Den här uppsatsen redogör för en kvalitativ textanalys av svensk hemundervisningsdebatt mellan åren 2000 och 2015. Det empiriska materialet bestående av 17 insändare, debattartiklar och ledare från en variation av svensk dagsmedia har analyserats med hjälp av systematisk-logisk analys samt kritisk ideologianalys. Syftet med undersökningen är att analysera debatten. Resultatet visar att argument som förekommer i debatten kan sorteras in under fyra teman: Barnet och familjen, Hemmets plats i samhället, Skolans plats i samhället samt Samhällets grund. Resultatet visar också att argument för hemundervisning liksom argument mot hemundervisning förekommer i alla teman. De framkomna argumenten har via de fyra konstruerade temana analyserats i relation till två teoretiska begrepp, public good och private good. Diskussionen av undersökningsresultatet visar att argument inom de två förstnämnda temana tenderar att vara ”mer” private good medan argument inom de två sistnämnda temana tenderar att vara ”mer” public good.

Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur hemskolning motiveras av svenska föräldrar som emigrerat till Åland med sina barn för att undvika skolplikten. Föräldrarnas syn på den svenska skolan kan antas vara mycket kritisk eftersom den drivit dem till att flytta utomlands. Den skolsyn som föräldrarna ger uttryck för beskrivs med hjälp av Gert Biestas teori om skolans tre övergripande syften: kvalificering, socialisation och subjektifiering. Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer med sex hemskolande föräldrar boende på Åland. Materialet analyseras med utgångspunkt i VBF-modellen, vilket är en typ av statsvetenskaplig idéanalys. Därefter sorteras materialet utifrån Biestas aspekter av skolans syfte. Resultatet visar att föräldrarna som ingår i undersökningen anser att skolan i allt för hög grad betonar kvalificering och socialisation samt att subjektifieringsaspekten får för litet utrymme i skolans undervisning. Vidare ställer sig informanterna mycket kritiska till vad som kan kallas den dolda läroplanen och uttrycker även att det råder brist på barns perspektiv i utformningen av skolsystemet såväl som i skolans dagliga verksamhet.

I denna examensuppsats undersöker författarna hur erfarna studie- och yrkesvägledare arbetar med ungdomar med problematisk frånvaro. Studien är avgränsad till grundskolan och är baserad på semistrukturerade intervjuer. Under bakgrund och tidigare forskning har författarna använt sig av lagar, styrdokument, statliga utredningar, careershipteorin av Hodkinson och Sparkes och ett flertal andra studier. Resultatet av studien tolkar författarna utifrån litteratur och intervjuer att elevgruppen ofta känner utanförskap och undviker skolkontext då hemmamiljö känns tryggare. I vissa fall utvecklar eleverna på grund av utanförskapet psykisk ohälsa och social isolering. Dessa elever har ofta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kan ha problem både med skoluppgifter och sociala relationer. Det finns många olika vägar till mål men vissa elever har gett upp framtidsmål. De tror sig inte kunna nå till något mål för att de har negativa erfarenheter av att klara skolsituationer, har svårt att förstå olika sammanhang samt känner sig inte alltid delaktiga. Utifrån studien så ser författarna att en vägledares styrkor kan vara samtalsmetodik, ge motivation och att vara relationskapande. Många elever har utvecklat problematisk frånvaro under lång tid och problematiken kan eskalera till fler individuella problem i vuxen ålder. Kunskap om problematiken verkar i vissa fall vara begränsad på skolor och med det ser författarna att detta är en utmaning som drabbar elever, familjer och samhället. Utifrån denna studie så är några framgångsfaktorer relationsbyggande, tidiga individuella insatser utifrån elevens behov och samverkan mellan olika aktörer. Detta för att stärka självförtroende hos eleverna så de kan nå förståelse till sammanhang och utveckla valkompetens.

The aim of the study was to explore how professionals from school and social services experience cooperation aimed at children with problematic school absenteeism. The study did also intend to explore what opportunities and obstacles professionals experience in cooperation. Several studies show important key factors for good cooperation, such as established understanding and continuous communication. At the same time, studies show that practical cooperational work also can lead to obstacles, such as unclear division of responsibilities between professionals. Six interviews were conducted, three with professionals from school and three with professionals from the social services. The data material was then coded based on Thornberg´s (2012) theory whose purpose was to explore multi-professional collaboration between professionals within the school, based on two ideal types: synchronizing and desynchronizing. The emerging themes were then analyzed on the basis of Thornberg´s (2012) theory. The results of this study show that when cooperation occurs in actual mettings or through other kinds of communication, the interviewees experience that it often works quite well, which leads to synchronization. However, the study results alså show that there are various factors that complicates and counteracts the possibilities for cooperation, which tends to lead to desynchronization.

Sverige har en obligatorisk grundskola. Enligt skollagen så inträder skolplikten höstterminen det år barnet fyller 6 år. Problematisk skolfrånvaro är ett område som det finns mycket forskning kring medan forskningen omkring problematisk skolnärvaro är betydligt mindre omfattande. Innebörden av problematisk skolnärvaro i denna studie är att eleven är närvarande i skolan men inte deltar i undervisningen. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om problematisk närvaro i skolan hanteras på högstadiet. Hanteringen av problematisk skolnärvaro har belysts med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av fyra skolledare. Informanternas gemensamma upplevelse var att den problematiska skolnärvaron successivt har minskat under åren. Den problematiska skolnärvaron som fanns på informanternas olika skolor hanterades av elevhälsan och enligt studies resultat användes följande åtgärder i denna hantering; liten undervisningsgrupp, anpassad studiegång, resurspersoner och gemensamma raster.

Abstrakt Studien syftade till att belysa och problematisera hur normalitet och avvikelse konstrueras inom förskolans utbildning och vilka konsekvenser det får för övergången till (sär)förskoleklass för de barn som faller inom kategorin avvikande. Studien har en kvalitativ ansats, data genererades övervägande från fokusgrupper som bestod av förskollärare, barnskötare, verksamhetschefer och specialpedagoger alla med erfarenhet av uppskjuten skolplikt. Data genererades även utifrån dokument som bland annat bestod av pedagogiska kartläggningar och bedömningar av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Resultatet av fokusgrupperna visar att barn behöver inneha vissa förmågor och kunskaper inför övergången till den obligatoriska förskoleklassen samt att bristande kommunikativa och sociala förmågor ligger till grund för att ett barn anses vara i behov av särskilt stöd i förskolan. Resultaten visar även att de möjligheter och begränsningar för barns fortsatta utveckling och lärande i förskolan under den uppskjutna skolplikten är i hög grad beroende av de lokala förutsättningarna i miljö och organisation. I dokumentation av barns förmodade problematik synliggör resultaten ett bristperspektiv på individnivå. Sammanfattningsvis leder detta till en bristande likvärdighet i urskiljningen av barn inför eventuell placering i förskoleklass och de möjligheter som ges för de barn som blir föremål för uppskjuten skolplikt.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet.Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer. Jag har i min studie sett att då eleverna befunnit sig i situationer där vi pedagoger har haft ett reflekterande förhållningsätt till deras produktioner och det de gör i sitt skapande av dessa så har det blivit problematiskt för eleverna att reflektera över sina egna och andras tankar. Ett motstånd till oss pedagoger och till projektet har då funnits. Jag har också sett att då eleverna arbetat utan oss pedagoger närvarande så har ett annat klimat verkat uppstå, ett mer lustfyllt klimat som jag tycker mig se handla mer om deltagarkultur än om åskådarkultur. Jag har också sett hur dess fenomen och förhållningssätt går in i varandra. Det finns alltså inga helt klara uppdelningar kring deltagarkultur och åskådarkultur. De slutsatser jag diskuterar handlar bland annat om hur överenskommelser och förutsättningar spelar in i resultatet och i processen kring ett projekt av detta slag. Jag tar även in tertiärt lärande som ett möjligt sätt att genomdriva en meningsfull pedagogik i skolan idag.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad några muslimska flickor på grundskolans senare år, samt några lärarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker även mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. För att ta reda på detta har vi valt att göra intervjuer med sex lärarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor på grundskolans senare år, vilka tolkas hermeneutiskt.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarstudenterna anser att skolplikten är gällande, och att om eventuella konflikter skulle uppstå, bör de lösas genom diskussion med eleven i fråga, samt föräldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever några motsättningar mellan religionsfriheten och skolplikt, då skolan redan anpassat sig för att tillmötesgå alla. Vi har också uppfattat att lärarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte är vanligt. Vi tolkar lärarstudenternas svar som att skolplikten och religionsfriheten inte inkräktar på varandra. Även de svar vi fått från de muslimska flickorna tyder på detta.

Tidigare forskning om skolfrånvaro har gett kunskaper om bakomliggande orsaker och närvarofrämjande faktorer för skolfrånvaro. Från skolväsendet har det framkommit brister kring frånvarorapportering av elevfrånvaro. Internationellt sett har skolklimatet visat sig vara betydande för skolfrånvaro. Skolklimatet ska möjliggöra att elever utvecklas, skolan ska inkludera alla elever och synliggöra de elever som är i behov av stöd. Syftet med den här studien är att sammanställa hur skolfrånvaro beskrivs i den senaste nationella kontexten och hur skolfrånvaro kan tolkas med utgångspunkt från Bronfenbrenners ekologiska systemteori.  Vi har sammanlagt granskat sju nationella artiklar och dokument som handlar om skolfrånvaro. Analysen gjordes med hjälp av en innehållsanalys och studiens resultat har tolkats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Skolverket (2021) beskriver utifrån skollagen (SFS 2010:800) olika typer av skolfrånvaro: giltig, ogiltig och problematisk frånvaro. Det är grundskoleelevers rättighet och skyldighet att utbildas via skolväsendet. Skolplikten är enligt Arvidsson (2022), Arvidsson och Vesterberg (2020) och Forsell (2020) bunden till skolan som plats men med hjälp av distansundervisning skulle skolplikten även kunna uppfyllas av de elever som är skolfrånvarande. Skolfrånvaron är enligt Forsell (2020) komplext och kräver ett helhetsperspektiv. Skolväsendet behöver ha större kunskap om påverkansfaktorer kring skolfrånvaro för att kunna arbeta mer med preventiva insatser. Skolfrånvaro kan bero på skolklimatet, mobbning, familjesituation etcetera. Skolan har många utmaningar för att kunna trygga framtiden för den enskilda eleven då skolan har en avgörande roll för elevens utveckling av hälsa, trygghet och framtidstro. Engagerade vårdnadshavare kan vara en avgörande faktor för att främja skolnärvaro och motverka skolfrånvaro som exempelvis att vårdnadshavare ser till att sina barn går till skolan och gör sina läxor. Om grundskolan inte avklaras med fullständiga betyg kan eleven riskera framtida utanförskap och problem på arbetsmarknaden.