This essay aims to examine texts written by students in upper secondary school year 10 to see which conjunctions and linking words students at that level use, the normalized frequency as well as how they are used. For the investigation, a corpus, the Swedish Learner English Corpus (SLEC), was searched using AntConc, a corpus analysis toolkit for concordancing and text analysis. The investigated and compared groups are vocational and academic students, girls and boys, all studying the English 5 course, and no one speaking English as their native language. The hypotheses were that academic students, due to higher motivation, would use a higher normalized frequency of internal conjunctive relations which create text cohesion compared to the vocational students, and also that girls would use a higher normalized frequency of the same type of conjunctive relations than boys due to better results in general. The results were as predicted that the students enrolled in the academic programs do use a higher frequency of conjunctive relations of the internal kind than students in the vocational programs, apart from the temporal category, and that the girls use a higher frequency of conjunctive relations of the internal kind, than the boys within all functions except the temporal.

The purpose of this study was to increase knowledge about how teachers view the importance of reading lessons in year one. The study also examined how teachers practically work with reading homework and how these teachers felt that it benefited the students' reading development. The study was conducted using semi-structured qualitative interviews with eight teachers working in primary school. All teachers who participated in the study are certifiedteachers to teach Swedish in primary school. The study is based on the socio-cultural perspective and pragmatism. Which means that students learn best in connection between theory and practice and where language is in focus. The results showed that the teachers who participated agreed that the ultimate purpose of the reading homework is to increase the students' reading fluency with the help of mass training. The teachers consider the reading homework necessary in year one. Repetitive reading is presented as an important aspect in students' early reading learning by both research and teachers. Reasons why teachers choose to work with reading homework differ somewhat. But the time aspect in school is something that teachers are critical of. The result shows that the teachers mean a certain reading must take place at home. Because of this the reading homework is considered a good aid by the teachers.

<p>Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd. De dokument vi använt oss av är nationella provet i svenska i skolår 5 och åtgärdsprogrammen för dessa elever. Vår studie visar att det finns mycket få brister i överstämmelsen mellan de åtgärder eleverna erhållit och de svårigheter de uppvisat på provet.</p> / <p>The purpose of this study is to examine if actions written down in the action program is consistent with the results pupils reach in the national sample in Swedish in school year 5 and to study what sort of actions teachers write down. The purpose is also to find out what roll the special teacher has in the work with the pupils that did not pass the national sample. The theoretical framework we have chosen for this study is based on the writers and researchers, books and researches which deals with the above topic. To perform this study, we interviewed two teachers and two special educators in two different schools and in two different classes. In the two classes are ten pupils in need of special support. The documents we made use of are the national sample in Swedish in school year 5 and action programs for these pupils. Our study shows that there are very few shortcomings in consistency between the actions the students received and the difficulties they have shown in the sample.</p>

Syftet med studien är att se hur upprättade åtgärder överensstämmer med resultatet på det nationella provet i svenska i skolår 5, samt att studera vilken typ av åtgärder som nedtecknats. Syftet är också att granska specialpedagogens roll vid arbetet med de elever som inte nådde målen. De teoretiska ramar vi valt för denna studie baserar sig på författares och forskares böcker och forskningsresultat vilka behandlar ovanstående ämne. För att utföra denna studie har vi intervjuat två lärare och två specialpedagoger på två olika skolor och i två olika klasser. I de två klasserna finns tio elever i behov av särskilt stöd. De dokument vi använt oss av är nationella provet i svenska i skolår 5 och åtgärdsprogrammen för dessa elever. Vår studie visar att det finns mycket få brister i överstämmelsen mellan de åtgärder eleverna erhållit och de svårigheter de uppvisat på provet. / The purpose of this study is to examine if actions written down in the action program is consistent with the results pupils reach in the national sample in Swedish in school year 5 and to study what sort of actions teachers write down. The purpose is also to find out what roll the special teacher has in the work with the pupils that did not pass the national sample. The theoretical framework we have chosen for this study is based on the writers and researchers, books and researches which deals with the above topic. To perform this study, we interviewed two teachers and two special educators in two different schools and in two different classes. In the two classes are ten pupils in need of special support. The documents we made use of are the national sample in Swedish in school year 5 and action programs for these pupils. Our study shows that there are very few shortcomings in consistency between the actions the students received and the difficulties they have shown in the sample.

Diploma thesis is concerned with organization of education after ending of the Second World War. The first chapter deals with education in a period of the Nazi occupation. Main part of this thesis is focused on organization of school year 1945/1946 and on problems which occured in connection with organization of post-war education. The following part devotes to teachers and pupils in this period. In this thesis is also described unitary educational model, the origin of the faculties of education, activity of the Extraordinary People's Courts and activity of institutions like the Ministry of Education or the Country School Council, and teaching some school subjects (history, political education and russian language). The thesis is based on study of the archival sources, law regulations and interpretation the articles of professional pedagogical literature.

Ett av skolans uppdrag är att utbilda medborgare till att besitta en digital kompetens. Detta för att klara av den ständiga digitala utveckling som sker i vår moderna värld. Eleverna möter olika slags texter i skolan, både tryckta och digitala. Somliga elever har även digitala läromedel, vilket innebär att de digitala texterna blir något som de möter dagligen. Samtidigt har forskning visat att det finns fem förmågor som behöver behärskas för att kunna hantera digitala texter. Dessa fem förmågor står inte explicit utskrivna i läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Lgr11) utan lärarna behöver på egen hand försöka tolka in dem i sin planering av undervisningen.  Frågan blir således: Har läromedelsutvecklarna dessa fem förmågor i åtanke när de producerar sina digitala läromedel? Hur anser högskolelärarna och grundskollärarna att de tar hänsyn till förmågorna i sin undervisning? Studien har därmed som syfte att öka kunskapen om vilka sätt som finns bland de tre yrkeskategorierna att behandla dessa fem förmågor som forskning har visat krävs för hantering av digitala texter. Syftet ämnas uppnås genom två frågeställningar som behandlar hur yrkeskategorierna möjliggör utveckling i de fem förmågorna och vilka didaktiska val de gör med hänsyn till de fem förmågorna i sin undervisning.  För att möjliggöra en uppfyllelse av syftet och dess frågeställningar har en fenomenografisk ansats använts tillsammans med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fortsatt analyserades materialet ur ett sociokulturellt – samt didaktiskt perspektiv. Studiens resultat visade att stöttning är viktig för att eleverna ska kunna utveckla förmågorna. Detta är i enlighet med vad den sociokulturella teorin betonar som viktigt. Samtliga informanter visade kunskap om vilka konsekvenser som brister i förmågorna resulterar i, men huruvida undervisningen anpassades efter förmågorna varierade beroende på lärare. Det digitala läromedlet kan dock ge fördelaktiga förkunskaper för digitala texter vilket verkar gynna eleverna när de sedan är ute och Googlar på internet. Slutligen delger samtliga lärare att tidsbrist har en negativ påverkan på deras möjligheter till stöttning i undervisningen. Grundskollärarna ansåg även att deras digitala kompetens inte var tillräcklig och att fortbildning efterfrågades. / One of the school's missions is to educate citizens to possess digital skills. This is to cope with the constant digital development that takes place in our modern world. Students encounter different kinds of texts in school, both printed and digital. Some pupils have digital teaching materials as well, which means that the digital texts become something that they encounter daily. At the same time, research has shown that there are five abilities that need to be mastered to be able to handle digital texts. These five abilities are not explicitly stated in the curriculum for the compulsory school, preschool class, and school-age educare (Lgr11), which results in teachers that need to interpret the abilities into their own teaching.  The question is: do teaching aid developers have these five abilities in mind when producing their digital teaching materials? How do university teachers and primary school teachers consider that they take the abilities into account in their teaching? The study thus aims to increase knowledge of the ways that exist among the three professional categories to deal with these five abilities that research has shown are required for handling digital texts. The purpose is intended to be achieved through two questions at issue that deal with how the professional categories enable development in the five abilities and what didactic choices they make regarding the five abilities in their teaching.  To enable the purpose and its questions to be fulfilled, a phenomenographic approach has been used together with a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The material was analyzed from a socio-cultural and didactic perspective. The results of the study showed that support is important for pupils to be able to develop their abilities. This is in line with what sociocultural theory emphasizes as important. All informants showed knowledge of the consequences that shortcomings in the abilities result in, but whether the teaching was adapted to the abilities varied depending on the teacher. However, the digital teaching aid can provide beneficial prior knowledge for digital texts, which seems to benefit the pupils when they are out Googling on the internet. Finally, all teachers report that lack of time has a negative impact on their opportunities for support in teaching. The primary school teachers also felt that their digital competence was not sufficient, and that further education was in demand.

Dagens samhälle blir mer digitaliserat för varje år som går och skolan följer den utvecklingen; därmed ökar digitaliseringen och användandet av digitala läromedel även i skolan. Därför är undersökningen relevant för den nutida skolans utveckling. Digitala läromedel är något som används frekvent i matematikundervisning, vilket är något vi har observe- rat under våra VFU-perioder. Dessutom uppmärksammade vi att många yrkesverksamma lärare är mindre insatta i innehållet i digitala läromedel, till skillnad från innehållet i de analoga läromedlen som används. Vi såg att det fanns studier kring digitala läromedel, men att det verkade vara brist på studier med fokus på hur algebra behandlas i elevuppgifter i digitala läromedel. Matematikområdet algebra är i sig ett område där tidigare forskning lyfter behovet av vidare forskning. Därav valde vi att specificera vår undersökning om hur algebra behandlas i elevuppgifter i digitala läromedel. Analysen i undersökningen grundar sig i ett analysschema med kategorier och kriterier utformade efter teorier från Sjödén (2014), Choppin m.fl. (2014), Blanton m.fl. (2015) samt Madej (2021). Teorierna har hjälpt oss att analysera det digitala och algebraiska innehållet i elevuppgifterna och Blantons m.fl. (2015) Big ideas framhäver väsentliga delar av algebraundervisning. Syftet med undersökningen är att belysa vilka potentiella mervärden som skapas genom olika digitala läro- medel inom området algebra för årskurs 6. Det görs genom insamling av data för en kvantitativ innehålls- analys av elevuppgifter innehållande algebra i tre digitala läromedel som används i grundskolan. Valet av läromedel gjordes utifrån vilka digitala läromedel vi har sett används av yrkesverksamma lärare i mellan- stadiet. Resultatet som kan utläsas av analysen är att digitala läromedel erbjuder olika möjligheter som inte erbjuds i analoga läromedel, samt att det algebraiska innehållet varierar i de olika digitala läromedlen. / Today's society is becoming more digitized every year and school follows that evolution; therefore the digitization and the use of digital curriculum materials increases in school as well. This study is relevant for today’s school development. Digital curriculum materials are frequently used in mathematics teaching, which we have noticed during our work-based education (VFU). We also noticed that teachers have less insight about the digital curricu- lum materials than in the books that are used. We found studies about digital curriculum materials, but there seemed to be a lack of research with focus on how algebra is processed in pupil tasks in digital curriculum materials. The mathematical field of algebra is an area where previous research requires further research. Hence, we chose to specify our investigation about how algebra is processed in pupil tasks in digital cur- riculum materials. The analysis in our inquiry is based on an analysis schedule with categories and criteria designed from theories from Sjödén (2014), Choppin et.al. (2014), Blanton et.al. (2015) and Madej (2021). The theories were helpful when we analyzed the digital and algebraic content in the pupil tasks and Blantons et.al. (2015) Big ideas highlights essential parts concerning algebra teaching. The study aims to highlight potential values created through various digital curriculum materials in the area of algebra for grade 6. It is done by collecting data for a content analysis of pupil tasks containing algebra in three digital curriculum materials used in primary school. The choice of resources was made based on which digital curriculum materials we have seen been used by professional teachers in middle school. The result that can be deduced from the analysis is that digital curriculum materials offer different potential values that are not offered in analog curriculum materials, and that the algebraic content where digital values occur varies depending on the digital curriculum materials.

Elever med språkstörning kan ha stora svårigheter att ta till sig undervisningen på grund av bristande språklig förmåga. Detta är något som tydligt kan ses i de samhällsorienterade ämnena då dessa innehåller ett mer abstrakt språk än elevernas vardagsspråk.    Det finns väldigt lite forskning att finna gällande lärares arbete med elever med språkstörning i SO-ämnena. Denna studies syfte är att undersöka just hur lärare kan arbeta med anpassningar och språkutvecklande undervisning för att utveckla ämneskunnandet för elever med språkstörning.  Detta görs genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex lärare på tre olika skolor. De ger sin bild av elever med språkstörningar idag för att arbetet ska kunna besvara hur lärare anpassar undervisningen, hur de ser på sin kompetens samt hur de arbetar språkutvecklande. I deras svar kunde man tydligt se kopplingar till speciellt den sociokulturella teorin och en språkinriktad undervisning, något som sedan arbetet tar upp. Resultatet som blir tydligt i studien är att bildstöd, grupparbete och digitala hjälpmedel är de största anpassningarna som de flesta lärare använder. Dock vill många lärare ha större kompetens kring språkstörningar och flera skulle önska att språkutveckla sin undervisning ännu mer men att de känner att de inte får stöd i detta arbete. Slutsatsen och diskussionen som uppkommer är att det inte finns ett tydligt rätt svar i hur dessa anpassningar påverkar eleverna då det i svenska källor pratas mycket om bildstöd medan internationella källor inte nämner det. Det kan därför vara så att vi överskattar vikten av de anpassningar vi har i Sverige. Det är därför tydligt att det behövs mer forskning likt denna, både nationellt och internationellt, kring språkstörning inom SO-ämnena då det saknas mycket information vilket gör att det som lärare är svårt att veta hur man ska göra för att bäst nå dessa elever.

Where do beginner readers read in the English, mainstream primary school and where could they read? Emma Jane Dyer This thesis explores design for the beginner reader in Year One by evaluating existing spaces in the English primary school and imagining new ones. Three significant gaps identified in the literature of reading, the teaching of reading and school design are addressed: the impact of reading pedagogies, practices and routines on spatial arrangements for beginner readers inside and beyond the classroom; a theoretical understanding of the physical, bodily and sensory experience of the beginner reader; and the design of reading spaces by teaching staff. The study uses a design-oriented research methodology and framework proposed by Fällman. A designed artefact is a required outcome of the research: in this case, a child-sized, semi-enclosed book corner known as a nook. The research was organized in three phases. First, an initial design for the nook was created, based on multi-disciplinary, theoretical research about reading, school design and architecture. Secondly, empirical research using observation, pupil-led tours and interviews was undertaken in seven primary schools to determine the types of spaces where readers read: spaces that were often unsuitable for their needs. Thirdly, as a response to the findings of phases one and two, the nook was reconceived to offer a practical solution to poorly-designed furniture for reading in schools and to provoke further research about the ideal qualities of spaces for the beginner reader. The study demonstrates how the experience of the individual reader is affected by choices made about the national curriculum; by the size of schools and the spaces within them where readers can learn; by the design of classrooms by teachers; and by regulatory standards for teaching and non-teaching spaces. In developing a methodology that can stimulate and facilitate communication between architects, educators, policy-makers and readers, this thesis offers a valuable contribution to the ongoing challenge of improving school design for practitioners and pupils.