No description available.

Denna studie handlar om modern konstmusik och hur instuderingsprocessen skiljer sig från den av mer klassisk musik, samt vilka musikaliska och tekniska fördelar det går att erhållaunder den. Jag har i denna studie valt att skriva om sångsamlingen Sex sånger om ljus och mörker, skrivet 1975 av Carin-Malmlöf Forssling.  Metoden för denna studie består av en textlig och musikalisk analys av verket, samt en loggbokföring av personliga reflektioner under inlärningsprocessen. Metoden innehåller även en intervju med sångerskan och författarinnan Margareta Jonth. Sex sånger om ljus och mörker dedikerades åt henne, vilket har gjort att jag inte bara har kunnat få teknisk och musikalisk rådgivning från en förstahandskälla, men även fått ta del av personliga minnen från Margaretas instuderingsprocess, sångernas uppkomst och utveckling samt relationen till Carin.  Resultatet jag kom fram till var att mitt gehör, som tidigare har varit relativt vältränat, förbättrats ytterligare och jag har fått ett extra skarpt öra för detaljer samt utvecklat röstens elasticitet. Jag har även fått en större förståelse för en viss sorts tonalitet. Jag hoppas att denna studie ska kunna väcka intresse för Carin Malmlöf-Forssling och annan 1900-tals musik och göra nytta för den som inspireras att göra nya upptäckter gällande den moderna sångkonsten. / <p>Verk: Sex sånger om ljus och mörker</p><p>Kompositör: Carin Malmlöf-Forssling</p><p>Medverkande: Ella Vahtras - sopran, Elektra Oikonomi - piano</p>

Denna masteruppsats tar upp frågan om J. S. Bachs musik kan få ännu ett raster av förståelse om man ser/hör/förstår den genom den gregorianska musikens klangvärld. Finns det ytterligare förståelse för musikskaparen Bach att hämta ur de klingande gregorianska valven?Frågor som hör till arbetet:-          Kan Bachs musik förstås bättre om utföraren har kännedom om den gregorianska traditionen? -          Hur ser förhållandet mellan J.S. Bach och den gregorianska musiken ut?  -          Hur såg den liturgiska traditionen ut i Leipzig när han jobbade som Thomaskantor där? Fanns det en levande gregoriansk liturgi?  -          Vilken gregoriansk musik kunde Bach själv höra på, vilken gregoriansk musik sjöngs i hans närhet?  -          Hur påverkad av den gregorianska musiken var J.S. Bach i sitt eget komponerande?  -          Vad tyckte han själv om den musiken, både teologiskt och musikaliskt?  Viktigaste resultat och slutsatser:  Enligt de källor som jag tagit del av i min undersökning, verkar det inte som att Bach var särskilt intresserad av att vilja framföra tidstrogen gregoriansk musik. Däremot anser jag att man med resultaten från denna begränsade undersökning kan påvisa att det levde kvar en stark liturgisk tradition i Leipzig under Bachs tid i Thomaskyrkan med ovanligt mycket liturgi som överlevt från den katolska traditionen till den nya reformerta kyrkan.  Förhållandet mellan Bach och den gregorianska musiken var troligtvis mycket starkt och levande i den liturgiska miljö som Thomaskyrkan erbjöd tack vare en stark förankring i den lutherska ortodoxa gudstjänsten.  Att Bach själv tog intryck av musiken så till den grad att han bjöd in den i sitt eget komponerande, att han byggde egna musikaliska skapelser med hjälp av just den gregorianska sången anser jag att jag också kunnat visa på. Han tog inte bara del i den musikskatt som förändrats genom reformatorernas teologiska och pedagogiska arbete under århundraden utan visar även på en egen kännedom om grundmaterialet, om källans ursprung.

Syftet med denna studie är att belysa arbetet med genrebreddning inom sångundervisning på kulturskola och identifiera vilken betydelse sånglärares utbildning och musikaliska bakgrund har för elevers möjligheter att få sjunga olika genrer. Forskningsfrågorna är följande: Vilka möjliga mönster finns mellan lärares undervisning och deras egna genreintresse, musikaliska identitet och utbildning? Hur talar sånglärare på kulturskolan om sitt arbete med genrebreddning? Tidigare forskning om ämnet visar starka kopplingar mellan genre och identitet, samt att undervisningen påverkas av lärarens musikaliska bakgrund. Studien är av kvalitativ art och fyra sånglärare på kulturskolan har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet lyfter två huvudteman: Genre och identitet och Undervisning utifrån genre. Resultatet pekar på samband och skillnader mellan informanternas svar och visar att informanterna själva drar starka kopplingar mellan deras egna genreintressen och den undervisning de erbjuder. De delar åsikten att genrebreddning är givande för undervisningen och att det är viktigt att inte lägga värdering i vilka genrer eller sångsätt som är bra eller dåliga. De har dock olika bild av hur arbetet med genrebreddning kan gå till. I diskussionen lyfts resultatet till en mer generell nivå och kopplas till tidigare forskning om ämnet. Exempel på ämnen som lyfts är möjligheten att undervisa genrefritt, och hur informanternas utbildning påverkat deras undervisning och genreval. / The aim of this study is to enlighten the work with genre breadth in teaching singing at the municipal school of arts and to identify the way the education and musical background of the singing teacher affects pupils’ possibilities to sing a variety of genres. The research questions are: What possible connections are there between the teachers’ instruction and their own interests, identity and education in different genres? How do the singing teachers at the municipal school of arts talk about their work with genre breadth? Previous research about the subject shows strong connections between genre and identity, and that instruction is affected by teachers’ background in music. The study is qualitative and four singing teachers at the municipal school of arts have been interviewed in semi-structured interviews. The interviews have been transcribed and analysed with thematic analysis based on a socio-cultural perspective. The result reveals two main themes: Genre and identity and Instruction based on genre. The result points to connections and differences between the informants' answers and shows that the informants themselves see strong connections between their own interests in genre and the instruction they offer. They share the opinion that genre breadth is rewarding for their interaction and that it is important not to value which genres and singing styles that are good or bad. They do however differentiate their view on how they work with genre breadth.  The discussion lifts the results to a more general level and connect the themes to previous research about the subject. Examples of themes that are illuminated are the possibilities to teach free from genre, and how the informants’ education have affected their instruction and choices in genre.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka musiklärares uppfattningar av hur musik kan användas som ett redskap för att utveckla det svenska språket hos barn och unga i grundskolan, samt vilka samverkande faktorer de uppfattar finns mellan språket och musiken. Intresset är att belysa musikens möjliga användningsområden utöver ordinarie musikundervisning och att diskutera musikämnets förutsättningar i skolan. Tidigare forskning och bakgrundslitteratur belyser dels andra sammanhang där musik har använts för olika syften, såsom i ett terapeutiskt sammanhang genom musikterapi, dels språkets och musikens likheter och samverkande faktorer. Tidigare forskning visar även användningsområden av musik i bland annat förskoleverksamheten samt hur musik kan användas som språkutvecklande redskap genom exempelvis sång, rytmträning och i samspel med andra. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra musiklärare med erfarenhet inom både musikpedagogik och språklig utveckling intervjuas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det finns många olika sätt att använda sång och musik på för att utveckla flera olika delar av språket, samt att det finns flera samverkande faktorer mellan musik och språk som kan främja språkutvecklingen och verka språkstimulerande. Det framkommer i resultatet att sång och musik kan främja språkutvecklingen genom att användas till att träna på dels betoningar, stavelsesegmentering, språkljud, med mera, samt för att lära in nya ord och begrepp. Resultatet visar även att lustfyllda musikaktiviteter som bygger på samspel och delaktighet kan stimulera och främja språkutvecklingen. Resultatet genomlyses av det sociokulturella perspektivet vilket betonar vikten av lärande och utveckling i en social kontext där gemenskap, samspel och lustfyllda musikaktiviteter kan fungera som språkutvecklande redskap. Avslutningsvis förs en diskussion som kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och bakgrundslitteratur. / The aim of the present study is to investigate music teachers' perceptions of how music can be used as a tool for developing the Swedish language in children and young people in the school environment, as well as what interacting factors they perceive exist between language and music. The interest is to highlight the possible uses of music in addition to regular music education and to discuss the conditions for the subject of music in school. Previous research and background literature shed light on other contexts where music has been used for various purposes, such as in a therapeutic context through music therapy, as well as the similarities and interacting factors of language and music. Previous research also shows how music is used in for example preschool activities, as well as how music can be used as a language development tool through, for example, singing, rhythm training and in interaction with others. The study is a qualitative interview study where four music teachers with experience in both music education and linguistic development are interviewed. The study is based on a socio-cultural perspective. The results show that there are many different ways to use singing and music to develop several different parts of the language, and that there are several interacting factors between music and language that can promote linguistic development and have a stimulating effect on the use of the language. It appears in the results that singing and music can promote language development by being used to practice emphasis, syllable segmentation, language sounds, and more, as well as to learn new words and concepts. The results also show that fun-filled music activities based on interaction and participation can stimulate and promote linguistic development. The socio-cultural perspective emphasizes the importance of learning and development in a social context where fellowship, interaction and fun-filled music activities can serve as language-developing tools. Finally, the discussion connects the results with previous research and background literature.

Syftet med studien är att undersöka hur ensemblelärare med kompetens i kompinstrument som keyboard, bas eller elgitarr som saknar utbildning och kunskap i instrumentet sång, arbetar med sångare och text i ensembleundervisningen. Bakgrundslitteraturen redovisar forskning om hur genusaspekter påverkar identiteter, inflytande, sång och texten i ensembleundervisningen. Därefter presenteras forskning på lärares val av material, bedömning och metodik i ensembleundervisningen. Slutligen presenteras tidigare forskning inom sångtexter och låtskrivande i ensembleundervisning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på lärares och elevers samspel i ensembleundervisningen. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med fem ensemblelärare som arbetar med ensemble på gymnasiet med inriktning på rock- och popensemble. Data från intervjuerna genomgår en tematisk analys. Studiens resultat redovisar ensemblelärarnas förutsättningar som påverkar undervisningen och deras metodik. Vidare presenteras ensemblelärarnas metoder och uppfattningar om arbetet med låttexten i undervisningen. Slutligen redovisas ensemblelärarnas syn på sångtexters funktion och betydelse för kompinstrumentalister. I diskussionen presenteras reflektioner om varför sångarna tenderar till att få en exkluderad ensembleundervisning gentemot kompinstrumentalisterna i ensemblen. Slutligen redovisas hur styrdokumentens otydliga riktlinjer för sångtext kan påverka ensembleundervisningen. / The aim of this study is to investigate how ensemble teachers with instrumental backgrounds work with singers and lyrics in ensemble class. The background literature presents research on how gender affects identities, influence, singing and the lyrics in ensemble class. Following this, research on teachers’ choice of material, assessment, and methodology for ensemble class is presented. Finally, previous research on lyrics and songwriting in ensemble teaching is presented. The study is based on a socio-cultural perspective with a focus on teachers’ and students’ interaction in ensemble class. The study is based on semi-structured interviews with five ensemble teachers who work in aesthetic programs in upper secondary school with expertise in rock and pop ensemble. Data from the interviews are processed in a thematic analysis. The results shed light on ensemble teachers’ conditions that affect their teaching and methodology. Furthermore, the ensemble teachers’ methods and perceptions about working with lyrics in the ensembles are presented. Finally, the ensemble teachers’ views on the function and significance of lyrics for the instrumentalists are presented. The discussion presents reflections on why the singers are misplaced in the ensemble class, as well as reflections on the curriculums' unclear guidelines for the lyrics impact in ensemble class.

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.

Syftet med denna studie är att förbättra min förmåga att sjunga utantill för att därigenom utveckla min konstnärliga uttrycksförmåga. För att göra detta utvecklades en egen metod för utantillinlärning av sångtext genom att två långa visor av Evert Taube studerades in: Möte i monsunen och Eldareval- sen. En litteratur- och intervjustudie användes som grund för val av inlärningsmetoder. Experimentet utfördes i två delar. I första delen av experimentet undersöktes fyra metoder för utantillinlärning av text; (1) Nedskrivning av texten för hand, (2) Skandering av texten (rytmisk läsning), (3) Gestaltning av texten med rörelser och slutligen (4) en kombination av de tre första. I andra delen av experimen- tet användes erfarenheterna av första delen för att förfina metoden. I experimentets båda delar gjor- des även enkla textanalyser som komplement till övriga metoder.  Experimentet lades upp så att jag under fem veckor övade ovan nämnda visor med ovan nämnda me- toder under två dagliga pass på 25 minuter. Erfarenheterna av detta dokumenterades med 22 logg- boksinlägg och 19 videoinspelningar.  Resultaten tydde på att den bästa metoden för mig var en kombination av de fyra metoderna där skandering av texten var den viktigaste i kombination med analys av texten. Beroende på textens in- nehåll kunde sedan nedskrivning av text och gestaltning med rörelser användas i olika grad. Resulta- ten verifierade också rådande forskning som säger att enbart studier av minnets struktur och upp- byggnad i sig själv är användbart för att förbättra förmågan till memorering av musik. / The aim of this study is to increase my capacity to sing by heart in order to increase my ability of ar- tistic expression. To do this, a method for text memorization was developed through the learning of two long songs by Evert Taube: Möte i monsunen and Eldarevalsen. Firstly, an interview- and litera- ture study was done. This was the foundation for the selection of methods that were used in the ex- periment. Four methods were applied in the first part of the experiment: (1) Handwriting of the text, (2) Rhythmical chanting of the text, (3) embodying of the text using movements and lastly (4) a com- bination of the previous three. In the second part of the experiment, the experience from the first part was applied in order to refine the method. In both parts of the experiment, simple text analyses were performed as a complement to the other methods.  The experiment was done during five weeks where I practiced the above-mentioned songs and meth- ods daily for two sessions of 25 minutes. The experiences from this were documented through jour- naling and video documentation.  The results indicated that the best method for me was a combination of all four methods where rhyth- mical chanting should be the main method in combination with a proper analysis of the text. Depend- ing on the content of the text the other two methods could be applied. The results also verified the current research where study of the memory on its own could increase the capacity of music memori- zation.

Studien syftar till att beskriva variationen i förskollärares uppfattningar av sångstundens funktion i förskolan när det gäller demokratiuppdraget. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer, med åtta informanter från sex olika förskolor under höstterminen 2021 och vårterminen 2022.  Baserat på svaren från informanterna kan en se att förskollärare arbetar med inkludering och demokrati i sångstunden genom exempelvis en gemensam sångkanon, tecken som stöd och ett genustänk i sångtexterna. Sångstund, som planerade sångaktivitet, finns i någon form på alla informanters förskolor. Sångpåsar, med ett normativt innehåll, används generellt av förskollärarna. Studiens resultatet pekar på att förskollärare behöver reflektera över den pedagogiska möjlighet sångstunden innebär när det gäller demokrati och inkludering. Behovet av att reflektera över barnens röstomfång och om sångtexternas innehåll möjliggör för alla barn att kunna identifiera sig i sångerna. Det är viktigt för det demokratiska uppdraget i förskolan att erkänna den kulturella, sociala och fysiska mångfalden i dagens samhälle.      Slutsatsen är att förskollärare delvis arbetar varierat med demokratiuppdraget, men att en kompetenshöjning avseende musikaliska kunskaper behövs för att möta demokratiuppdraget i sångstunden. / The study aims to describe the variation in preschool teachers´ perceptions regarding the function of singing time in relation to the preschool's democratic assignment. The data collection is done by semi-structured interviews with eight preschool educators from six different preschools during the fall term 2021 and spring term 2022. Based on the answers from informants, one can see that preschool teachers work with inclusion and democracy in the singing time through, for example, a common song repertoire, signs to support the content and a gender perspective in the song lyrics. Singing time, which is a planned singing activity, exists in some form at all the informants´ preschools. Songbags, with a normative content, are used in general by the preschool teachers. The result of the study, that preschool teachers need to reflect on, is the pedagogical opportunity planned singing activities entails in terms of democracy and inclusion. The need to reflect on the children´s vocal range and the content of the lyrics enables all children to be able to identify oneself in the songs. It is important for the democratic assignment in the preschool to recognize the cultural, social and physical diversity within the contemporary society.  The conclusion is that preschool teachers partly work variedly with the democracy mission, but that an increase in competence regarding musical knowledge is needed to meet the democracy mission in the singing time.

Syftet med arbetet är att undersöka en sångares kroppsliga gestaltning av ett musikstycke vid musikaliskt framträdande. Detta har undersökts genom videofilmning av framträdanden, och analyser av dessa med fokus på kroppsliga uttryck. Till detta har loggbok förts över tankar och händelser från framträdandena. I analysen av framträdandena har som teoretiskt perspektiv ett multimodalt designteoretiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras hur olika resurser används, hur dessa resurser samspelar och hur de påverkar varandra. Det framkommer att den kroppsliga gestiken har två huvuduppgifter vid framträdanden, dels att vara stödjande för sångtekniken samt uttrycka och gestalta ett budskap. Det framkommer också att inre visuella bilder används, dels för att gestalta och förmedla ett budskap. I diskussionen diskuteras olika förutsättningar för framträdanden utifrån det designteoretiska perspektivet och den tidigare forskning som tagits upp i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to examine the singer’s physical disposition when performing a piece of music. This has been investigated by video documented performances and analysis with a focus on bodily expressions. To transfer the thoughts and events from the different performances, I have used a logbook. The multi-modal design theory perspective has been used as a theoretical perspective in the analysis of the performances. The result shows how the various resources are used and how these resources interact and how they affect each other. The bodily gestures have two main tasks during the performances: to be supportive of vocal technique and to express and portray a message. Results emerge indicating that the internal visual images are used to partly portray and convey a message. In the discussion chapter different aspects for the performance are discussed based on the design theoretical perspective and the previous research raised in the background chapter.