Elevers begreppsförmåga är en viktig faktor för deras förmåga att lösa textuppgifter korrekt. Syftet var att studera och analysera hur några elever med eller utan matematik-, språk-, läs- och skrivsvårigheter upplever textuppgifter i matematik. Utifrån frågeställningarna: Vilka begrepp beskriver några elever som viktiga för att kunna lösa textuppgifter? Vad kännetecknar elevernas beskrivning av det som de uppfattar som viktiga begrepp? Vilket stöd beskriver eleverna att de behöver när de löser textuppgifter? Hur kan elevernas beskrivningar förstås mot bakgrund av Vygotskijs sociokulturella teori? genomförde vi en kvalitativ studie där 21 elever i årskurs 5 deltog i fokusgruppsintervjuer med inslag av interventioner. Svårigheter med begreppsförståelse kan ha flera bakomliggande orsaker och tidigare forskning pekar på vikten av kommunikation i undervisningen. Studiens resultat visade på en stor spridning i begreppsförmågan och på elevernas positiva upplevelse av att lösa textuppgifter med scaffolding/stöttor och i samarbete med andra, zonen för proximal utveckling (ZPD). Vårt resultat analyserade vi utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och sedan diskuterade vi resultatet utifrån tidigare forskning.

Syftet med undersökning är hur lärare i årskurs F–3 beskriver hur de arbetar utvecklande och uppmuntrande med särskilt begåvade elever i svenskämnet. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer där sex lärare som undervisar i årkurs F–3 och som har erfarenhet av särskilt begåvade elever deltar. Det teoretiska ramverket i undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen i den här undersökningen visar att vikt bör läggas på individanpassad undervisning för alla elever. Ofta läggs vikt vid individanpassning av svagare elever samtidigt som det är minst lika viktigt som de särskilt begåvade eleverna. Genom att individanpassa undervisningen kan särskilt begåvade elever bli utmanade, vilket då gör att eleverna blir mer motiverade. Att eleverna känner sig motiverade i undervisningen är en av de viktigaste aspekterna när det kommer till särskilt begåvade elevers lärande. / <p>Svenska</p>

The aim of this thesis is to examine what strategies teachers use when they teach listeningcomprehension in order to develop student’s listening skills, and especially if and how they usescaffolding in their teaching. To examine this, seven upper secondary school teachers inSweden were interviewed about their listening comprehension teaching. The qualitative datawere analyzed using a cross case analysis with a combination of framework and IPA analysis.The data was labeled and divided into two themes: general strategies and scaffolding. In thethemes the data was further sorted and categorized into language immersion, raising selfconfidence,division into smaller groups, notetaking, pre-information and connection to theme,collaborative discourses, teacher peer and modeling and finally increasing level of difficulty.All seven teachers discussed several different strategies they use. They often combine strategiesto create the best learning environment for the students. Six out of these seven teachers gaveexamples of scaffolding strategies they use, such as modeling, working with themes and preinformationto support their students. However, as mentioned previously, they were oftencombined with other strategies such as collaborative discourse and smaller groups.

This study aims to expand the understanding of how teachers in upper secondary school talk about their understanding and teaching of reading comprehension and reading strategies. Using semistructured interviews with five active teachers within a Swedish upper secondary school, we can get a better perspective of the tools that students receive during their education and how students are receiving them. This study shows how teachers adapt and change the way they teach based on several factors and also gives us an insight to why they structure their education the way that they do. The teachers describe an understanding of how reading comprehension should be taught through a dialogue-heavy way with a wide variety of teaching methods as tools to best fulfill the needs of the students. The teachers also describe their understanding of reading strategies as either a simplifying tool or as a tool for more in depth analysis. This difference of understanding is interesting and seems to stem from the teachers perspective of what tools their current students are more in need of developing, but may also be an indicator of the teachers personal understanding of what reading strategies are. This understanding of reading comprehension and reading strategies are also reflected in the way the teachers describe how they structure their classes. The teachers point out the importance of dialogue both between teachers and students but also amongst the students themselves and describe their teaching of reading strategies as an increasing process of knowledge that is developed and followed up on over a long period of time. Finally the interviewed teachers turned out to differ quite a bit from those of several other studies in their description of how comfortable they are with teaching reading comprehension and reading strategies to students in upper secondary school.

Denna studie handlar om lärares utmaningar i matematikundervisning för flerspråkiga elever. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika utmaningar lärare upplever när de undervisar matematik till flerspråkiga elever och att ta reda på vilka metoder lärare använder för att stödja dessa elevers lärande. Studien utgår från två teoretiska perspektiv, sociokulturell och scaffolding, tidigare forskning och styrdokument.   Undersökningen utfördes genom att använda enkätundersökning för att samla in data från lärare. I studien deltar tolv lärare som är behöriga i matematik och jobbar i grundskola 1–3. Enkäten delades ut digitalt till lärarna via e-post och jag fick även svaren via mail.    Resultaten visar att lärare bland annat hade svårt att undervisa matematik till flerspråkiga elever eftersom de inte behärskar svenska. Lärare berättar också om de olika metoder de använde för att stödja flerspråkiga elever i deras lärande såsom att jobba kooperativt i klassrummet där eleverna lär sig av varandra. Det andra metoderna var undervisningsstrategier och arbetssätt i matematikundervisning som cirkelmodellen och laborativt arbete, att använda studiehandledare på modersmål för att stötta eleverna i matematiklektioner och förklara matematiska begrepp och ord.

Denna systematiska litteraturstudie har som syfte att undersöka vad tidigare forskning visar om hur lärare undervisar i matematik med inriktning mot textuppgifter och problemlösning i flerspråkiga klassrum i lågstadiet. Vi vill också undersöka hur undervisningen kan anpassas för att gynna flerspråkiga elever. Vår data samlades in med hjälp av databaserna ERIC och Linköpings Universitets egen söktjänst UniSearch. Resultat visar hur viktigt det är att elever får en grundlig förståelse för olika begrepp som förekommer i matematiken. Det framgår också vilken betydelse representationsformer och den explicita undervisningen har för att gynna elevernas förmåga att kunna lösa text- och problemlösningsuppgifter. I resultatet uppmärksammas att en viktig del av elevernas arbete med textuppgifter är förståelsen av kontext. Om eleven gynnas av att använda första- eller andraspråk som undervisningsspråk och vilka attityder och förväntningar lärarna har på sina elever är även något som diskuteras i denna studie.

Studien utgår från en fenomenografisk ansats där vårt fenomen som vi vill undersöka är hur förskollärarna erfar sin stödjande roll i undervisningssituationer i, genom och för leken. För att kunna identifiera förskollärarnas uttryck för vårt fenomen så tar vi stöd i begreppet scaffolding, som ingår i den sociokulturella teorin. Men även med hjälp av begreppet outside and inside the flow. Studien är en kvalitativ undersökning där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer utgick från en intervjuguide. Denna intervjuguide fick förskollärarna som vi intervjuade ta del av. I vårt resultat kunde vi se att förskollärarna talar om leken och undervisningen på två olika sätt. De talar om hur man kan undervisa och lära ut genom leken och att man även också kan undervisa och lära ut för leken.

Andraspråkselevers prestationer i matematikämnet är lägre än infödda elevers visar ett flertal internationella och nationella studier på. I matematikundervisningen är det matematiska språket och läsförståelsen det som orsakar andraspråkselevers svårigheter i matematikämnet enligt tidigare forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur sju lärare i årskurs 1–3 från olika grundskolor i Sverige arbetar för att ge andraspråkselever stöd i matematikundervisningen och hur lärarna upplever att stödet främjar andraspråkselevers lärande. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där empirin analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet där scaffolding och medierande redskap är i fokus. Resultatet visar att studiehandledning, lärarnas stöd i form av tydlighet, olika intellektuella medierande redskap såsom språk och kommunikation, samt fysiska medierande redskap t.ex. praktiskt material och bildstöd, har en avgörande roll för andraspråkselevers matematik- och språkutveckling. En slutsats av studien är att språket har oerhört stor betydelse för andraspråkselevers kunskapsutveckling i matematik.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares föreställningar och praktiker gällande digitalisering i förskolan samt dess användning för att skapa lärandesituationer för barnen. I takt med den digitala utvecklingen har digitalisering fått ett allt större utrymme i förskolans läroplan (2018). Detta gör att digital kompetens har blivit ett pedagogiskt uppdrag i förskolan, således är det både viktigt och betydelsefullt att forska kring hur förskollärare tar sig an detta uppdrag. Valet av metod för denna studie är kvalitativ metod som grundar sig i intervjuer där ett antal frågeområden kring förskollärarnas syn på digitalisering behandlas. Teoretiska begrepp inom sociokulturella teoribildningar som scaffolding (stöttande) och den proximala utvecklingszonen används i studien för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det är lika viktigt för förskollärare som för barn att få ett samaktivt stöttande för att vidareutveckla den digitala kompetensen. Det ligger ett ansvarstagande på förskollärarna att genom medierande verktyg arbeta på ett sätt som stöttar barnen utifrån deras proximala utvecklingszoner. Samtidigt ligger det även ett ansvar på verksamheten utifrån en organisatorisk nivå att se till så att förskollärarna får det stöd som krävs gällande deras utveckling och kunskaper för de digitala verktygen.

The study included transcripts from seven students with Swedish as a second language in grade 3, with the purpose being focusing on how they experience language during mathematic lessons and how second language learners´ learning could be understood from a sociocultural perspective. Each student was individually interviewed. My method for interviewing the students was using a semi-structured way of interviewing, meaning that I had predefined questions with room for asking follow up-questions during the interviews. The students were asked questions about their background, and they also got to answer mathematical questions including mathematical terms and words. They were asked questions about what they found difficult and easy within the mathematical questions. The second language learners had in general low difficulty with the understanding of the mathematical language in the mathematical questions. The results show that the students have appropriated knowledge by scaffolding and the zone of proximal development, which is part of the sociocultural perspective of learning. A conclusion is that the students didn’t show any signs of having trouble understanding words within mathematics that usually causes confusion among second language learners. When it comes to further developing their language skills a support of pictures can be used to describe difficult words, further can physical material also be used while learning second language learners´ new mathematical terms and words. The physical material can also act in combination with pictures to easier explain new mathematical terms and words.