No description available.

No description available.

Sammanfattning/AbstractChristoffersson, Tanja och Kaba El-Jabi, Valbona (2018). Pedagogisk skolmåltid? – Fyra lärares och elva elevers uppfattningar om den pedagogiska skolmåltiden. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragMed denna undersökning vill vi bidra till ökad kunskap om vad pedagogisk skolmåltid innebär för elever och lärare. Vi hoppas även att undersökningen kan bidra med kunskap om den pedagogiska skolmåltiden behöver utvecklas vidare samt öka vikten av att den bör ses som en del av lärandet under hela skoldagen. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att öka kunskapen om vilka uppfattningar som finns bland lärare och elever om den pedagogiska skolmåltiden. Med utgångspunkt i lärarnas och elevernas uppfattningar kommer den pedagogiska skolmåltiden att utvärderas.Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte: •Hur upplever eleverna och lärarna den pedagogiska skolmåltiden?•Hur ser lärarna på sin roll under den pedagogiska skolmåltiden?•Kan den pedagogiska skolmåltiden utvecklas vidare, och i så fall hur? TeoriDenna undersökning har sin teoretiska utgångspunkt i Nordenfelts (1991) holistiska hälsoteori samt KASAM (en känsla av sammanhang) som är ett begrepp från salutogenes teori, vilket skapades av Aaron Antonovsky (2005). I den holistiska hälsoteorin förläggs fokus på en persons handlingsförmåga eller oförmåga att handla. Hälsa uppnås när personen ges förutsättning till att utföra en handling samt när personen når sina vitala mål som sätts upp utifrån varje individs förutsättningar och livssituation (Nordenfelt, 1991). Inom perspektivet KASAM avgörs graden av hälsa hos en person med hjälp av följande tre centrala delar; hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. För att KASAM ska skapas måste det ske i samspel mellan dessa tre delar och om en människa känner en känsla av sammanhang är hon närmare det friska stadiet (Antonovsky, 2005). MetodUndersökningen bygger på en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor till fyra lärare i låg och mellanstadiet samt barnintervjuer med elva elever, enskilt och i grupp. Intervjuerna skedde på tre olika skolor. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats, tolkats och analyserats med inspiration av en hermeneutiskt ansats. ResultatResultatet i vår undersökning visar att den pedagogiska skolmåltiden går under en ostrukturerad del av skolans verksamhet. Det visar sig att större delen av den pedagogiska skolmåltiden omfattas av logistik vilket bidrar till att både lärare och elever upplever miljön som stressig, stökig och begränsad. Det framkommer också att elever inte ges förutsättningar till att utföra praktiska handlingar, till exempel att ta sin egen mat under den pedagogiska skolmåltiden. Undersökningen visar även att samtliga lärare har som mål att skapa gott samtalsklimat och möjligheter för att den pedagogiska skolmåltiden ska ses som ett tillfälle för att bygga goda relationer men att det inte ges goda förutsättningar för att målen ska uppnås. Både lärarna och eleverna har lite inflytande över bestämmelserna kring den pedagogiska skolmåltiden då det är rektorerna som har det övergripande ansvaret för planeringen och genomförandet av den pedagogiska skolmåltiden samt för lärarnas och elevernas arbetsmiljö.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens och elevhälsans funktioner och roller nämns varken av lärarna och eleverna i empirin. Utifrån detta ser vi vikten av att specialpedagogen dagligen rör sig och blir integrerad i alla delar av verksamheten. Ett av specialpedagogens uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt stödja elevers utveckling. Resultatet av undersökningen ger implikationen att specialpedagoger bör öka betydelsen av en god lärmiljö i skolmåltiden för att eleverna ska få erfarenhet av att tillhöra samt möjlighet till aktivt deltagande. Tillsammans med resten av elevhälsan kan specialpedagogen skapa tillgängliga lärmiljöer samt inkludera inlärning och utveckling inom den pedagogiska skolmåltiden. En viktig faktor är att skapa en samsyn kring begreppet hälsa då ett av specialpedagogens uppdrag är att uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för ohälsa. Även samsyn kring begreppet pedagogisk skolmåltid är nödvändigt för att kommunikation och dialog kring ämnet ska belysas och föras.Nyckelordhälsofrämjande, inflytande, pedagogisk skolmåltid, roller, specialpedagogik

No description available.

Meal at school is a part of the school studies and it is important for health, but is also a prerequisite for both learning and enjoyment.  The school meal can provide students an opportunity to recover from their studies but sometimes students perceive the meal situation as stressful. It is important that the food environment at school works well for school children, so they do not have to rush during the meal and they can get the opportunity to eat in peace. The purpose of this study was to investigate how students perceive lunch break at school. If they feel they get enough time to eat and how they feel during the meal situation in the school restaurant. The research approach of this study was qualitative and the method of data collection was focus groups. Data were analyzed as a content analysis. The aim of the study were secondary school students in grade 7 and 9, one class from each grade was selected. The study was conducted at a secondary school in a municipality in Sweden with approximately 210 000 inhabitants. The results of the study show that students at secondary school feel they have enough time to eat lunch, but the lunch break is too short. The meal environment in the school restaurant is perceived as very messy and stressful. The meal situation was experienced as more stressful at grade 7 students than 9th grade students.  The conclusion was that students need longer lunch break and meal environment is perceived as stressful. / Måltiden i skolan är en del av skolarbetet, den har betydelse för hälsan men är även en förutsättning för både lärande och trivsel. Skolan är också en viktig miljö för barn eftersom det är där de utvecklas och blir tränade till olika kompetenser exempelvis problemlösningsförmåga och förmågan att samarbeta.  Man spenderar ungefär åtta timmar i skolan dagligen och där i mellan behöver man äta. Skolmåltiden kan ge skolelever en möjlighet till att återhämta sig från skolarbetet men ibland kan elever uppfatta måltidssituationen som stressande. Det är viktigt att måltidsmiljön i skolan fungerar väl för att skolelever inte ska behöva stressa under måltiden och få möjlighet att äta i lugn och ro.  Syftet med denna studie var att undersöka hur elever upplever matrasten i skolan. Om de upplever att de får tillräckligt med tid för att äta samt hur de upplever måltiden och måltidssituationen i skolmatsalen. Forskningsansatsen för den här undersökningen var kvalitativ och metoden för insamling av data är fokusgrupper. Data har analyserats som en innehållsanalys.  Målgruppen för undersökningen var högstadieelever i årskurs 7 och 9. Det är en klass från respektive årskurs som valdes. Studien har genomförts på en högstadieskola i en kommun i Sverige med ca 210 000 invånare.     Resultatet i studien visar att eleverna på högstadieskolan upplever att de har tillräckligt med tid för att äta vid matbordet men lunchrasten i sig är för kort. Måltidsmiljön i skolrestaurangen upplevs som väldigt rörig och stressande. Måltidssituationen upplevs mer stressig hos årskurs 7 eleverna än årskurs 9.  Slutsatsen är att eleverna behöver längre lunchrast och måltidsmiljön upplevs som stressig och bör åtgärdas av skolan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att genom ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv ta reda på vad elever i årskurs sex och åtta har för lunchvanor under skoltid och vad som kan påverka dessa. För att uppnå vårt syfte har vi valt följande frågeställningar: På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i studien? Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ? Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy angående lunchvanor ser ut? Metod Studien är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär och bygger på en enkät som undersökningsmetod.  Enkätundersökningen genomfördes i åtta klasser av totalt 177 elever i årskurs sex och åtta på två skolor i centrala Stockholm. Skolornas namn är fingerade till Ekorrens respektive Grävlingens skola. Resultat Ur ett övergripande perspektiv var det inte så stor skillnad mellan de olika skolorna, däremot kunde en tydlig skillnad ses mellan de olika årskurserna. De yngre eleverna tenderade att ha sämre matvanor än vad de äldre eleverna hade. Generellt har eleverna en oklar bild av de båda skolornas policy när det kommer till lunchvanor. De är inte många elever som är insatta i frågorna kring matråd, hur många maträtter som skolorna erbjuder samt tidsaspekten kring skollunchen. Slutsats Ur ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv kan en skillnad ses i vad eleverna har för lunchvanor när det kommer till skollunchen. De största faktorerna som påverkar elevernas lunchvanor är enligt vår studie skolmatsalens miljö,  tillgången till närliggande matalternativ och det sociala trycket ifrån omgivningen.

Inledning Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen, med syfte att konsumeras av människor, slängs eller går förlorad. Detta innebär att enorma resurser, som går till produktionen av livsmedel, går åt till ingen nytta. Om matsvinnet minskar skulle det innebära minskade utsläpp, lägre energi- och råvaruförbrukning och en minskad miljöpåverkan. Matsvinn är inte ett nytt forskningsområde, men det finns ett behov av fler studier som berör åtgärder för att minska det. En stor del av allt matsvinn i Sverige uppkommer i storkök och då framförallt i skolor, vilket leder till syftet med denna studie.   Syfte Syftet är att undersöka vilka metoder för minskat matsvinn som några utvalda gymnasieskolor använder sig av, personalens upplevelse av dessa metoder och deras tankar om förbättringsåtgärder.   Material och metod Intervjuer och observationer genomfördes i form av ett fokuserat fältarbete på fyra gymnasieskolor i Helsingborg. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Litteraturen i bakgrunden användes som ett analytiskt verktyg.    Resultat De metoder som skolorna använde sig av var: serveringssätt, tillvaratagande, utformning av sopkärl, kommunikation, tävling samt vägning och statistik. De förbättringsförslag som uppkom var bättre schemaläggning, förbättrad kommunikation mellan måltidspersonal och skolans personal samt undervisning om matsvinn.   Slutsats De metoder som upplevdes vara mest effektiva var mindre storlek på serveringsredskapen, tillvaratagande av mat, mindre sopkärl och vägning, medan smakskedar tycktes fungera sämre. Kommunikationen mellan måltidspersonal och skolans personal behöver förbättras för att underlätta matsvinnsarbetet. Undervisning om matsvinn kan vara ett sätt att involvera eleverna i arbetet. / Introduction About one-third of all food produced for human consumption in the world is either wasted or lost. This means that large amounts of resources, which are used in the production of food, are used in vain. If the food waste would decrease it would reduce the carbon dioxide emissions, lower the energy- and raw material consumption and reduce the environmental impact. Food waste is not a new area of research, however, there is a need for more studies that address methods for reducing it. A big part of the food waste in Sweden comes from large-scale catering establishments, especially from schools, which leads to the aim of this study.   Aim The aim is to study which methods a couple of upper secondary schools are using for reducing their food waste, the employees experience of the methods and their thoughts on measures of improvement.     Method Interviews and observations were carried out using focused ethnography in four upper secondary schools in Helsingborg. The collected data was reviewed using thematic analysis. The literature in the study was used as an analytical tool.   Results The methods used by the schools consisted of different ways of serving, re-using food, smaller garbage cans, communication, competition, and measuring and keeping track of the food waste.    Conclusion The methods perceived as most efficient were smaller sized serving tools, utilizing and re-using food, smaller garbage cans and measuring the food waste, while spoons used to taste the food before serving yourself was not considered as useful. The communication between the school and the kitchen staff needs to improve to facilitate the task of reducing food waste. Lectures about food waste could be a way to involve the students in the task.

Food production and consumption is causing environmental harm such as climate change and a decline in ecosystem services. Hence, a transformation of the food system is necessary for humanity’s future well-being. The public meal can be used as a tool for establishing healthy and sustainable eating habits at an early age and contribute to changed dietary choices in the future, yet few municipalities are prioritizing this opportunity. This study uses Södertälje municipality as a case to look at the change process of implementing a sustainable diet concept in preschools, schools, and gymnasiums, with the hope of acquiring knowledge and understanding useful for similar cases of transformation. Using a framework for deliberate social-ecological transformations and data primarily from qualitative interviews, I map the phases of transformation to better understand how agency and opportunity context have been used in navigating the process and identify possible opportunities going forward. Findings show the importance of political support, an integrated organization, and rooting new practices amongst the officials. The motivation and persistence of a key leader was crucial in navigating forward, and the process has been driven by several opportunities such as a political window of opportunity for change and the collaboration with a bridging organization in developing a food concept. It also shows how municipalities can have an important role in changing eating habits and how food-related norms and values can potentially shift and contribute to long-term food system change.

Syftet med den här studien är att granska styrdokument som berör den svenska skol- och måltidsverksamheten samt undersöka förutsättningarna för lärare och pedagoger att utifrån dokumentens visioner lära ut ämnet mat och miljö till skolelever. Fokus för denna studie har varit att jämföra hur statliga styrdokument faktiskt är applicerbara på barns beteende och upplevda verklighet samt vilka faktorer som är avgörande för utfallet.Valda metoder i studien är observation och tematisk analys. Totalt har tre styrdokument valts ut och analyserats. Utöver dokumentanalys har tre observationer genomförts på tre olika grupper som alla är elever i årskurs fyra. Utifrån studiens syfte har det insamlade datamaterialet analyserats med hjälp av tematisk analys.Resultatet visar att det finns en svårighet i att barn inte upplever verkligheten på ett liknande sätt som ansvariga tjänstemän som formulerar styrdokumenten gör. Hur skoleleverna faktiskt upplever sin vardag, sina åsikter och sina prioriteringar stämmer inte överens med visionerna i dokumenten. Arbetet med att fylla utrymmet mellan visioner och verklighet landar på pedagoger och lärare som spelar en avgörande roll. / The purpose of this study is to examine the governing documents that are related to the Swedish schooling and it’s food program and to investigate the conditions for teachers and educators to teach food and environment topics to students based on the documents vision. The focus of this study has been to compare how government control documents are actually applicable to childrens perceived reality as well as which factors are decisive for the outcome.Selected methods in the study are observation and thematic analysis. In total, three control document rolls have been selected and analyzed. In addition to document analysis, three observations have been made on different groups, all of whom are students in grade four. Based on the purpose of the study, the collected data material was analyzed using thematic analysis.The result shows that there is a difficulty in the fact that children does not experience reality in a similar way as the responsible officials who formulate the steering documents does. How school students actually experience their everyday lives, their opinions and their priorities does not match with the visions in the documents. The work of filling the space between visions and reality lands on educators and teachers who play and play a crucial role.