<p>Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd.</p><p>Life-saving and BLS in Physical ecucation</p>

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet. Vi har sett både hinder och möjligheter för HLR i idrottsundervisningen. Faktorer som tid, ekonomi och lärarattityder spelar in. Dessa ger oftast sken av att utgöra hinder för livräddningsundervisningen, men egentligen skulle det inte behöva vara så. Tid finns om man bara vill då dagens öppna kursplan tillåter lärarna att själva disponera den. Okunskap verkar till viss del ligga bakom argumentet om ekonomi – strukturerat och genomtänkt behöver inte momentet bli så kostsamt. I slutänden verkar det som om lärarattityden är det avgörande för vad som kommer med i undervisningen – prioriteras inte ett moment så blir det inte någonting som eleverna får kunskaper i, utan endast ”ett hum om”. På frågan huruvida HLR bör skrivas in i målets formulering eller inte finns det inget enkelt svar, men kanske skulle en framskrivning trots allt resultera i bättre förutsättningar för livräddningsundervisningen och en större kunskap hos skolelever i hur de kan hjälpa en människa i nöd. Life-saving and BLS in Physical ecucation

Syftet med detta examensarbete är att skapa fördjupad förståelse kring samtal om det lästa och hur dessa beskrivs i skol- och utbildningsdokument för lärare i förskoleklass till årskurs 3. Tidigare forskning kring bok- och litteratursamtal visar att denna undervisningsmetod kan utveckla elevers språk, kunskap och identitet. Med kvalitativ textanalys har vald empiri analyserats utifrån teorier om samtalets syfte och hur eleverna genom samtal skapar förståelse för texter. Vår studie visar att samtal om det lästa beskrivs på olika sätt i vår empiri, men att det ofta krävs tolkning för att identifiera. När samtal om det lästa beskrivs i empirin har de som främsta syfte att vara språk- och textutvecklande och de ska fokusera på texters innehåll och handling.

This report is about coding and programming for children in the Swedish primary school. Even though we live in an increasingly digitalized world, programming is not available as a subject in the Swedish school. Sweden has relatively good access to computers and the Internet, yet we are already lag behind in terms of knowledge when it comes to programming. My thesis is a proposal on how to introduce computational thinking and programming for children in primary schools in a simple, analogous manner, without the need for PCs or tablets. To best be able to answer the question: How can you introduce computational thinking for children between 6 and 8 years old, I have conducted interviews with children, teachers and programmers. The project has been carried out in Umeå during ten weeks. Observations and interviews were conducted in Stockholm, at Mälarhöjden’s school and in Malmö at FooCafé. The workshop I held with teachers revealed that the availability of computers and tablets in primary school is not very good, something that complicated the teaching of programming. Another important factor that emerged is that teachers today have no proven methods nor materials to teach programming, all responsibility for teaching programming is solely on the teachers and their dedication to the subject. Teachers would like to see a material that is ready to use, the situation now creates reluctance from teachers, which means that other organizations step in and take over the school’s role. The problem with that is that these organizations do not manage to meet the demand, waiting lists for CoderDojo or Barnhack (Nonprofit organizations) is over one year. The basis for this work was that the product was not allowed to require that there is a computer or internet access available in the children’s homes. During the process I also took the decision that the product should not require a computer or tablet at all because the teachers expressed a great desire for a material that did not need to be used with a computer to function, but basically is plug and play.

The purpose of the study is to investigate what adaptations grade 4 teachers four make to language-develop in the social science classroom. This includes the challenges that may arise and support teachers they need in order to achieve anguage development goals. Using qualitative methods, in the form on interview and observation. Questions that will try to be answered are; 1. How the teachers take into account students language development in the teaching of fourth grade social sciences? 2. What are the difficulties with developing language in social science? 3.What support does the teachers consider necessary for conducting a language-developing social science education? Research has shown that language development education is contextual and is rich with opportunities for interaction. The teacher plays an important role in creatinga context that benefits students, knowledge, linguistic and personal development. However, research has also shown that many teachers lack the skills necessaryto work with language and knowledge developmentin their lessons. In this study, teachers take into account the parents' pre-knowledge and linguistic background while working with different methods based on interaction to develop the student's subject and language ability. The adaptation of different abilities was the biggest difficulty reported by most teachers. Interviewed teachers have also recognized the difficulty of developing students' school languages. According to teachers, collegial learning, language teaching and language development tools, the best basis for language education is education.

Avhandlingen beskriver och analyserar hur skolvalfriheten som policy, det vill säga uppfattad möjlighet och hot tar sig i uttryck i vardaglig praktik. Aspekter av diskurser, praktiker analyseras i avhandlingen utifrån olika aktörers handlingshorisonter. Avhandlingens kontext består av en urbant belägen lokal skolmarknad, inom vilken aktörers praktiker och strategier undersöks. Avhandlingen behandlas således hur ungdomar, familjer och skolprofessionella navigerar skolvalfriheten i en alltmer polariserad och storstadsregion. Teoretiskt ramas studien in av Pierre Bourdieu sociologi samt koncept från det kulturgeografiska fältet. Metodeoliskt bygger avhandlingen på empiri insamlat med etnografiska metoder under läsåret 2012-2013. I de fem empiriska kapitlen diskuteras hur föreställda geografier, skolhabitus, rykten och symboliska gränser förhandlas av studiens aktörer. I det avslutande kapitlet diskuteras och analyseras avhandlingens främsta bidrag. Kapitlet lyfter också några frågeställningar som måste adresseras för ett mer jämlikt utbildningssystem. / This thesis explores and analyses how school choices are made and perceived in an urban local school market. The thesis uses concepts from the French sociologist Pierre Bourdieu and theories working with the concept of place and space. Using ethnographical methods, it explores the geography of school choice, while the empirical material describes and analyses school choices in a local school market structured by socio-economic as well as symbolic boundaries. The five empirical chapters discuss and analyse imaginary geographies, school habitus, hot and cold knowledge, and symbolic boundaries. The concluding chapter discusses the main findings and addresses some questions regarding how to make the educational system more equitable.

Syftet är att bidra med kunskap om rektors styrning och ledning när hen organiserar samarbetet mellan fritidshemmet och grundskolan. Frågor som ställs fokuserar hur frirum nyttjas och hur korstryck hanteras.  Tidigare studier visar att rektors styrning och ledning, liksom undervisningens kvalitet, behöver utvecklas. Samarbete mellan fritidshemmets och grundskolans personal sker i låg grad och kopplingen mellan lärtillfällen är svag. Denna kvalitativa studie använde Frirumsteorin som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg. Teorin utgår från konflikten mellan formella och informella styrnings- och ledningsmekanismer. Empiriskt material inhämtades via observationer och frågeformulär. Analysen gjordes utifrån kriterierna för kontinuumet uniprofessionell – multiprofessionell inom den professionella sfären samt kontinuumet differentierad – integrerad inom den byråkratiska/administrativa sfären. Resultatet visar att frirummet begränsades av yttre händelser och ett beroende av externt stöd. Ett ökat korstryck uppstod. Kulturen i skolornas ledningsgrupper beskrivs som integrerad och mestadels multiprofessionell. Avseende Coronapandemins påverkan syns inslag av uniprofessionalism. En slutsats är att en helhetssyn är mer framgångsrik för att rektorer ska lyckas organisera för samarbete och kompletterande undervisning. Vid förändringar, torde en integrerad skolkultur präglad av multiprofessionalism vara mest gynnsam. Studien uppmärksammar styrnings- och ledningsperspektivet; rektors roll för måluppfyllelsen i fritidshemmet, samt prövar en kartläggningsmetod med tillhörande begreppsapparat, vilka är teoretiskt och vetenskapligt förankrade i Frirumsteorin. / The purpose of this thesis is to add knowledge about the headteacher´s governance and management when organizing the collaboration between Leisure-time Centre and compulsory school. Questions asked focused on how Scope for Action and conflicting pressure is met by headteachers. Previous studies show that the headteacher's governance and management, as well as the quality of teaching, need improvement. Collaboration between staff in Leisure-time Centre and the school takes place to a low degree and the connection between learning opportunities is weak. This qualitative study used the Scope for Action Theory as a theoretical starting point and analysis tool. The theory is based on the conflict between formal and informal mechanisms of governance and management. Data was gathered from observations and questionnaires. Analysis was made on basis of the criteria for the continuum uniprofessional - multiprofessional within the Professional Sphere and the continuum differentiated - integrated within the Bureaucratic/administrative sphere. The result shows that Scope for Action was limited by external events and an increase of dependence on external support. Conflicting pressure increased. The culture in the management groups is described as integrated and mostly multiprofessional. Regarding the influence of the Corona pandemic, elements of uniprofessionalism are shown. One conclusion is that a holistic approach is more successful for headteachers to succeed in organizing for collaboration and complementary teaching. In the face of change, an integrated culture characterized by multi-professionalism is likely to be most favorable. The study draws attention to the governance and management perspective; the headteacher's role for attainment of goals in Leisure-time Center as well as testing a mapping method with a conceptual framework, which is theoretically and scientifically anchored in the Scope for Action Theory.