom att det fanns skillnader i utbildningarna, vilka inte fullt ut överstämde med de identifierade kompetensbehoven enligt tidigare utredningar. Studiens utfall har visat på att utbildningen för elevassistenter har en tydlig inriktning på pedagogik och lärande. Samtidigt har den avslöjat brister i vissa områden, inklusive bristande kunskap om specifika funktionsnedsättningar och förmåga att möta omvårdnadsbehoven hos elever med betydande funktionsnedsättningar. Resultaten av studien har indikerat att utbildningen för undersköterskor primärt inriktar sig på individuell omsorg, omvårdnad och medicin, och detta uttrycker en framträdande betoning på ett kategoriskt perspektiv. Samtidigt har det framkommit att det kategoriska perspektivet fortsätter att vara dominerande även inom den svenska anpassade utbildningen. Parallellt med detta har vård- och omsorgssektorn genomgått betydande förändringar med en ökad betoning på kompetensförsörjning och en högre status för undersköterskor. I kontrast till dessa framsteg har utbildningssektorn, specifikt när det gäller stödpersonal, inte genomgått motsvarande förändringar. Dessa ojämnheter kan resultera i en obalans där undersköterskor överrepresenteras vid rekrytering till stödpersonaltjänster inom anpassad skola. En möjlig konsekvens av denna obalans är att det relationella perspektivet, med dess inriktning på interaktion och inkludering, riskerar att hamna i skuggan. Detta kan innebära att fokuset inom anpassad skola fortsätter att ligga främst på omsorg och omvårdnad snarare än att främja elevernas akademiska prestationer, en utveckling som har varit föremål för kritik under de senaste åren.

Denna studie undersökte konsekvenser av felaktigt mottagande i särskolan för individuell identitetsutveckling och framtidsutsikter i kombination av eventuell stigmatisering. Studien använde en kvalitativ intervjumetod och byggde på djupgående intervjuer med personer som har personliga erfarenheter av felaktigt mottagande i särskolan. Genom analys och tolkning av respondenternas personliga livsberättelser är studiens syfte att belysa de komplexa och djupgående konsekvenserna av felaktigt mottagande i särskolan. Resultaten visade på att felaktigt mottagande i särskolan hade en betydande inverkan på individens identitet och självkänsla. Respondenterna i denna studie som felaktigt mottagits i särskolan rapporterar känslor av stigmatisering, brist på erkännande av sina förmågor och minskat självförtroende. Denna situation kan skapa en klyfta mellan individens självbild och deras verkliga potential, vilket i förlängningen påverkar deras framtidstro och livsplanering. Studien identifierade även hur bristande anpassat stöd kan leda till ett underutnyttjande av personers förmågor och potential. Deltagarna i studien vittnade om missade möjligheter till utveckling och prestation på grund av en otillräcklig utbildningsmiljö. Denna situation kan skapa en känsla av förlust av framtida möjligheter och en oro över hur deras livsbanor kan påverkas negativt. Slutsatserna av studien betonade vikten av en adekvat och korrekt mottagande i rätt skolform för att uppnå en rättvis utbildningsmiljö där varje individs unika behov och potential erkänns och utvecklas. Utbildningssystemet bör aktivt arbeta för att undvika felaktig mottagning och bristande anpassning genom förbättrade bedömningsmetoder och ökad medvetenhet om olika funktionsvariationer. Studien syftade till att ge insikt i praktiska och politiska implikationerna av att förhindra felaktig mottagning och stödja varje individs möjligheter att forma sin egen framtid.