Till följd av marknadens reaktion på viruset covid-19 föll aktieindexet OMXS30 i början av år 2020 med cirka 32 procent på en månad, för att sedan återhämta sig och uppnå värderingsnivåer som OMXS30 aldrig tidigare varit på. Vi har valt att studera coronapandemins effekt på företagsvärderingarna av de noterade företagen på OMXS30. Syftet med uppsatsen är att bredda förståelsen för hur svenska företagsvärderingar i noterade företag kan bete sig under pågående börs- och samhällskriser. Genom att uppnå syftet kommer vi kunna öka kunskapen om övervärderade tillgångspriser kan leda till att stora värden går förlorade för investerare vid en eventuell börskris. Vi jämför företagens värderingar vid den högsta punkten innan coronapandemins utbrott (2020-02-19; indexkurs 1900.28) med värdet av samma företag ett år in i coronapandemin (2021-02-19; indexkurs 2036.97). Genom medelvärdesberäkningar och Paired Sample t-Test undersöker vi variationer i medelvärdet i sex nyckeltal och fyra värderingsmultiplar. Vi finner ingen statistiskt signifikant förändring i de undersökta nyckeltalen och värderingsmultiplarna, med undantag för en statistisk signifikant reducering av företagens totala omsättning. Vårt resultat talar för att värdeökningen i OMXS30 under den studerade perioden till stor del varit driven av de större företagen i indexet med högre viktning, snarare än en bred genomgående värdeökning för alla företagen i indexet. Vidare finner vi även att företagen verkar ha reducerat kostnader och/eller erhållit coronastöd från svenska staten för att kunna bibehålla vinstnivåerna på grund av den minskade omsättningen som coronapandemin medfört. / As a result of the market’s reaction to the virus COVID-19, OMXS30 fell 32 percent at the beginning of 2020 and was able to recover itself and reach new higher levels in which OMXS30 had never been before. We have chosen to study the corona pandemic’s effect on the company valuations of the listed companies on OMXS30. The purpose of the essay is to broaden the understanding of how Swedish company valuations in listed companies can behave during a stock market crisis and crisis in society. Through the purpose, we can increase the knowledge if overvalued asset prices can lead to large values being lost to investors in the event of a stock market crisis. We compare the valuations of the companies on the highest point before the corona pandemic (2020-02-19; index point: 1900.28) with the valuations of the same companies one year into the corona pandemic (2021-02-19; index point: 2036.97). Through calculations of averages and Paired Sample t-Test, we study whether there occurred any changes in the mean of six key figures and four valuation multiples. We find no statistical significance in neither the studied key figures nor the valuation multiples except for a statistically significant decrease in the companies’ total revenues. Our result points in a direction that suggests that the increase in value of OMXS30 during the studied period was mainly driven by an increase in value of the bigger companies with higher weights in the index rather than a broader increase in value of all companies in the index. We also find that companies might have reduced their overall cost and/or received financial support from the Swedish government to be able to maintain the previous earnings levels because of the decrease in total revenue that the corona pandemic has caused.

Bakgrund: Aktiemarknaden har aldrig haft en lägre ingångströskel där internetbaserade plattformar för investeringar har ökat tillgängligheten för både privata och institutionella investerare. Den höga aktiviteten på marknaden, i samspel med diverse finanskriser de senaste decennierna, har inneburit högre volatilitet på marknaden. Denna volatilitet nådde nya höjder under 2020 som innefattades av ett börsras i samband med Covid-19-pandemin, följt av en stark återhämtning med hjälp av global kapitaltillförsel. Året 2020 är på många sätt ett unikt år, inte minst på aktiemarknaden, och samtidigt har frågor och arbete kring hållbarhet fått en hög prioritet under senare år. Det finns därför ett intresse att vidare undersöka ESG och dess påverkan på de svenska bolagens avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur ESG-betyg påverkar noterade svenska bolags aktievärde samt huruvida detta har förändrats till följd av ett turbulent år 2020 i relation till år 2019. Författarna avser även att undersöka huruvida ett relativt högre ESG- betyg är förenligt med högre riskjusterad avkastning och om aktierelaterad prestation avseende branschfördelning är framträdande. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpats. Genomförandet av studien består av en analys av aktiekursutvecklingen för svenska bolag med ett tilldelat ESG-betyg under åren 2019 och 2020. För dessa bolag har det vidare konstruerats portföljer med höga respektive låga ESG-betyg samt avseende branschtillhörighet. En jämförelse utfördes sedan av avkastning, risk samt riskjusterad avkastning. Resultat: Resultatet finner inget signifikant samband mellan ESG-betyg och avkastning för 2019 men ett signifikant svagt negativt samband för 2020. Komparativt mellan portföljerna visade sig bolagen med högt ESG-betyg generera en marginellt högre avkastning och riskjusterad avkastning år 2019. År 2020 hade bolag med lågt ESG-betyg en betydligt högre avkastning och riskjusterad avkastning än bolagen med högt betyg. Diskrepansen på avkastning var stor till fördel för de bolag med låga ESG-betyg, undantaget för branschen Råvaror (Energi) som visade på ett motsatt samband. / Background: The stock market has never had a lower entry threshold where internet-based investment platforms have increased accessibility for both private and institutional investors. The high activity in the stock market, in conjunction with various financial crises in recent decades, have resulted in higher volatility in the market. This volatility reached new heights in 2020, which was accompanied by a stock market crash as a result of the Covid-19 pandemic, followed by a strong recovery with the help of global capital injections. 2020 is in many ways a unique year, with no exception for the stock market, while at the same time, sustainability issues have been given a high priority in recent years. Investigating ESG and its impact on Swedish companies' stock returns is therefore of further interest. Purpose: The purpose of this study is to analyze how ESG ratings affect listed Swedish companies' share value and whether this has changed as a result of a turbulent year 2020 in relation to 2019. The authors also intend to investigate whether a relatively higher ESG rating is compatible with higher risk-adjusted return and whether share-related performance in terms of industry distribution is prominent. Methodology: To fulfill the purpose of the study, a quantitative method with a deductive approach has been applied. The implementation of the study consists of an analysis of the share price development for Swedish companies with an assigned ESG rating during the years of 2019 and 2020. For these companies, portfolios with high and low ESG ratings have been constructed, while also regarding industry affiliation. A comparison of return, risk and risk-adjusted return was then performed. Results: The result finds no significant correlation between ESG rating and stock return for 2019 but a significantly weak negative correlation for 2020. Comparatively between the portfolios, the companies with high ESG ratings were found to generate a marginally higher stock return and risk-adjusted return in 2019. In 2020, companies with low ESG rating generated a significantly higher return and risk-adjusted return than companies with high ratings. The discrepancy in stock returns was large in favor of the low ESG ratings, apart from the Raw material (Energy) industry, which had an opposite relationship.

Social media has proven to affect the dynamics of the stock market directly. The potential influence of social media makes it an excellent tool for stock market manipulation, especially in the era of online misinformation. Therefore, the work in this thesis aims to provide a better understanding of company discussion on social media. More precisely, collecting a dataset of company-specific discussion from Twitter, Reddit, Seeking Alpha, and Citron Research enabled us to perform time series analysis using smoothing and clustering, where associated events were identified, categorized, and summarized. A selected companies' time series was also more closely and qualitatively analyzed to build intuition and understanding of the dynamics. The results show that the dynamics of company discussion on social media can be evaluated using the discussion intensities. They also show the possibility of measuring whether a specific social media is, in general, reactive or proactive to abnormal events in the stock market. Moreover, external events seem to trigger discussion activity which propagates through all social media. Furthermore, the results seem to depend on the choice of bandwidth used for smoothing and the number of clusters given to the clustering algorithm, which requires further refinement as a continuation of this thesis.

No description available.

The aim of this study is to expand the knowledge regarding whether the riskperception among investors in different generations in the stock market differs, as well as how it differentiates. This study delves deeper in four different generations, consisting of an age range between 18-78 years. The four generations are the following: Baby Boomers, Generation X, Y and Z. This essay utilizes a quantitative research method, which includes a survey, along with a deductive approach. The survey study involves questions that are intended to differently measure riskperception. Furthermore, the empirical basis is based on relevant statistical methods, containing descriptive statistics, a two-sided unpaired t-test, a regression analysis, and a correlation analysis with the purpose of answering our hypotheses nuancedly, as well as correctly. A 95% confidence interval is applied. With respect to the empirical evidence of the study, a discussion is also made, which thereby is connected to the theories and previous research that are presented in this study. Lastly the essay concludes that there is enough statistical evidence in order to confirm that the riskperception among shareholders between different generations differs in the stock market. Additionally, the study also leads to the conclusion that differences specifically manifest between Generation Baby Boomers and Generation Z. Following that, with the help of the correlation analysis, the empirical evidence confirms that Generation Baby Boomers riskperception is higher in comparison with Generation Z. All and all, the study did not result in any significant differences regarding the rest of the generations. / Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida samt hur riskperception hos investerare inom olika generationer på aktiemarknaden skiljer sig. Generationerna som denna uppsats tittar på är Baby Boomers, Generation X, Y och Z, vilket föranleder till att åldersintervallet är 18-78 år. Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi i form av en enkätstudie samt är av deduktiv karaktär. Enkätstudien involverar frågor som på olika sätt är ämnade att mätariskperception. Det empiriska underlaget är baserat på relevanta statistiska tester som innefattar t-test, regression och korrelation som tillsammans besvarar hypoteserna. Dessa tester förutsätter ett 95 procentigt konfidensintervall. Med hänsyn till resultaten studien kommit fram till, förekommer även en diskussion rörande resultatet. De resultat som uppsatsen genererat diskuteras med koppling till de teorier och den tidigare forskning som finns. Slutsatsen som kan dras är att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att säkerställa att riskperceptionen hos aktiesparare skiljer sig mellan olika generationer inom aktiemarknaden. Därtill föranleder studien att skillnader specifikt förekommer mellan Generation Baby Boomers respektive Generation Z. Med hjälp av korrelationsanalysen, gårdet även att konstatera att Generation Baby Boomers riskperception är högre i jämförelse med Generation Z. I allmänhet resulterar studien inte i signifikanta skillnader rörande resterande generationer.

This thesis examines the effect of coronavirus-related sentiment on Swedish stock market returns during the coronavirus pandemic. We study returns on the large cap and small cap price indices OMXSLCPI and OMXSSCPI during the period January 2, 2020 – April 30, 2020. Coronavirus sentiment proxies are constructed from news articles clustered into topics using latent Dirichlet allocation and scored through sentiment analysis. The impact of the sentiment proxies on the stock indices is then measured using a dynamic multiple regression model. The results show that the proxies representing fundamental changes in our model — Swedish Politics and Economic Policy — have a strongly significant impact on the returns of both indices, which is consistent with financial theory. We also find that sentiment proxies Sport and Coronavirus Spread are statistically significant and impact Swedish stock prices. This implies that coronavirus-related news influenced market sentiment in Sweden during the research period and could be exploited to uncover arbitrage. Finally, the amount of sentiment-inducing news published daily is shown to have an impact on stock price volatility. / Denna studie undersöker den effekt coronavirus-relaterat sentiment haft på avkastningen på svenska aktieindex under coronaviruspandemin. Vi studerar avkastningen på large cap- och small cap-prisindexen OMXSLCPI och OMXSSCPI under perioden 2 januari 2020 – 30 april 2020. Proxier för coronavirus-sentiment konstrueras från nyhetsartiklar som klustrats i ämnen genom latent Dirichlet-allokering och poängsatts genom sentimentanalys. Sentimentproxiernas påverkan på aktieindexen mäts sedan med en dynamisk multipel regressionsmodell. Resultaten visar att proxierna som representerar fundamentala förändringar i vår modell — svensk politik och ekonomisk policy — har en starkt signifikant inverkan på avkastningen på båda indexen, vilket är konsekvent med finansiell teori. Vi finner även att sentimentproxierna sport och spridning av coronaviruset är statistiskt signifikanta i sin påverkan på svenska aktiepriser. Detta innebär att coronavirus-relaterade nyheter påverkade marknadssentiment i Sverige under undersökningsperioden och skulle kunna användas för att upptäcka arbitrage. Slutligen visas mängden sentimentframkallande nyheter publicerade per dag ha en inverkan på aktieprisvolatilitet.

During the beginning of 2020, the world was struck by the vicious virus COVID­19, forcing societies into lockdown. Demand froze across the board and this was quickly reflected on stockmarkets worldwide. The Swedish stock market index, OMXS30, plummeted around 30% in a matter of weeks. As an investor, it can be difficult to navigate the financial market and make investment decisions during such turbulent periods. The goal of this study is to analyze the decision-making made by Swedish mutual fund managers during the turbulent market period of 2020, to identify common behavior. This is done through interviewing fund managers of major Swedish mutual funds. The results of the study imply that a specific template for decision-­making amongst fund managers is difficult to create. Yet, a common and early decision during market corrections is to reduce positions in assets performing well in order to maintain fund liquidity and capture new investment opportunities created by the correction. Making decisions during market volatility is a difficult process that is dependant on factors such as investment mandates, internal resources, investment ­horizon and preferred valuation methods. / Under början av 2020 spreds viruset COVID­19 över stora delar av världen, vilket tvingade samhällen att stänga ner och införa restriktioner för att minska smittospridningen. Efterfrågan föll på bred front och detta återspeglades snabbt på aktiemarknaderna världen över. Det svenska aktieindexet OMXS30 rasade runt 30% på ett par veckor. Under sådanna turbulentaperioder på börsen kan det vara svårt som investerare att navigera och göra rätt beslut kring investeringar. Målet med denna studie är att analysera beslutsprocessen vid investeringar hos svenska fondförvaltare under den volatila marknadsperioden 2020, för att försöka identifiera likheter. En rad intervjuer har utförts för att samla in information om förvaltarnas beslutsprocesser. Resultaten från studien visar att det är svårt att hitta en gemensam metod som fondförvaltare använder vid beslutsfattande i turbulenta marknadsperioder. Trots det, är det vanligaste och tidigaste beslutet att minska positioner i tillgångar som klarat sig väl tidigt i nedgången för att upprätthålla fondens likviditet och kunna investera i nya möjligheter skapade av börsnedgången. Att fatta beslut i fonder under marknadsvolatilitet är en svår process som är beroende av faktorer som investeringsmandat, interna resurser, placeringshorisont och värderingsmetod.

Today it is important for investors to identify which stocks that will result in positive returns in order for the right decision to be made when trading on the stock market. For decades it has been an area of interest for academics, and it is still challenging due to many difficulties and problems. A large number of studies has been carried out in machine learning and stock trading,where many of the studies has resulted in promising results despite these challenges. The aim of this study was to develop and evaluate predictive models for identifying stocks that outperform the Swedish market index OMXSPI. The research utilized a dataset of historical stock data and applied three various machine learning algorithms, Support Vector Machine, Logistic Regression and Decision Trees to predict if excess performance was met. With the help of ten-fold cross-validation and hyperparameter tuning the results were an IT-artefact that produced satisfying results. The results showed that hyperparameter tuning techniques marginally improved the metrics focused-on, namely accuracy and precision. The support vector machine model achieved an accuracy of 58,52% and a precision of 57,51%. The logistic regression model achieved an accuracy of 55,75% and a precision of 54,81%. Finally, the decision tree model which was the best performer, achieved an accuracy of 64,84% and a precision of 65,00%.

Bakgrund: De senaste åren har svenska privatpersoner aktiehandel ökat markant. Det låga ränteläget tillsammans med lägre entrébarriärer har resulterat i att ett stadigt inflöde av nya användare har tillkommit till plattformar för aktiehandel. Det är dock ingen lätt uppgift att skapa överavkastning. Föreliggande studie ämnar undersöka om det med hjälp av relativvärdering kan skapas en strategi som konsekvent kan skapa en riskjusterad överavkastning. Studien har valt att fokusera på den nordiska verkstadsindustrin, som historiskt har gett en stabil avkastning och innehåller flera väletablerade företag. Syfte: Studiens syfte är att analysera om man med hjälp av nyckeltalen P/E, EV/EBITDA, P/B, EV/S och förändring av Cash Conversion Cycle kan skapa riskjusterad avkastning på nordiska verkstadsföretag som är högre än jämförelseindex under perioden 2012–2022. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ studie med en deduktiv ansats använts. Ett urval ur Nasdaqs listade industriaktier med rensade från producerande och finansiella företag har använts för att skapa portföljer baserade på P/E, P/B, EV/S, EV/EBITDA och ΔCCC. Totalt 10 portföljer skapades, 5 baserade låga respektive 5 på höga nyckeltal. Portföljerna har sedan ombalanserats årligen, den observerade avkastningen har sedan riskjusterats och satts emot ett jämförelseindex. Resultat: Höga EV/EBITDA-, höga EV/S-, låga EV/EBITDA-, låga EV/EBITDA- och störst negativ ΔCCC-portföljerna presterade överavkastning under den aktuella perioden mellan 2012–2022 för verkstadsföretag i Norden. Portföljen som bestod av höga EV/EBITDA-aktier skapade högst riskjusterad avkastning. Totalt presterade 50% av portföljerna högre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Ingen av de överpresterande portföljerna visade sig vara signifikanta. / Background: In recent years, Swedish private equity trading has increased markedly. The low interest rate in addition to fewer entry barriers have resulted in a steady influx of new users of stock trading platforms. However, creating excess returns is no easy task. This study intends to investigate whether, with the help of relative valuation, a strategy can be created that can consistently create a risk-adjusted excess return. The study has chosen to focus on the Nordic manufacturing companies, which has historically provided a stable return and includes several well-established companies. Purpose: The purpose of the study is to analyze whether the key figures P/E, EV/EBITDA, P/B, EV/S and Changes in Cash Conversion Cycle can create a risk adjusted return on Nordic manufacturing companies that is higher than the comparable stock index during the period 2012–2022. Method: To fulfill the purpose of the study, a quantitative study with a deductive approach has been used. A sample of Nasdaq listed industrial shares cleared of non-producing and financial companies has been used to create portfolios based on P/E, P/B, EV/S, EV/EBITDA and ΔCCC. A total of 10 portfolios were created, 5 based on low and 5 on high key figures. The portfolios have since been rebalanced annually, the observed return has since been risk adjusted and compared against a comparable index. Result: High EV/EBITDA-, high EV/S-, low EV/EBITDA-, low EV/EBITDA- and the largest negative ΔCCC portfolios achieved excess returns during the period between 2012–2022 for manufacturing companies in the Nordic countries. The portfolio consisting of high EV/EBITDA stocks created the highest risk-adjusted return. In total, 50% of the portfolios performed higher risk adjusted return than the benchmark index. None of the overperforming portfolios proved to be significant.

This thesis in applied statistics and industrial economics examines the correlation between a number of market conditions on the Swedish and Global market and the yield difference between the Swedish stock market and the Global stock market. The report is based on data from the index MSCI Sweden Net Return, MSCI World Net Return and the Volatility index S&P 500. The market conditions that have been examined are Bull markets, Bear markets, periods of high volatility. We also examined how the appreciation of the SEK in comparison to the USD and the yield of the Swedish stock market correlated with the yield difference between the Swedish Stock Market and the Global stock market. The correlation was examined using multiple linear regression. The results indicated a positive correlation between the yield difference between the Swedish stock market and the Global stock market and the yield of the Swedish stock market, the appreciation of the SEK compared to the USD and Bull markets. We found a negative correlation with Bear markets and no correlation at all with the volatility.   The results are in line with what could be expected and give a stronger statistical ground for the idea that the Swedish stock market has larger fluctuations than the Global stock market during large-scale market fluctuations. / Detta kandidatexamensarbete inom tillämpad matematik och industriell ekonomi syftar till att undersöka hur avkastningsdifferensen mellan den Svenska och Globala aktiemarknaden korrelerar med ett antal olika marknadsförhållanden. Rapporten är baserad på data från MSCI Sweden Net Return och MSCI World Net Return samt Volatilitetsindex S&P500. De marknadsförhållanden som har undersökts är Bull markets, Bear markets, perioder då det råder hög volatilitet på marknaden. Vi undersökte även avkastningsdifferensens korrelation till kronans värdeförändring gentemot den Amerikanska dollarn och korrelationen till den Svenska aktiemarknadens värdeökning. Korrelationen undersöktes genom att utföra en multipel linjär regression. Resultaten visade på en rådande positiv korrelation mellan utvecklingen på den Svenska aktiemarknaden, prisutvecklingen av den Svenska kronan mot Amerikanska dollarn samt under Bull markets. Vi fann även en negativ korrelation med Bear markets och ingen korrelation till volatiliteten.   Resultaten är i linje med vad som kunde förväntas och ger en starkare statistisk grund till att den Svenska aktiemarknaden har större svängningar än den Globala aktiemarknaden vid stora marknadsfluktuationer.