Undersökningen syftade till att påvisa karaktären och den teoretiska lärandepotentialen hos samtal mellan lärare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen på gymnasiet. Därtill var syftet att problematisera resultatet utifrån lärarnas syn på sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lärande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfällen, intervjuer av fem lärare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfällena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrån uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhållningssätt. Resultatet påvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfällena. Den teoretiska lärandepotentialen visade sig variera beroende på vilken lärandeteori som utgjorde utgångspunkten för analysen. Det framgick att lärarnas syn på lärande ibland inte stämmer överens med karaktären hos samtalet då de undervisar.

The aim of the thesis is to investigate how a number of pedagogical supervisors develope their supervisory competence. In order to meet this objective the following issues were important: What sort of learning takes place among the supervisors?  In what ways have different frameworks and conditions been important for guiding the talks? Can the patterns of conversation be discerned during the sessions and how do these patterns reflect their learning and skills? The thesis presents two studies of educational supervisors and tutor based learning which were carried out with about five years delay. The first study was conducted with twenty newly trained supervisors and a second follow-up study was conducted with ten of the same supervisors.  The analysis of the empirical material of study 1 shows, among others, in which direction the talks evolve during mentor sessions and to what extent they change character to deepen and lead the supervisors to develop new perspectives and ways of looking at their role.  The analysis of the empirical data in study 2 illuminate how each supervisor’s learning progresses by analyzing interviews, conversations and reflections. This study analyzes the supervisors’ levels of reflection, the traditions reflected in the supervisors’ way to lead session conversations, the conversation patterns that emerge and how the supervisors’ learning and supervisor competence developed.

I denna undersökning så var avsikten att se ifall spelare tilltalar NPC-kompanjoner i dialoger på olika sätt beroende på vilket kön de har, samt huruvida detta kan påverka dialogerna i digitala spel. För detta så skapades en artefakt innehållande två spelsekvenser. Dessa spelsekvenser bestod av en dialog som i scenario, dialogval och text var identiska med varandra. Den skillnaden som fanns vara att den ena spelsekvensen hade en kvinnlig NPC-kompanjon som spelaren höll sin dialog med och den andra spelsekvensen hade en manlig NPC-kompanjon att a dialogen med. Av de val som man som spelare hade att välja mellan var ett kvinnligt kodat, ett manligt kodat och ett neutralt kodat, detta för att kunna observera vilka val spelaren gör och sedan kunna se ifall valen de gjorde överensstämde med de val som var kodade för den karaktären. När undersökningen var klar så visade det sig att spelare snarare utgick från situationer och hur de uppfattar karaktärers personlighet snarare än vilket kön de hade.

No description available.

Det matematikdidaktiska forskningsfältet visar att användning av olika representationsformer är att föredra för elevers kunskapsutveckling. I vårt tidigare självständiga arbete framkom olika strukturer av representationsformer, vilket vi i denna studie väljer att benämna som representationsmönster, och mönstret Konkret-Bild-Abstrakt var den struktur som det fanns störst forskningsstöd för. Forskning synliggör även att samtal i matematikundervisning är viktigt för elevens kunskapsutveckling och att det utforskande samtalet är det samtalsmönster som läraren bör eftersträva. Dock erbjuder inte forskningen några enkla svar på hur läraren ska nå de utforskande samtalen. I denna empiriska studie vill vi därför undersöka om lärares användning av olika representationsmönster kan påverka vilket typ av samtal som uppstår i matematikklassrummet. Studiens resultat visar att det går att identifiera olika kombinationer mellan representations- och samtalsmönster. Resultatet visar även att när läraren 3 använder flera representationsformer samtidigt blir samtalen i klassrummet av mer utforskande karaktär, tillskillnad från när läraren endast använder sig av en eller två representationsformer. I studien har även lärarens användning av den specifika representationsformen Konkret modell visat sig medföra ökat elevengagemang och delaktighet, vilket i sin tur främjat de Utforskande samtalen. / The field of mathematics education research shows that the use of various forms of representation is preferable for students' knowledge development. In our previous independent project, different structures of representations emerged, which we choose to refer to in this study as representational patterns. The Concrete-Image-Abstract pattern was identified as the most successful structure. Research also highlights that conversations in mathematics instruction are crucial for students' knowledge development and that exploratory conversations are the type of dialogue teachers should aim for. However, research does not provide straightforward answers on how teachers can achieve these exploratory conversations. Therefore, in this study, we aim to investigate whether teachers' use of different representational patterns can influence the type of conversations that arise in the mathematics classroom. The study's results show that it is possible to identify various combinations of representational and conversational patterns. The results also indicate that when teachers use multiple forms of representations simultaneously, classroom conversations tend to be more exploratory in nature, compared to when teachers use only one or two forms of representation. Additionally, the study found that the teacher's use of the specific representation form concrete model, leads to increased student engagement and participation, which in turn promotes exploratory conversations.

Studiens syfte är att bidra med en ökad förståelse av elevernas upplevelser av att delta imatematiska samtal i helklass. Arbetet tar avstamp i följande frågeställningar: Vad för slags deltagarmönster framträder i helklassamtal? Och Hur upplever elever delaktighet i matematiska samtal i helklass och vilka faktorer gör att delaktigheten upplevs så? Den metod som använts för att besvara syftet är semistrukturerad intervju samt observation. Studien genomfördes på en grundskola i tre olika klasser, samtliga i årskurs två. För att få en djupare förståelse av elevernas upplevelser valde vi att observera de klassrum som eleverna befann sig i under matematiklektionerna. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de vårt ramverk vi utgått från är utforskande samtal. Studiens mest framträdande resultat visar att eleverna upplevde sitt deltagande som osäkert i matematiksamtal. De ville inte dela med sig av svar de var osäkra på samt tyckte att det var jobbigt att svara fel. Ett annat framträdande resultat var att två av eleverna upplevde praktiken som trygg. De hade inga problem med att dela med sig av svar de inte var säkra på och ansåg att de alltid hann tänka klart när läraren ställt en fråga. Faktorer som bidrog till elevernas upplevelser handlar om de frågor läraren ställer, att läraren endast väljer elever som räcker upp handen samt den korta betänketid som eleverna gavs. / The study aims to contribute an increased understanding of students´ experiences ofparticipating in mathematical whole-class conversations. The work is based on the following questions: What kind of participant pattern emerges in whole-class conversations? And How do students experience participation in mathematical whole-class conversations and what factors contribute? The method we used was semi-structured interviews with the students and observations during lessons in mathematics. The study was conducted at an elementary school in three different classes, all in grade two. To gain a deeper understanding of the students´ experience, we chose to study the environment they stayed in to relate their answers to the practice. The study is based on a socio-cultural perspective on learning and the framework we used is exploratory conversations. The study's most prominent results show that students experienced their participation as insecure in mathematics conversations. They did not want  to share answers they were unsure of and thought it was hard to answer incorrectly. Another result shows that two of the students experienced their participation as safe. They had no problem sharing answers they were not sure about and felt that they always had time to think when the teacher asked a question. Factors that contributed to the students' experiences are about the questions the teacher asks, focus on the right answer, that the teacher only chooses students who raise their hand, and the short reflection time that the students were given.

<p>Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lära­rens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Mate­rialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handlednings­samtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppback­ningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.</p> / C-uppsats

Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lära­rens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Mate­rialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handlednings­samtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppback­ningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning. / C-uppsats