Detta arbete fokuserar på ämnet ensemblespel, och handlar huvudsakligen om lärarens didaktiska val vid detta. I teorikapitlet har jag övergripande beskrivit didaktik, specialpedagogik respektive gruppsykologi. Arbetet har en sociokulturell synvinkel som grund vilken också analysen utgår från. Metoden som har använts för att genomföra undersökningen är aktionsforskning med observation och loggbok vid två separata tillfällen, i arbetet med två grupper. Den ena har varit en ensemblegrupp inom högstadiet, och den andra har varit en ensemblegrupp där medlemmarna har funktionsvariationer inom autismspektrum. Syftet är att genom aktionsforskning synliggöra mina didaktiska val och anpassningar i ensemble under arbetet med elever med och utan funktionsnedsättningar inom autismspektrum under några veckor. För att nå syftet har jag ställt mig följande forskningsfråga: • Vilka musikaliska och praktiska anpassningar gör jag som lärare vid ensemblespel med ensemblegrupp inom autismspektrum? Resultat visar att de anpassningar som skapades främst med Vuxengruppen var att jag behövde vara ett aktivt stöd i form av scaffolding med särskilda deltagande under hela arbetsprocessen, samtidigt som jag fick leda aktiviteten med de övriga deltagarna. Ett viktigt resultat är att jag framförde två saker parallellt som stöd för ensemblen, mitt gitarrspel som stöd för kompet, samtidigt som jag sjöng, som stöd för sångaren. Detta skilde sig från Ungdomsgruppen som självmant kunde framföra låtarna i form av uppspel efter instruerande och där det parallella framförandet inte var lika frekvent. Det fanns gemensamma nämnare för båda grupperna som innebar bland annat flexibilitet i användning av kulturella verktyg. Dessa bestod av mängden av ackord, låtmaterialets svårighetsgrader, noter och texter samt interaktion med eleverna.

Blockmodellen är en problemlösningsstrategi där block ritas upp för att visualisera information i problemlösningsuppgiften. Modellen har sitt ursprung i Singapore där den används flitigt. Idag används Blockmodellen även i många svenska klassrum trots att det knappt finns någon svensk forskning inom området. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur undervisning med Blockmodellen kan se ut i svenska klassrum och hur elever i årskurs 4–6 använder modellen utifrån den undervisning som erbjuds. För att besvara syftet används observation som metod där lärare blir observerade i deras undervisning där de vägleder elever i att lösa problemlösningsuppgifter med hjälp av Blockmodellen. Det samlas även in elevlösningar som har gjorts under lektionerna. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys där olika teman har identifierats och sammanställts.  Resultatet visar att lärare bland annat vägleder elever på olika sätt genom problemlösningsuppgifter där de ska använda Blockmodellen som verktyg. Det sker genom lektionsupplägg, stödstrukturer och exempellösningar. Resultatet visar även att elever ställs inför vissa utmaningar när de använder Blockmodellen, vilket kan vara placering av information i blocken, exempellösningar, placering av frågetecknet och blockens storlek. En slutsats är att lärarens vägledning kan både stötta och hindra eleverna i användandet av Blockmodellen och en annan är att eleverna kan se modellen som en inlärd regel där de enbart ritar block utifrån en mall. / The Bar model is a problem-solving strategy where blocks are drawn to visualize information in the problem-solving task. The model originated in Singapore where it is widely used. Today, the Bar model is also used in many Swedish classrooms, even though there is hardly any Swedish research in the area. The purpose of this study is to give a picture of how teaching with the Bar model can look like in Swedish classrooms and how students in grades 4–6 use the model based on the teaching offered. To answer the purpose, observation is used as a method where teachers are observed in their teaching where they guide students in solving tasks using the Bar model. Student solutions that have been made during the lessons are also collected. The material has been analyzed based on a thematic analysis where themes have been identified and compiled. The result shows that teachers guide students in different ways through problem-solving tasks where they must use the Bar model as a tool. It is through lesson plans, scaffolding and example solutions. The result also shows that students are faced with certain challenges when using the Bar model, for example, placement of information in the blocks, example solutions, placement of the question mark and the size of the blocks. One conclusion is that the teacher's guidance can either support or hinder the students in using the Bar model. A second conclusion is that the students can see the model as a learned rule where they only draw blocks based on a template.

Skolan är en språkligt komplex miljö där språkliga förmågor har stor betydelse. För elever i språklig sårbarhet utgör språkliga krav i skolan en riskfaktor för måluppfyllelse (Hallin, 2019, s. 6). Tidigare forskning argumenterar för att undervisningsspråket inte behärskas så väl att det kan användas för att tillägna sig nya kunskaper (Gibbons, 2013, s. 15). Att utveckla ett ämnesspråk är en central del i elevers lärande. Den forskning som finns kring ämnesspråket behandlas framför allt inom de naturvetenskapliga ämnena vilket lämnar en forskningslucka för studier som berör ämnesspråk i skolans samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur SO-lärare i åk 5 och 7 introducerar och aktiverar elever i arbetet med ämnesspecifika begrepp. Syftet har även varit att undersöka vilka anpassningar lärare beskriver att de gör i syfte att tillgängliggöra undervisningen för elever i språklig sårbarhet. Detta undersöks utifrån en kombination av datainsamlingsmetoder i form av fyra observationer av lärare i samhällsorienterande ämnen (SO-lärare) samt två semistrukturerade intervjuer med lärarna. Genom en kvalitativ analys av insamlat material fann vi olika sätt på vilka SO-lärare arbetar med ämnesspråk i sin undervisning samt hur lärarna beskriver att de anpassar undervisningen för elever i språklig sårbarhet. Vid introduktion av nya begrepp specifika för ämnet fann vi att lärarna använde kontextuellt och multimodalt stöd. Vid aktivering av arbete med dessa begrepp fann vi att lärarna använde interaktion och peer-tutoring. När det kommer till lärarnas anpassningar och tillgängliggörande för elever i språklig sårbarhet fann vi att lärarna använde kontextuellt och multimodalt stöd samt interaktion och peer-tutoring både på ett förebyggande sätt liksom explicit i klassrummet. Slutligen kan konstateras att lärarnas sätt att arbeta med ämnesspråket i de högre skolåren ger elever i språklig sårbarhet möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga och att utvecklingen av denna förmåga även stöttar elever att närma sig förståelsen av ämneslitteracitet i ett ämne.

Den här studien syftar till att undersöka hur mellanstadielärare arbetar med högläsning av skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens syfte berörs genom att synliggöra vilka undervisningsfaktorer som används i praktiken samt hur mellanstadielärare möjliggör ett lärande genom scaffolding och interaktion i ett högläsande klassrum. Utifrån forskningsläget framgår det att lärarens förhållningssätt och planering samt arbetet kring högläsningen lyfts fram som betydelsefulla för att främja elevers läsförståelse. Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta verksamma mellanstadielärare på fem olika skolor observerats samt intervjuats genom både frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Empirin har därefter analyserats utifrån hur lärarna möjliggör ett lärande genom scaffolding och interaktion för att sedan genomgå en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har studiens resultat mynnat ut i olika huvudteman, vilka representerar de mest framträdande undervisningsfaktorerna. De fem huvudteman som har visat sig är följande: Lärarens medvetna val, Arbetet inför läsningen, Pauser - att möjliggöra samtal, Arbetet efter läsningen och Läraren som läsare. Studiens resultat pekar dessutom på att de deltagande lärarna möjliggjorde ett lärande präglat av scaffolding och interaktion i samband med högläsning.

Abstract Streblow, Heike (2022). Autism in School - Evidence Based Methods to Develop Writing Skills of Students with AutismType of Essay: Master’s thesis (15 credits) Master’s degree, 120 credits, Malmo University, Department of School Development and Leadership Malmo University  There is a great number of international and national studies on younger pupils with autism. Some research indicates that there is a gap between what research results show and what impact it has on classroom activities. Aim: The aim of this study is to find out what evidence-based methods four students with autism and four teachers find successful when developing students’ writing skills. The participating students of this study were between 14 and 15 years old. Research questions: 1.                      What methods do students use to develop their writing skills? 2.                      What methods do students consider helping them the most? 3.                      What methods do teachers use to develop students' writing skills? 4.                      What methods do teacher consider helping students with autism to develop their writing skills? 5.                      How do teachers describe successful teaching to develop students' writing skills in mainstream classrooms versus self-contained classrooms? Theoretical framework: Dewey's democracy and education and learning by doing (hands-on thinking), Vygotsky's sociocultural theory and Bandura's social cognitive theory are used when analyzing the results. Method:This study uses triangulation with both quantitative (questionnaires) and qualitative (semi-structured interviews) methods. Results:The results of this study show that there are similarities but differences, too, in what evidence-based methods students or teachers use to develop the students’ writing skills. Students for example rate to use technical devices (with text-to-speech and speech-to text software), writing in pairs and to have extended time when writing highest, their teachers on the other hand rate supporting questions, model texts and goalsetting highest. Teachers consider modelling and scaffolding as being very important.The results of this study also show that effective methods proven by Asaro-Saddler et al. (2017) are both used in mainstream and self-contained classrooms in Sweden.Teachers point out that each student with autism is an individual and that there isn´t one solution that fits all because of that. They discuss furthermore that there should be flexible circumstances in school organization that make it possible to act quickly. Future Research: Future research should be conducted on older students with autism and their development of writing skills.  Implications for special education: The results of this study show the importance of:·      organizing school environments in a way that students with ASD can participate in the curriculum, ·      providing them with digital assistant devices and if necessary,·      giving them the opportunity to fulfill their education in self-contained classrooms.Special educational needs coordinators need to organize, together with the principals, rich opportunities for teachers to plan their lessons together in a way that students with ASD will meet the same teaching scaffolding methods to develop and improve their writing skills. It is also important to have a dialogue with teachers to deepen their understanding of working with students with ASD.It is necessary to build consistent relationships between the students and their teachers.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till. Denna verbala kommunikation uppmuntrar inte eleverna till att vidga sina matematiska begrepp.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av kamratlärande i grundsärskolan. Vårt fokus har framför allt legat på de undervisningspraktiker som lärarna representerar och deras syn på möjligheter som skapas för elevernas självständighet och kunskapsutveckling.Vi använde en kvalitativ metod där det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tolv respondenter som alla arbetar i grund- eller gymnasiesärskola. Vi analyserade resultatet med hjälp av kulturpsykologisk teori och begreppen mer kunnig annan, proximal utvecklingszon, scaffolding (stöttning) samt ömsesidig lärogemenskap. Resultaten visade att alla 12 respondenter använder kamratlärande i sina undervisnings-praktiker för att främja elevernas sociala utveckling och/eller kunskapsutveckling. Flertalet av respondenterna anser att det är viktigt att arbeta med elevernas självständighet för ett framtida liv. En del av respondenterna ser kamratlärande som en möjlighet för det, men att det som lärare är många faktorer att ta hänsyn till för att få det att fungera. Resultatet tyder på att för att kamratlärande i grundsärskolan ska fungera krävs en trygg elevgrupp, stor medvetenhet vid gruppsammansättning samt en flexibel lärarroll i en tillåtande ömsesidig lärogemenskap.

Artificiell Intelligens har på senare tid exploderat i både kommersiell och privat användning, vilket förändrar hur vi arbetar, studerar och får tillgång till information. Vanliga typer av AI-tjänster är chatbots och språkmodeller. ChatGPT är en språkmodell som har blivit populär sedan tjänsten lanserades i november 2022. Med hjälp av ChatGPT kan användare exempelvis generera programmeringskod, få svar på frågor, undersöka olika ämnen och översätta mellan språk. Introduktionen av ChatGPT har skapat en debatt om hur den ska användas i lärandemiljöer. Idag har vi inte tillräcklig kunskap om hur man använder AI i utbildning på ett effektivt sätt, vilket syns i tidigare studier som visar att det finns en rädsla kring AI och utbildning. Däremot finns det stor potential i att använda språkmodeller som ChatGPT i utbildning eftersom det kan fungera som en handledare för varje elev på ett sätt som en mänsklig handledare inte kan tack vare den ständiga tillgängligheten av tjänsten. Forskningsfrågan för uppsatsen är: Hur använder studenter AI-tekniken ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande? En ytterligare underfråga formulerades med avsikten att utforska problematiska aspekter av att använda ChatGPT i utbildning: Vilka möjligheter och risker upplever studenter med ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande? Studien genomfördes med hjälp av en kartläggningsstrategi, med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Nio intervjuer genomfördes med studenter som har använt ChatGPT flera gånger för sina studier. För att analysera intervjuerna användes en tematisk metod. Resultaten av studien visar några sätt som studenter använder ChatGPT på för självständigt lärande och inkluderar att använda språkmodellen för inspiration och idéer, be om förklaringar för att få en översikt över ett ämne, generera programmeringskod samt sammanfattning och omformulering av text. En allmän användning var att behandla ChatGPT som en digital handledare. Några av riskerna och nackdelarna med att använda ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande är felaktig information som produceras av språkmodellen, rädsla för plagiering och en oro för att bli alltför beroende av verktyget, vilket kan leda till en minskning av lärandet. Studien begränsas av det faktum att endast ett litet antal intervjuer kunde genomföras, vilket förhindrar generaliseringar från de resulterande uppgifterna. Resultatens överförbarhet kan bedömas genom att jämföra dem med framtida forskning inom området. Studien anses inte ha några negativa etiska eller samhälleliga konsekvenser, eftersom etiska aspekter har beaktats i studiens metodik. Detta uppnås genom att säkerställa fullständig anonymitet och frivilligt deltagande. Resultaten av studien kan användas för att integrera ChatGPT mer effektivt i inlärningsmiljöer, vilket gynnar både elever och lärare. / Artificial intelligence has recently exploded in both commercial and private usage which is changing the way we work, study and access information. Some common types of AI-services are chatbots and language models. ChatGPT is a language model that has become immensely popular since the service was launched in November 2022. Using ChatGPT, users can for example generate programming code, get answers to questions, research different topics and translate between languages. The introduction of ChatGPT has created a debate on how it should be used in learning environments. Today we do not have sufficient knowledge on how to use AI in education in an efficient manner, which is seen in earlier studies that show that there is a fear surrounding AI and education. On the other hand, there is great potential in using language models like ChatGPT in education since it can act like a tutor for each student in a way that a human tutor can’t thanks to the constant availability of service.The research question of the thesis is: How do students use the AI-technology ChatGPT as a tool for independent learning? An additional sub-question was formulated with the intention to explore problematic aspects of using ChatGPT in education: What potentials and risks do students experience when using ChatGPT as a tool for independent learning? The study is conducted using a survey study strategy, with qualitative semi-structured interviews as the data collection method. Nine interviews were performed, with students who have used ChatGPT several times for their studies. To analyze the interviews a thematic approach was used. The findings of the study show that some ways that students use ChatGPT for independent learning include using the language model for inspiration and ideas, asking for explanations to get an overview of a topic, generating programming code and summarization and reformulation of text. A general usage was to treat ChatGPT as a digital tutor. Some of the risks and cons with using ChatGPT as a tool for independent learning are found to be inaccurate information produced by the language model, fear of plagiarism and a worry of becoming too dependent on the tool, which can lead to a decrease in learning. The study is limited by the fact that only a small number of interviews could be conducted, which prevents drawing any generalizations from the resulting data. The transferability of the results can be assessed by comparing them with future research in the field. The study is considered to have no negative ethical or societal consequences, as ethical aspects have been taken into account in the study’s methodology. This is achieved by ensuring complete anonymity and voluntary participation. The results of the study can be utilized to incorporate ChatGPT more effectively in learning environments, benefiting both students and teachers.

Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om arbetet med konflikter i den fria leken. Studien har utgått från tre frågeställningar vilka berör förskollärares uppfattningar om den fria leken, vilka konflikter som förekommer mellan barn i den fria leken och hur förskollärare förebygger och hanterar konflikter mellan barn i den fria leken. Åtta förskollärare från olika verksamheter har intervjuats. Studien har utgått från den kvalitativa forskningstraditionen och halvstrukturerade intervjuer har använts för att samla in data. Det sociokulturella perspektivet har använts som ramverk. Resultatet visar att begreppet fri lek är svårt att definiera men att den fria leken är viktig i barns utveckling då de utvecklar social kompetens och lär sig att samspela med andra. Konflikter är vanligt förekommande i den fria leken och förskollärarna använder sig av olika metoder för att hantera och förebygga konflikter som uppstår. Det har visat sig vara ett arbete som kräver mycket tid och reflektion eftersom konflikter hanteras olika beroende på situation och inblandade barn. Det framkommer även i resultatet att förskollärarna menar att barn utvecklas genom att möta och ta sig igenom konflikter och att man behöver ha förståelse för att konflikter och konflikthantering är en del av livet.

No description available.