The Sami has lived of reindeer husbandry for more than a thousand years, but the reindeer has also been an important prey for predators as wolverines, bears, lynx’ and wolfs. For the reindeer and their own survival, the Sami therefor have developed a unique knowledge regarding predators they must avoid, of which the wolf is the worst of them all. This thesis attempts to point out in which ways the wolf has effected the reindeer husbandry in Sweden, and how the problems has been presented through three periods during the last hundred years, in one of the Sami’s own media channels, the magazine called Samefolket. The thesis also attempts to clarify the implemented and proposed solutions, and the changing of them, and even to find out how the reindeer herder’s, and people in general, have looked at the occurrence of wolves, now and then. The Swedish wolf population has increased considerably during the last hundred years, but the occurrence of wolves has been a significant problem for the reindeer husbandry during all the treated periods. The wolves chases, sores, aches and kills all kinds of reindeers, and spreads the reindeer herds, and scares them and makes them difficult to work with. In addition, this create great frustration, stress and a lot of extra work for those who work with the reindeers. Several measures to solve the problem has been proposed, and with different results. In previous years, hunting with different methods was common, and good hunting performances was prized. From 1966, killing wolves is illegal. The development of good compensation systems is therefore one of the tried solutions of the problems after that. In recent years, it has also been decided that the wolf population should not exceed a particular number of individuals in the reindeer pastry areas.

This thesis aims to investigate how three public libraries are working and perceive their role located in a municipality with a Sami population. The Sami population is one of Sweden's five minorities and a recognized indigenous people which gives them certain rights according to the minority law. Qualitative interviews are used as a method to gain a deeper understanding of how librarians and Sami coordinator discusses their work with the Sami people. The theoretical framework was based on Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen's "The four space" model (2012), which describe the library as a meeting space, inspiration space, learning space and performative space. The analysis shows that three of the four spaces, based on theoretical framework was dominant, and that was learning space, inspiration space and meeting space on the concept of the librarian and Sami coordinators view of the library as a public space.Respondents view the library as a public space where the Sami culture can be seen in cooperation with the Sami coordinator. Librarians highlights a couple obstacles in their work with the Sami people, and that was: lack of resources, language skills, no demand for library resources and geographical distances.

SAMMANFATTNING      Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera samernas livssyn och syn på naturen och om och i så fall hur denna syn i praktiken kommit i konflikt med det svenska storsamhället (staten, myndigheter och den svenska allmänheten). I syftet ingår att undersöka vad lagen säger om rennäring. Syftet innefattar även att undersöka om Hornslandet utmärker sig på något sätt när det gäller renskötsel. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats. Samernas rätt till renskötsel och markområden som de nyttjat sedan urminnes tider regleras i rennäringslagstiftningen. Renskötare och sametingets representanter anser att människan är en del av naturen. Samernas livssyn och syn på naturen skiljer sig från storsamhällets syn. En fallstudie har utförts för att få en bild av hur renskötare och storsamhället ser på naturen och rennäringen med fokus på ett kustnära område på Hornslandet i Hudiksvall där renar vistats två vintrar under 2000-talet men inte under de senaste århundrandena. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en natursynsmodell som tillämpats som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att renskötare vill bevara renbetesområden och naturen intakt medan storsamhället generellt vill exploatera naturresurser genom storskaligt skogsbruk, vatten­kraftsutbyggnad, uppförande av vindkraftsanläggningar, utbyggnad av infrastruktur, turism och gruvnäring. Storsamhällets vinstintressen går före naturens bevarande och samernas och rennäringarnas intressen. Resultatet från fallstudien visar dock att renskötsel går att tillämpa i kustområdet Hornslandet på statens markområden utan att konflikter uppstår. Det föreligger således skillnader mellan nordsamisk och sydsamiskt område när det gäller konfliktsituationer mellan renskötare och storsamhället. Inom nordsamiskt område förekommer ett flertal konflikter mellan renskötare och storsamhället. Renskötare, sametinget och storsamhället inom både nordsamiskt och sydsamiskt område ser med oro på klimatförändringar.

Vad händer när konsumenten har möjligheten att bli producent och ges en chans att representera sig själv istället för att bli representerad av andra? Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse och mening Instagram och den självrepresenterade samiska mediebilden har i några unga samtida samers reflexiva identitetsskapande. Med utgångspunkt i Giddens teori om det självreflexiva projekt som utgör jaget är fokus på hur Instagram används för självrepresentation, kulturell och etnisk tillhörighet och vilken betydelse och mening det har för de unga samerna som utgör studiens respondenter. Hur väljer de unga samerna att använda Instagram för att representera sig själva och sin vardag, hur bildar de gemenskap och hur konstruerar de sin identitet genom möjligheten till självrepresentation via Instagram. Resultaten visar att den mening och betydelse som Instagram har för respondenternas reflexiva identitetsskapande går enbart att förstå i samspel med den samiska historien som individen är en del utav. Instagram möjliggör en arena där individualism och personlighet har främsta rummet och deras egenvalda framställan stärker och förstärker deras egen syn och tillhörighet inom den samiska identiteten och livsstilen samt till viss del inom det övriga majoritetssamhället.

Syftet med studien är att undersöka hur samerna respektive den nordamerikanska ursprungsbefolkningen framställs i samtida historieläroböcker för gymnasiets senare historiekurser. Det som undersökts är hur de två ursprungsfolkens historia och kulturmöten framställs i relation till vad som står i Gy11:s läroplan. Den använda metoden är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys integrerat med Homi Bhabhas postkoloniala teori. Faircloughs metod belyser maktförhållanden i texten och Bhabhas teori klarlägger hur dessa maktförhållanden ter sig. Resultatet visar att det förekommer maktdiskurser i samtliga undersökta läroböcker. I vissa av böckerna finns ett tydligt ”vi och dem” perspektiv, där de två ursprungsfolken framställs som ”dem”. När urfolken väl nämns i läroböckerna nämns de kort och utan vidare problematisering, vilket gör att eleverna inte ges den kunskap om ursprungsfolk som läroplanen uttrycker. Dessutom nämns de alltid i relation eller åtskillnad från nationalstaten, aldrig enskilt. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning inom området, vilket tyder på att varken samernas eller den nordamerikanska ursprungsbefolkningen ges något vidare utrymme i den svenska historieskrivningen på gymnasiet.

Studien syftar till att undersöka samers framställning inom religionsämnet i svenska läroplaner inom grundskola och gymnasieskola. Frågorna som legat till grund för undersökningen har varit under vilka år läroplanerna har förändrats och hur religionsämnet har förändrats. Vidare har frågor ställts som hur länge samer har nämnts i läroplaner samt hur benämningen har förändrats. Arbetet har avgränsats genom att enbart välja grundskolans- och gymnasieskolans läroplaner samt fokuserat på religionsämnet. En kvalitativ- samt komparativ metod har använts för att tolka och jämföra läroplaner samt samers framställning i dessa. Ett diskursteoretiskt perspektiv har använts för att belysa samhällsstrukturer som kan påverka samers framställning. Resultatet visade att grundskolan har fem läroplaner som utgivits från 1962 till och med år 2011. Historiskt sett har religionsämnet benämnts som kristendomskunskap, numer benämner man ämnet däremot som religionskunskap, vilket kom att ändras till följd av Lgr 69. Tidigare låg fokus inom ämnet på bibelstudier, till att fokuset numer snarare ägnas till större religioner. Samtliga läroplaner redogör för att utbildningen ska vara objektiv, allsidig och saklig. I grundskolans läroplaner har naturfolk eller minoriteter nämnts, i Lgr 11 nämndes samer som ett moment i årskurs 4–6. Fokus ligger däremot på äldre samisk religion. Läroplanen för gymnasieskolan har utgivits i tre utgåvor, från år 1970–2011. Ingen av läroplanerna har lyft varken minoritet, naturfolk eller samer. Slutligen har undersökningen visat att samer till stor del inte lyfts i undervisningen, förutom den äldre samiska religionen, vilket upprätthåller okunskapen i samhället om samer.

I studien undersöks det varför samer från Sverige söker vård i Norge hos Sanks. Syftet var att få veta mer om svenska samers erfarenheter av aktörer inom hälso-och sjukvård och socialtjänst och undersöka vad det är som gör att svenska samer söker vård hos norska Sanks. Sanks är ett samiskt centrum för psykisk hälsa i Norge och målet är att bidra till en likvärdig vård för den samiska befolkningen som majoritetsbefolkningen. Sanks har behandling för barn, unga och vuxna inom psykisk hälsa och missbruksproblematik. I studien deltar tre personer som alla är samer från Sverige och har sökt vård hos Sanks. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien är uppdelad i olika teman som samiska identiteten, upplevelser i Sverige, upplevelser från Sanks och förändring. Resultatet visar att kunskapsbrist är en stor anledning till att svenska samer söker vård hos Sanks i Norge. I resultatet framkom det att svenska samer upplever att de ofta får förklara och berätta om sin samiska kultur och bakgrund i vårdmöten. Informanterna upplevde att de blev förstådda och kände inte att de behövde förklara sin livssituation när de fick kontakt med Sanks. / <p>2019-09-17</p>