Gathering places (mötesplatser in Swedish) is an frequent used concept within the discourse about urban and regional planning in Sweden. It is an ambiguous term that is used in a variety of contexts and with a variety of meanings. Present work aims to investigate and describe the function of an urban square in Sweden as a public gathering place based on a number of given aspects. To achieve the aim of this thesis two different research approaches, in addition to an extensive literature study, is being used; a survey with people in a calculated target area and observations following the methodology created by Metha, 2014. Previous studies have shown that there are a number of variab- les that need to be understood to create a comprehensive insight in the social dimensions of urban public space. Among these, different groups and their perception of different factors are crucial to include. Furthermore, the inclusion and the possi- bility to use the public space is of great importance. As is the possibility to feel safe and calm in the space. Hence, there are numerous factors to include when the social dimensions of a public space is to be studied. These factors can be measured as indicators on how good the public space is, as is done in the Public Space Index developed by Metha (2014). Present study’s findings include a suggested definition of the term “Public gathering place” and data that indicates that Bysistorget is an overall good public gathering place. This is, however, proble- matized when the data is divided by different groups and a more variegated understanding arises.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad som motiverar människor att engagera sig i den lokala utvecklingen av platsen där man bor och hur det engagemanget praktiskt tar sig uttryck. Vidare ämnar uppsatsen undersöka hur kommuner – i rollen som den politiska nivån av offentlig sektor närmast medborgarna – tänker kring och agerar för att främja engagemang för lokal utveckling.  Syftet är aktuellt i och med pågående polarisering kopplad till ekonomi, geografi och demokrati samt jämlikhet. Konstruktivistisk grundad teori används som metodinspiration, med två fallstudier där medborgare, politiker och tjänstepersoner intervjuas i två lokalsamhällen på landsbygd, nämligen Svågadalen i Hudiksvalls respektive Röstånga i Svalövs kommun. Resultatet visar att kommunerna till viss del präglas av traditionella och hämmande strukturer kopplade till såväl urban norm som tillväxtnorm, samtidigt som politiker och tjänstemän ser behov av förändring. Lokalsamhällena präglas till stor del av sammanhållning och social innovation med god potential för omställning till ett hållbart samhälle. En slutsats är att organisering på lokala samhällsnivåer kan ses som en sorts subpolitik, som visar på självorganisering som ett sätt att bemöta upplevelsen av att det gamla systemet inte förmår hantera förändringar i tillräckligt hög takt och i tillräckligt demokratiska former. Att främja hållbar utveckling implicerar att ta tillvara på det lokala engagemanget på olika sätt.

Where people choose to live is a consequence of a variety of factors, such as housing cost, design, localization and personal considerations. Urban blue spaces provide a range of perceived benefits to nearby inhabitants and is generally seen as attractive traits for an area, influencing housing cost and demographics amongst other things. This has implications for socioeconomic spatial distribution, and thus the city could also be viewed as a map of socioeconomic variation. This paper seeks to examine the socioeconomic spatial variation in the city of Karlstad in relation to urban blue spaces. Using publicly available statistics for 23 different areas of the city, this variation is visualised in a series of maps and tables. Two models, one using average income and one using a proposed local socioeconomic index, are devised and used to estimate the impact of blue spaces on socioeconomic spatial variation in Karlstad. Results show a significant socioeconomic variation between different areas. Certain areas score high and certain areas score low in every category of the socioeconomic index, painting the picture of a socioeconomically divided city. The models used are proven to be inaccurate. Although the four areas with the lowest average income are all located in zones furthest from blue spaces, no evidence indicate that high and medium high average income areas, nor areas with high socioeconomic index, generally are located in closer proximity to blue spaces. Findings imply that socioeconomic spatial variation in Karlstad cannot be reduced to blue spaces and is a complex area of further research.

Bakgrunden till denna studie är framdragningen av kustjärnvägen Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå med stationslägen i bland annat Skellefteå och Piteå. Järnvägen är en miljövänlig transportlösning för gods men också för persontransporter, som bidrar till att binda samman hela kustlandet. När nya infrastruktursatsningar ska genomföras föregås de av ingående utredningar. De ska klargöras när, var och hur satsningen ska genomföras och av vem. Finansieringen av projektet är också en viktig fråga, är det privata aktörer eller är det samhället som ska betala. Är det samhället som ska finansiera projektet är det av stor vikt att klargöra om effekterna av åtgärden är samhällsekonomiskt hållbara. Dessa infrastruktursatsningar blir ofta identifierade som riksintressen. Tolkningen av riksintressenas överlägsna ställning vid mark- och vattenanvändningsplanering gör att det infaller ett investeringsvakuum direkt Trafikverket identifierat ett infrastrukturprojekt som är av rikets intresse för kommunikationer. Syftet med denna studie är att utreda de konsekvenser som en framdragning av viktig infrastruktur som Norrbotniabanan har på tätortsutvecklingen under utredningsarbetet av projekten och svara på följande frågeställningar: <ol type="1">  Vad innebär järnvägsutredningar för tätortsutvecklingen före byggstarten av järnvägen? <ul type="disc"><ul type="disc">Vilka är de negativa konsekvenserna för den kommunala tätortsutvecklingen av utredningsarbetet? Vilka är de positiva konsekvenserna för den kommunala tätortsutvecklingen av utredningsarbetet? <ol type="1">Hur kan de negativa konsekvenserna av en järnvägsutredning minimeras? Hur kan de positiva konsekvenserna av en järnvägsutredning tillvartas? För att svara på frågeställningarna har en abduktiv ansats med kvalitativa metoder använts i denna studie. En systematisk litteraturstudie har kompletterats med semistrukturerade intervjuer. För att ytterligare fördjupa förståelsen har en Planstudie genomförts av Piteå kommuns översiktsplan samt påverkade detaljplaner. De viktigaste slutsatserna av denna studie är att utredningskorridoren för Norrbotniabanan har påverkat tätortsutvecklingen i Piteå kommun negativt. Hur stora de negativa konsekvenserna varit är svårt att konkretisera. De negativa konsekvenserna som framkommit av studien är bland annat: Skapar osäkerhet, med allt vad det innebär av uteblivna investeringar i verksamheter men också bostadsbyggande. Förbättringsåtgärder försvåras på befintliga anläggningar. Påverkar fastighetsmarknaden negativt då försäljningar uteblir. Skapar planeringssvårigheter, eftersom alternativa lägen ofta måste väljas. Påverkar tillgången på etableringsbar mark i kommunen. Verksamhetsmarken i kommunen är slut och önskvärda etableringslägen för bostäder i centrum påverkas. En positiv konsekvens av utredningsarbetet för Norrbotniabanan är att det planeras för en regionsammankopplande järnväg. / The background to this study is the development of the Norrbotniabanan coastal railway between Umeå and Luleå with including stations in Skellefteå and Piteå. The railroad is an environmentally friendly solution for goods but also for passenger transport, which helps to tie together the entire coastal region. When new infrastructure initiatives are to be implemented, they are preceded by in-depth investigations. It has to be clarified when and how the investment will be carried out and by whom. Financing the project is also an important issue, is it private actors or is the society going to pay. If the society is financing the project, it is important to clarify whether the impact of the measure is socio-economic. These infrastructure initiatives are often identified as national interests. The interpretation of the supreme position of national interest in land and water use planning makes it an investment vacuum area directly The Swedish Transport Administration (Trafikverket) has identified an infrastructure project that is of the public interest in communications. The purpose of this study is to investigate the impact of a project on important infrastructure like Norrbotniabanan has on urban development during the investigation of the project and answer the following questions. What do railway investigations mean for urban development before the construction of the railway? What are the negative consequences for the municipal urban development of the investigations? What are the positive consequences for the municipal urban development of the investigations? How can the negative impact of a railway investigation be minimized? How can the positive consequences of a railway investigation be improved? To answer the questions an abductive approach whit qualitative method has been used in this study. A systematic literature study has been supplemented with semi structured interviews. To further deepen the understanding, a Plane study has been conducted by Piteå municipality's overview plan and affected detailed plans. The main conclusions of this study are that the investigation corridor for Norrbotniabanan has negatively affected urban development in Piteå municipality. How big the negative consequences have been is difficult to concretize. The negative consequences identified by the study include: • Creates uncertainty, with all that it means of missing investments in businesses but also housing construction. Improvement measures are made difficult at existing facilities. Have effects on the property market in the municipality, due to missing house sales. • Creates planning difficulties, because alternative modes often have to be selected. Have effects on the availability of plannable land in the municipality. The industrial in the municipalities have ended and desirable establishments for housing in the center are affected. A positive consequence of the investigations work for the Norrbotniabanan railway is that it is planned for a regional connecting railway.

Purpose: The aim with this paper is to see how a city can be developed using a theory for nearby station location, which is a theory for urban planning, originally from Copenhagen, to create a more attractive city and public transport system in the village Skillingaryd, 40 kilometers south of Jönköping in Småland. To obtain the aim of the paper has the asked questions contained which factors from this theory that is relevant for smaller villages, which problems and possibilities are found in Skillingaryd if you want to increase the attractiveness of the village through urban planning, and also how this theory can be applied to contribute a positive urban development in Skillingaryd in conjunction with electrification of the railway. Method: This paper is based on a case study of the village Skillingaryd, where the basis for the case study consists of literature studies and document analysis of the nearby station location theory, plan indicators for efficient land use in stationary areas, TOD, and two studies from Dalarna and Skåne. Factors found in the literature studies and document analysis have then provided the basis for a GIS analysis of Skillingaryd. Findings: All factors from the nearby station location theory have been considered relevant for smaller villages, such as distance limits, density of housing, road accessibility, station integration, etc., except for the density of workplaces nearby the station. This is when most of the jobs in Skillingaryd are found outside the nearby station area. An analysis based on these factors can clearly identify areas with potential for development. Implications: The stationary principle in itself did not feel sufficient to carry out the analysis, and therefore plan indicators and previous studies have been the basis for this. This hasn’t affect the work's reliability since the question is asked “How can the nearby station location theory be applied…” which means that it can be applied along with other theories and factors. Limitations: Due to the time frame for the paper thus the case study only include one village, Skillingaryd in Vaggeryds municipality. The work is done only from the perspective of urban planning and has not focused on the economic aspects. In a deeper analysis, it would of course be interesting to look at the economic aspects as well as the ability to count on possible effects of implementation. / Syfte: Målet med arbetet är att se hur man kan utveckla en ort utifrån stationsnärhetsprincipen, som är en samhällsplaneringsteori ursprungligen från Köpenhamn, för att skapa en attraktivare ort och kollektivtrafik i orten Skillingaryd, belägen fyra mil söder om Jönköping i Småland. Frågeställningarna som ställts för att nå målet involverar vilka faktorer från stationsnärhetsprincipen som är relevanta för mindre orter, vilka problem och möjligheter som återfinns i Skillingaryd om man genom samhällsutveckling vill öka ortens attraktivitet, samt hur stationsnärhetsprincipen kan tillämpas för att bidra till en positiv samhällsutveckling i Skillingaryd i samband med att järnvägen elektrifieras. Metod: Rapporten bygger på en fallstudie av orten Skillingaryd där grunden till fallstudien utgörs av litteraturstudier och dokumentanalys av stationsnärhetsprincipen, planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden, TOD, samt två studier gjorda i Dalarna respektive Skåne. Faktorer som återfunnits i litteraturstudien och dokumentanalysen har sedan utgjort underlag för en GIS-analys av Skillingaryd. Resultat: Samtliga faktorer från stationsnärhetsprincipen har ansetts relevanta för mindre orter, såsom avståndsbegränsningar, densitet av bostäder, tillgänglighet i vägnätet, stationens integrering m.fl., förutom densiteten av arbetsplatser i det stationsnära läget. Detta då majoriteten av arbetstillfällena i Skillingaryd återfinns utanför det stationsnära läget. Analys utifrån dessa faktorer kan tydligt påvisa områden med utvecklingspotential. Konsekvenser: Stationsnärhetsprincipen i sig kändes inte tillräcklig för att genomföra analysen och därmed har även planindikatorer och tidigare studier tagits med som underlag för denna. Detta påverkar dock inte arbetets reliabilitet eftersom från formulerats ”Hur kan stationsnärhetsprincipen tillämpas…” vilket gör att den kan tillämpas tillsammans med andra teorier eller faktorer. Begränsningar: På grund av tidsramen för arbetet har fallstudie endast gjorts på en tätort, Skillingaryd i Vaggeryds kommun. Arbetet görs endast ur ett samhällsplaneringsperspektiv och har inte fokuserat på de ekonomiska aspekterna. Vid en mer djupgående analys hade det givetvis varit intressant att även se på de ekonomiska aspekterna och även möjligheten att räkna på eventuella effekter av implementering.

Intresset för medborgardialog och medborgardeltagande ökar och många kommuner önskar utöka och förbättra sin kommunikation med medborgarna. För att öka inflytandet och förbättra medborgardialogen är det viktigt att involvera medborgarna i ett tidigt skede i planprocessen. Studier har visat att planer där allmänheten involverats tidigt i planprocessen har större chans att gå igenom utan överklagan. Den här studien riktar sig främst till svenska kommuner och yrkesverksamma inom samhällsplanering. Det huvudsakliga syftet med studien är att övergripande undersöka vilka metoder och verktyg svenska kommuner använder för att kommunicera med medborgarna. För att ta reda på vilka metoder som används och hur dess fungerar har en enkätundersökning skickats ut till 62 kommuner med olika storlek och geografisk spridning. Fyra kompletterande semi-strukturerade intervjuer har genomförts med tre olika kommuner. Resultatet visade att svenska kommuner använder sig i övervägande av olika typer av dialogmöten och masskommunikation i sin kommunikation med medborgarna. Kommunerna uttryckte däremot en önskan om att använda fler digitala metoder om det fanns resurser inom kommunen. Många kommuner uttryckte missnöje över hur samrådsmöten och stormöten fungerar samtidigt som det är en av de vanligaste metoderna för medborgardialog. För att förbättra medborgardialogen och bredda delaktigheten krävs att dialogen inleds i ett tidigt skede och att metoder och verktyg som tilltalar en bredare allmänhet används. / The interest in public participation is increasing and many municipalities express a wish to expand and improve their dialogue with the citizens. It is important to involve the citizens at an early stage in the planning process to increase the influence and improve the public participation. Studies have shown that the plans in which the public is involved at an early stage in the planning process are more likely to pass without any objections. This study is primarily focused on Swedish municipalities and professionals in urban planning. The main purpose of the study is to systematically investigate methods and tools that Swedish municipalities use to communicate with the public. To find out what methods are used and how they work s questionnaire has been sent out to 62 municipalities of different size and geographical location. Four additional semi-structured interviews were conducted with three different municipalities. The result showed that Swedish municipalities mostly use different dialogue meetings communicate with the public. However, they express a wish to use more digital methods if they had the resources to do so. Many municipalities expressed dissatisfaction over how the public hearings and larger meetings work while it is on the contrary the most common methods of communication with the public. In order to improve public participation it is important to involve and invite the public to communicate at an early stage in the planning process and to use methods that will appeal to a wider audience.

This paper will examine two public transportation hubs, as examples of public space, in Gothenburg, Sweden, from a gender perspective by investigate how gender equality is discussed in planning processes of hubs and to explore how hubs are used and perceived by men and women. The thesis has a qualitative and hermeneutic approach, with semi-structured interviews with key persons from the planning processes, and site observations and interviews with men and women using the hubs as the main data gathering methods. In the planning processes for the two cases the ambition was to create hubs that were welcoming for everyone, from a theoretical point of view this ambition could be dangerous from a gender perspective since a planning for everyone often leads to a planning for the man. In order to create hubs for everyone there was a focus for creating safety and increase accessibility for the disabled during the planning processes. The observations and the interviews on site shows that the hubs could be viewed as gender equal since the hubs were open to both men and women to use, but the hubs could also be viewed as not gender equal since women felt unsafe. The analysis shows that the social interaction on site is a crucial factor when defining a place as gender equal or not. The social interaction can be understood by gender contract. One conclusion is that there is a need for discussions about gender and its effect on experiences of public space, where gender contract is problematized. It will otherwise be hard to understand and change the interaction and the gender inequality will risk to consolidate.

Många av Sveriges kommuner har idag svårt att få deltagare till medborgardialoger som angår nya planprojekt. Det är av stor vikt att dialogerna mellan kommuner och medborgare fungerar på ett bra sätt eftersom en bristfällig dialog kan leda till svårigheter i demokratin. För att kunna stärka demokratin och locka fler medborgare till dialogerna, framförallt yngre, finns olika verktyg som kommuner kan använda för att att illustrera de olika planförslagen. I denna studie undersöks frågor om virtuell verklighetsteknik (VR) är ett verktyg som skulle kunna locka fler till medborgardialoger samt om VR ökar förståelsen för kommunens olika illustrationer. VR är en tredimensionell visualisering med speciella skärmar och rörelse utrustning. Virtuella verklighetsillustrationer presenteras med en huvudmonterad display där du blir placerad i en miljö och kan röra dig fritt. För att studera dessa frågor utfördes ett experiment där deltagarna fick titta på två områden från en illustrationsplan, 3D-visualisering, samt använda VR. Deltagarna fick på en enkät ringa in upp till två svar för hur de upplevde området. För att enkelt tolka resultatet i denna studie användes värderosor. Med hjälp av dessa framkom resultatet att VR förbättrar förståelsen för illustrationsplaner och 3D-visualiseringar. Experimentet gav även svar på att VR kan locka personer till att medverka i medborgardialoger. Studien visade att VR bör användas som ett komplement till kommunens illustrationer för att fler medborgare ska lockas till medborgardialoger. Genom att jämföra resultatet går det tydligt att se stora skillnader på hur personer uppfattar de olika illustrationsverktygen. Den ökade förståelsen ger möjlighet för fler att lämna synpunkter till planprojekt. / Many of Sweden's municipalities have a hard time attracting participants to public consultation events about new planning projects. Good communication between municipalities and citizens is vital because to the planning process and a well functioning democracy. In order to strengthen democracy and attract more citizens to planning consultations, especially younger people, municipalities can use a variety of different illustrations and presentation tools. This study examined whether virtual reality (VR) is a useful tool for attracting the public and if VR increases the publics understanding of planning proposals. In order to examine these questions an experiment was conducted where participants looked at two different areas on an illustration map using 3D-visualizations and VR. The participants then answered two questions about how they experienced the environment. A radar chart was used to to interpret the results. The results indicate that VR enhanced the understanding of Illustration maps and 3D-visualizations. The experiment also suggests that VR can attract more people to public consultations. The study also showed that VR could be used as a complement to conventional illustrations and to enhance the public´s understanding of and opportunities to contribute opinions about planning projects.

Många medborgare har ibland svårigheter med att förstå delar av detaljplaner och plankartor som presenteras av Sveriges kommuner. Det presenterade materialet kan uppfattas som komplex och det krävs ibland god kunskap inom området för att fullt förstå sig på detaljplaner. I samband med detta står även kommuner inför svårigheter när det kommer till att locka till sig flera medborgare till medborgardialoger. Ungdomar är speciellt underrepresenterade i medborgardeltagande och vissa anser till och med att deras röst inte blir hörd (Alinazari &amp; Alvinder, 2018). I syfte till att öka medborgardeltagande och förståelse för detaljplaner finns det idag flera tillvägagångssätt som kommuner kan använda sig av. Detta kan vara allt från 3D-visualiseringar till att använda Virtual Reality (VR). I vissa fall går det även att använda mobiltelefonen för att använda VR. Användningen av VR är väldigt nyligen etablerat och det är idag endast ett fåtal kommuner som använder sig av det. Många kommuner känner inte till möjligheterna med VR eller har varken kunskap eller möjlighet till att använda det. Genom att etablera smartphone-VR kan medborgare i alla åldrar, med fokus på ungdomar i studien ta del av visualiseringar och VR-material var som helst och när som helst. Den här studien  testade hur smartphone-VR kan användas som ett kompletterande visualiseringsunderlag för detaljplaner tillsammans med andra visualiseringsformer med hjälp av programvaran Juxtapose (2019). Tillhandahållandet av smartphone-VR presenterades med hjälp av online tjänsten RoundMe (2019). De visualiserade modellerna skapades i Sketchup. Vilket är ett visualiseringsprogram som både är lättillgängligt och idag brukas av många kommuner. Frågor om det visuella innehållet ställdes i en enkät som deltagarna fick besvara. Statistiken som alstrades av enkäterna sammanställdes med enkel linjär regressionsanalys. Detta möjliggjorde undersökandet ifall det fanns en statistisk signifikans mellan de besvarade frågorna i enkäten. Även ifall det fanns något samband mellan upplevd förståelse och faktisk förståelsen för det presenterade materialet. Deltagarna i studien får även rangordna den egna uppfattade förståelsen för det presenterade materialet. Den faktiska förståelsen mättes utifrån deltagarnas enkätsvar. Med hjälp av de besvarade enkäterna visade det sig att det fanns en delvis ökande förståelse för detaljplaner med hjälp av Juxtapose och smartphone-VR som komplement. Den största implikationen av resultatet var att personer med bakgrund inom samhällsbyggnade hade lägst faktisk förståelse för det presenterade visualiseringarna. Implementeringen av detta i praktiken kan därför vara en genomförbar lösning till att öka ungdomars förståelse för detaljplaner. Implementeringen behöver inte bara innebära att ungdomars förtåelse ökar utan även att det kan locka flera medborgare till att delta i medborgardialoger. / A lot of Swedish citizens struggle to understand parts of detailed development plans when they are presented by Municipalities. The presented material can at often times be seen as difficult to understand and previous knowledge regarding development plans are usually needed to fully understand them. In occurrence with this, Swedish municipalities find themselves struggling in order to attract participants to public participation events regarding upcoming development plans. Today’s youth is especially difficult to attract and also integrate into planning dialogue events and are thus greatly underrepresented and some youth even feel like their voice goes unheard (Alinazari &amp; Alvinder, 2018). In order to change this downgrade in citizens dialogue attendance, and to increase citizens knowledge regarding detailed development plans, municipalities could use a couple of new techniques. These techniques range from the use of 3D-renderings to using Virtual Reality (VR), which also in some cases could be used with the help smartphones. The use of VR is although a pretty fresh establishment to the market which means that there’s only a few municipalities who actually established it as part of their citizens dialogue techniques. The majority of Sweden's municipalities don’t even know that it is possible to use VR in citizens dialogue nor have the knowledge of how to use it. By implementing smartphone based VR with a sharp focus on youth, they would be able to take part of 3D/VR based development plans anywhere at any time. This study aimed to test how smartphone based VR could be used as a complementary visualization material to development plans with the help of other visualizations such as the software Juxtapose. The provision of smartphone based VR was  handed out with the help of an online service called RoundMe (2019), which took part in this study. The visualized material which were present in the study had been made with Sketchup. A software which not only is easy to access but also widely used by Sweden's municipalities. Questions regarding the different visualizations was handed out through a questionnaire. The summed up statistics was then analysed with the help of simple linear regression analysis. The participants were also able to rank their own understanding of the presented material. The actual representation of their knowledge was analysed with the help of their answers from the questionnaire. The result of the study could with the help of the answered questionnaires be analysed and the answered that followed was that the complementary use of visualized material and VR could actually increase the understanding of development plans. The biggest noted implication during the study was that participants with a urban planning background had the lowest actual knowledge of the presented visualizations. The implementation of this could thus be of viable use when it comes to improving on younger people's understanding of development plans. And also mean that other societal groups learning would improve and interest more people to attend at public consultation events.

Syftet med den här studien var att undersöka om tågstationer kan bli tryggare och mer inbjudande, för att i slutändan öka det kollektiva resandet. Det studerade området var Uppsala centralstation, som ligger i Sveriges näst största järnvägsort Uppsala, sett till antal resenärer. Målet med studien var att genom en fallstudie undersöka om Uppsala centralstation både i teorin och i verkligheten upplevs som trygg och inbjudande. Tidigare studier inom området visar att många tågstationer idag upplevs som otrygga. Enligt studierna är det många olika faktorer som påverkar den upplevda tryggheten. De metoder som användes i studien var en observationsanalys och webbenkätundersökning, samt en underliggande litteraturstudie. Slutsatsen från observationsanalysen och enkätundersökningen visade att Uppsala centralstations utformning generellt är bra, sett utifrån ett trygghetsperspektiv. Däremot fanns några brister på stationen. Enligt observationer fanns brister i kameraövervakningen och den naturliga övervakningen. Enligt enkätundersökningen kunde belysningen och överblickbarheten förbättras. Webbenkätens och observationsanalysens resultat stämde i överlag väl överens, men det fanns några skillnader då den upplevda tryggheten är relativt subjektiv. Det visade sig att forskarna och respondenterna upplevde Uppsala centralstation som ganska trygg. Studien visade tendenser på små skillnader mellan olika målgrupper, men det fanns skillnader enligt en X2-analys mellan de olika könen. Kvinnor ansåg i större utsträckning än män att det fanns någonting i stationens utformning som gör att det känns otryggt. Ytterligare en X2-analys visade att det fanns en skillnad mellan bostadsort och tryggheten på de studerade platserna. Tendensen var att Uppsalaborna känner sig mer trygga än människorna utanför, men om detta är representativt på en större population får vidare studier undersöka. Enligt observationsanalysen kan kameraövervakningen och den naturliga övervakningen bli bättre på Uppsala centralstation. Däremot huruvida viktigt det är att förbättra kameraövervakningen kan diskuteras, eftersom kameraövervakningen inte var särskilt viktigt enligt respondenterna i enkätundersökningen för att öka tryggheten. Utifrån enkätundersökningar var det vanligaste förslaget till att göra stationen tryggare och mer inbjudande mer och bättre belysning. Slutligen skulle dessa förslag eventuellt kunna förbättra Uppsala station i framtiden eller liknande tågstationer. / The aim of this study was to analyze whether train stations can become safer and more inviting, to increase the use of public transportation. The studied area was Uppsala central station. It is located in Sweden's second largest railway city, based on its number of travelers. The goal of this study was to analyze through a case study whether Uppsala central station, both in theory and in practice, is perceived as safe and inviting. Previous studies within this field show that many of today's train stations are perceived as unsafe. Many different factors affect perceived safety. The methods that have been used in this study to fulfill the goal was an observation study and an online survey, as well as an underlying literature study. The conclusion from the observation study and the online survey show that the design of Uppsala train station is generally good, from a safety perspective. However, the study sheds light on some problems at the station. According to the observations there were some problems regarding the camera surveillance and the natural surveillance. Meanwhile, the online survey shows that the lighting and the overall sight could be improved. The results from the online survey and the observation study are in line with each other, but with a few differences as perceived safety is subjective. It was found that the researchers and all respondents perceived Uppsala central station as quite safe. The study showed only small differences between different target groups, however there were differences according to the X2-analysis between the different genders. Results show that the design of the station made women feel more unsafe than men in general. A further X2-analysis showed that there was a difference between place of residence and the perceived safety on the studied places. The tendency was that the residents of Uppsala felt safer than people from outside of Uppsala, but whether this is representative to a larger population would require further studies. According to the observation study the camera surveillance and the natural surveillance could be improved at Uppsala central station. Although, whether improving the camera surveillance is important or not could be discussed seeing that the camera surveillance was not considered important for an increased safety according to the respondents of the online survey. As the online surveys state, more and better lighting at the station was considered as the most common suggestion in order to make the station safer and more inviting. Finally, these suggestions could possibly make Uppsala central station, or similar stations, better in the future.