Livsberättelser handlar om människors personliga erfarenheter och upplevelser, vilket innebär att varje studie är unik. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar till skolvägrande barn skapar sina föräldraidentiteter utifrån den specifika kontexten att ha sina barn hemma i stället för i skolan. Hur kommer dessa föräldrars levda erfarenheter till uttryck? Vilka innebörder tillskriver de sitt föräldraskap? Hur kan föräldraidentiteter förstås utifrån denna kontext? Studien baseras på tre livberättelseintervjuer med föräldrar till skolvägrande barn med livsberättelse som forskningsansats, utifrån perspektivet som socialt situerade handlingar och identitetsframföranden. Varje intervju har transkriberats och resultat och analys har tematiserats var för sig. Föräldrarnas levda erfarenheter kom till utryck i form av förväntningar, kamp men även glädje och sorg. Innebörderna som framkom var att föräldraskap handlar också om att tillåta sig själv att vara en egen individ och inte bara förälder, vara barnets pedagog men också mentorskap och coachning. De föräldraidentiteter som kunde förstås utifrån föräldrarnas berättelser var många, men en del var tydligare än andra. Att inte räcka till kan förstås som det goda föräldraskapet, att se sina brister medan att inte ha något val handlar om att som förälder pausa sitt liv och kan förstås som en moralisk aspekt av föräldraskapet. Slutligen görs den reflekterande föräldraidentiteten möjlig genom berättelsen att med nuets kunskap kunna reflektera över det som har hänt och därmed kunna rekonstruera och dra slutsatser som inte var möjliga tidigare. Resultatet visar att det behövs mer forskning i ämnet där föräldrar får komma till tals men också att livsberättelse behövs som ett verktyg i arbetet med att demontera kulturella förgivettagna föreställningar om hur det är att leva med ett skolvägrande barn.

<p>Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att enligt socialsekreterarna kommer anmälan om skolvägran oftast från skolan och att socialsekreterarna upplever det som om anmälan görs i ett sent skede. Om inte den sociala utredningen visar att skolvägran orsakats av sociala brister hos eller kring den unge, anser socialsekreterarna att det inte ligger inom deras arbetsområde. Ofta förekommande insatser vid skolvägran har varit familjebehandling och kontaktperson. Socialtjänsten samarbetar ofta med barn- och ungdomspsykiatrin och med skolorna när barn och ungdomar skolvägrar.</p>

Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att enligt socialsekreterarna kommer anmälan om skolvägran oftast från skolan och att socialsekreterarna upplever det som om anmälan görs i ett sent skede. Om inte den sociala utredningen visar att skolvägran orsakats av sociala brister hos eller kring den unge, anser socialsekreterarna att det inte ligger inom deras arbetsområde. Ofta förekommande insatser vid skolvägran har varit familjebehandling och kontaktperson. Socialtjänsten samarbetar ofta med barn- och ungdomspsykiatrin och med skolorna när barn och ungdomar skolvägrar.

Problematisk skolfrånvaro har associerats med en rad olika negativakonsekvenser för individen såväl som för familjen, skolan och ävensamhället i stort. Strategierna för att hantera problemet och minska antaletfrånvarande elever är många och varierande. Syftet med dennalitteraturöversikt är att sammanställa och kategorisera de orsaker ochlösningar som anges i nordisk forskning. Studien är baserad på 12vetenskapliga, referentgranskade artiklar som berör varierande områden avämnet problematisk skolfrånvaro. Resultatet visar att problematiskskolfrånvaro är ett mångfacetterat problem som innefattar psykologiska,somatiska, sociala och strukturella faktorer. Studien bidrar med insikt i hurnutida forskning resonerar kring orsaker och lösningar till problematiskskolfrånvaro. Sammanvägningen av samtliga artiklar visade att störst fokushamnade på individ och interaktionsnivå.

Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro, hur de arbetar för att främja närvaro och åtgärda skolfrånvaro samt vilka möjligheter och hinder som personalen upplever i arbetet kring skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen. I studien genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt risk och skyddsfaktorer. Resultatet visar att skolfrånvaro påverkas av olika faktorer som återfinns både i skolan, hemmet, elevens sociala närmiljö och på en samhällsnivå. Skolorna strävar efter att bli en plats där alla elever ska trivas och ha en god relation till både andra elever och till personal samt att de ska få förutsättningar till att klara skolans kunskapsmål. En slutsats är att genom en medvetenhet kring elevers risk och skyddsfaktorer på olika nivåer möjliggörs det för personal på skolan att arbeta mer individanpassat vilket i sin tur kan leda till högre närvaro i skolan samt att fler elever når sina kunskapsmål.

No description available.

No description available.

Increasing attention is being paid to the phenomenon of school refusing behaviour. Schools and other professionals are actively working to improve student attendance however the demand for knowledge of how to work with long term absence is significant. Without proper insight the wrong actions might be taken and make the issue worse. The aim with this study is to investigate how the problems and working methods in regards to school refusal behaviour can be understood. The study is based on a literature review of 16 academic articles and the result present six main themes, central for the purpose of the study. By applying ecological development theory as well as risk and protective factor theory the study concludes that school refusal behaviour is a complex problem and the young person with school refusing behaviour needs to be holistically understood in respect to the specific life situation of the individual and risk factors need to be understood as cumulative. Proper timing and intensity of interventions are of great significance as well as interprofessional cooperation and having a good alliance with the family, all of which is concluded to be of difficulty. It is also found that school refusal behaviour to a greater extent should be considered a societal issue instead of merely an individual problem.

The aim for the study is to identify high school students’ perceptions of absenteeism. More specific the aim is to investigate their perceptions of the situations before, during and after the time they were absent. The chosen method for the study is phenomenography which includes qualitative semi-structured interviews. Six students currently in secondary school with a background of absenteeism have been interviewed. The interviews have been analyzed with an eight-step approach. The result of the study presents young students perceptions of circumstances that lead to and sustain their school absence and their return to school attendance. The findings in the analysis show that the informants perceive mental illness as a circumstance with major impact on leading to and sustaining school absence among the students. The mental illness is related to the students’ perceptions of social circumstances in and/or outside school and unmet needs in relation to school success. The perceptions of the circumstances that lead to and sustain attendance were related to a better mental health. Mental health was affected positively mainly by the circumstances related to social relationships and by the adaptations in the learning environment. However, the informants did not perceive better mental health as a key circumstance as explicitly as mental illness.

Bakgrund: Omfattande skolfrånvaro för s.k. hemmasittare kan innebära stora konsekvenser för eleven senare i livet och det kan kvarstå ända upp i vuxen ålder. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som Autism Spectrum Disorder (ASD) och Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en stor andel av hemmasittarna. Enligt Skolverket har alla elever oavsett funktionsnedsättning rätt till ledning och stimulans i skolan. Eleven ska utvecklas och utifrån sina egna förutsättningar ska de nå sin kunskapsutveckling. Skolan ska under lärarens ansvar och ledning erbjuda det stöd och den undervisningen eleven behöver för att nå läroplanens mål. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att underlätta för elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att delta i grundskolans undervisning. Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in genom att åtta semistrukturerade intervjuer gjordes med lärare som arbetar med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i en skolkontext. Resultatet har analyserats med tematisk analys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom det fyra teman: Lärarens komplexa roll i arbetet med elever med en NPF-diagnos, elever med NPF-diagnos individuella behov i centrum i lärarens arbete, organiserat arbete och teknik skapar trygghet för eleven, och vikten av kollegialt stöd och samarbete som viktiga i lärarnas arbete. Lärarna använder sig av strategier, tydliggörande pedagogik, analoga och digitala hjälpmedel i undervisningen för att underlätta för eleven med neuropsykiatrisk diagnos. Tydliggörande pedagogik och hjälpmedel i all ära är viktiga i undervisningen men det är lärarens relationsskapande till eleven med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som gör att eleven kommer till skolan. / Background: Comprehensive school absence for so-called Home sitting can have major consequences for the student later in life and it can persist right up to adulthood. Students with neuropsychiatric disabilities (NPF) such as Autism Spectrum Disorder (ASD) and Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are a large proportion of home residents. According to the National Agency for Education, all students, regardless of disability, have the right to leadership and stimulation in the school. The pupil will develop and on the basis of his / her own conditions, they will reach their knowledge development. The school must, under the teacher's responsibility and guidance, offer the support and teaching that the student needs to achieve the curriculum's goals. Aim: The overall purpose is to investigate how teachers work to facilitate students with a neuropsychiatric disability to participate in primary school teaching. Method: Qualitative methodology was used in the study and data were collected by eight semi structured interviews conducted with teachers working with students with neuropsychiatric disabilities in a school context. The result has been analyzed with thematic analysis. Results and conclusions: During the analysis, four themes of the teacher's complex role emerged, Focused on the student's individual needs, Security for the student and Collegial support as important in the teachers' work. Teachers use strategies, clarifying pedagogy, analog and digital teaching aids to facilitate the student with neuropsychiatric diagnosis. Clarifying pedagogy and aids in all honor is important in teaching but it is the teacher's relationship creation to the student with neuropsychiatric disability that makes the student come to school