Syftet med föreliggande studie är att undersöka några svensklärares uppfattningar om Chat GPTs påverkan på elevers textproduktion i svenskämnet. Materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio legitimerade svensklärare och har bearbetats enligt innehållsanalys. Resultatet visar att lärare anger att elever använder Chat GPT i varierande utsträckning, och att det finns skillnader mellan skolor och mellan klasser på samma skola. Det varierar också varför elever väljer att använda Chat GPT. Resultatet visar att lärarna har olika inställning till Chat GPT i svenskämnet men alla av de tillfrågade lärarna framhåller olika sätt hur verktyget kan användas både av lärare och elever. Konsekvenserna av elevers användande av Chat GPT är förändrade examinationsformer, och negativ påverkan på elevers läs- och skrivförmåga. Studiens slutsats är att det varierar i vilken utsträckning elever använder Chat GPT men utifrån studiens resultat kan man dra slutsatsen att det kan påverka elevers textproduktion negativt. Andra slutsatsen är att åtta av lärarna har kunskaper om Chat GPT men har däremot vaga kunskaper hur verktyget kan användas för att främja textproduktion.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att undersöka några elevers uppfattningar om sin språkutveckling. Studien har ett fokus på den enskilde individen och hur den uppfattar sin språkutveckling och sin förmåga att delta i samhället på olika sätt under tiden eleven läser SFI-studier på studieväg 1.  Arbetet har formats på det sättet att jag har intervjuat informanterna om deras skolbakgrund och vilken utveckling i målspråket de har gjort samt vilka resultat det har fått för dem som bosatta i Sverige. Arbetet belyser vad det innebär för några SFI-elever på studieväg ett att lära sig läsa och skriva på svenska samt vilka tankar det väcker hos dem. Metoderna som jag har använt mig av är kvantitativa djupintervjuer med sex SFI-elever på den skola där jag arbetade som SFI-lärare för att få svar på mina frågeställningar, men även litteraturstudier. Informanterna läser på SFI studieväg 1 i en SFI-skola i Sverige. De har börjat alfabetiseras under sina SFI-studier och därmed börjat att bygga upp grundläggande läs- och skrivförmåga. Resultat visar även att informanterna har skapat en annan språksyn och vilka möjligheter det kan innebära för dem. Genom att alfabetiseras har det även gett dem styrka att kunna klara sig själva ute i samhället utan en tolk och vågat använda det svenska språket i sin vardag och i samhället. Utifrån detta resultat dras slutsatsen att informanterna i min studie uppfattar att genom att utveckla sin läs och skrivförmåga på SFI-undervisningen öppnas nya dörrar för vidare utbildning och arbete. Informanterna blir mer delaktiga i samhället och de förändrar sitt sätt att tänka kring sig själva och det samhället som de är bosatta i. Informanter menar att de får tillgång till fler möjligheter i samhället, att de tar ett eget ansvar och att de får ett ökat självförtroende.

Birgitta Stjernström Cronberg (2022). Analogt och digitalt skrivande - elevers och speciallärares upplevelser.  Speciallärarprogrammet med specialisering språk-, läs- och skrivutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. I dagens svenska skola varierar skrivundervisningen, många skolor väljer att undervisa i läs- och skrivundervisning med hjälp av skiftande metoder till exempel traditionell skrivundervisning, ASL- Att skriva sig till läsning, blandade metoder och med en större mängd digital skrivundervisning. Tidigare forskning visar varierade resultat kring elevers skrivande och effekter av att skriva med olika skrivverktyg. Utifrån dessa aspekter är studiens syfte att beskriva erfarenheter och upplevelser för elever i årskurs 3 av att skriva analogt respektive att skriva digitalt och att beskriva speciallärares erfarenheter av att arbeta med elever i svårigheter och deras användning av olika skrivverktyg. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex elever från en skola och med fyra speciallärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Studiens resultat har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv som fungerat som ett redskap för att analysera och tolka informanternas svar och upplevelser i en kontext där kommunikationen mellan intervjuare och intervjuperson utgjort grund (Säljö, 2014). Centrala källor har främst varit förstahandskällor av resultat av forskningsstudier, forskningsartiklar och andrahandskällor som litteratur, inom områdena skrivande, lärande, sociokulturell teori, generellt och specifikt med specialpedagogiskt perspektiv. Den teoretiska grunden utgörs av den sociokulturella teorin. Empiri har sorterats med stöd av innehållsanalys. Resultaten visar att informanterna anger flera olika skäl till sina val av skrivverktyg, till exempel graden av arbetsinsats, uppgiftens utformning och syfte och samarbete med kamrater. Det sagda utgör grund för formulerande av teman. De teman som utkristalliserar sig i resultatet är: (1) Erfarenheter och upplevelser av olika skrivverktyg, (2) Erfarenheter av att skriva själv respektive tillsammans och (3) Inspiration för skrivande och följande tre teman har utkristalliserats från intervjuerna med personer med specialpedagogisk kompetens: (1) Erfarenheter av elevers användande av olika skrivverktyg, (2) Erfarenheter av gynnsamt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter och (3) Erfarenheter av elevers förtrogenhet med olika skrivredskap.

<p>Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England.</p><p>Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år.</p><p>På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen. Det finns bland lärarna en strävan efter att varje barn ska lyckas i sitt lärande. Undervisningen på den engelska skolan kan se olika ut från lärare till lärare. I flera klasser används ett språkljudsinriktat material som hjälp i läs- och skrivundervisningen. Med utgångspunkt i teori kan det tolkas som att lärarna utgår från ett syntetiskt synsätt där språkljuden ses som en viktig del i läs- och skrivinlärningen. Ett analytiskt synsätt blir dock också synligt i lärarnas sätt att tänka kring lärande.</p>

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England. Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år. På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen. Det finns bland lärarna en strävan efter att varje barn ska lyckas i sitt lärande. Undervisningen på den engelska skolan kan se olika ut från lärare till lärare. I flera klasser används ett språkljudsinriktat material som hjälp i läs- och skrivundervisningen. Med utgångspunkt i teori kan det tolkas som att lärarna utgår från ett syntetiskt synsätt där språkljuden ses som en viktig del i läs- och skrivinlärningen. Ett analytiskt synsätt blir dock också synligt i lärarnas sätt att tänka kring lärande.

<p>Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?</p><p>Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning. Sedan fortsätter det med den empiriska delen som är en djupintervju med en lärare vid namn Emmy (fiktivt namn) på en gymnasieskola i Småland. I resultaten, analysen och diskussionen i examensarbetet visas det hur en lärare har försökt att svara på frågeställningen ovan.</p><p>Den huvudsakliga slutsatsen är att läraren är flexibel och att hon har ett antal olika metoder att arbeta med när hon försöker öka sina elevers skrivförmåga i sin dagliga undervisning. Den här fallstudien visar också något av hennes syn på skrivundervisning inom svenskämnet på gymnasiet. Emmys teoretiska grundsyn ligger nära skrivprocessteorin som representeras av den svenska forskaren Siv Strömquist.</p><p>Det är omöjligt att dra några generella slutsatser om alla lärare bara på basis av en enda fallstudie. En försiktig tanke som dock uppstår i diskussionen är att det kan vara svårt att vara lärare, om man tittar på och lever sig in i Emmys bild av sin skrivundervisning. Några av hennes ledstjärnor är värdegrunden, den lokala kursplanen, skrivprocessteorin, en bra lärare–elev-relation, mycket läsning, textanalys, bra skrivuppgifter, tydliga uppgiftsinstruktioner, mönsterexempel, mycket skrivträning, nyttig textrespons, infärgning, goda råd till eleverna samt sist men inte minst humor och lust i skrivundervisningen. Allt detta ska leda henne framåt för att öka skrivförmågan hos eleverna.</p>

We have, based on recent studies, observed that pupil’s writing has deteriorated and their texts are often very similar to each other due to similar instructions. The purpose of this study is to understand how teachers in Swedish schools work with pupil’s writing development and if they use any kind of formative forms of expression in the process of becoming a successful writer. The study is based on three theories: a sociocultural perspective, literacy and multimodal teaching. This study is based on interviews with six teachers and focuses on their perspective on how they work with pupil’s writing development. The results of the study shows that teachers use variable ways of teaching, including formative forms and expressions, in order to reach out to the individual pupil and enhance their writing skills. Teachers point out that the use of different tactics, to be able to give the pupils an all-around preceptive, is still needed. Formative forms of expression motivate and extend pupil’s writing skills. When pupil’s individually write stories after dramatizing them together, their stories get a more detailed and expressive description than before because they have experienced the story with their bodies and minds in a different way than they normally do.

Elevers skrivutveckling är en central del av kursplanen för ämnet svenska, ändå prioriteras inte elevers skrivande i samma omfattning som elevers läsande. Därför vill vi i den här kunskapsöversikten fokusera på vad som påverkar elevers skrivande och vad som verkar skrivutvecklande. Vi vill i den här kunskapsöversikt skapa en djupare förståelse för vad forskningen påvisar inom området för skrivutveckling i grundskolans tidiga år. Syftet med kunskapsöversikten är att ge lärarstudenter och verksamma lärare överblick av delar av det vetenskapliga kunskapsläget för elevers skrivutveckling. I texten vill vi svara på vilka faktorer som kan bidra till att elevers skrivande utvecklas. Vi har i arbetsprocessen sök efter forskning via olika databaser och gjort en systematisk sammanställning och kritisk granskning av forskningsresultat. Vi har sedan analyserat de insamlade materialet och framställt en tematisk sammanställning av resultaten från olika forskningsstudier. Resultatet av kunskapsöversikten visar att elevers motivation till skrivande är en förutsättning för skrivutveckling och att användandet av digitala verktyg i undervisningen underlättar elevers skrivande. Kamratrespons och lärarstöd är bidragande för att utveckla elevers skrivande genom att eleverna får bearbeta sina texter. Det framkommer även att dramatisering av berättande texter kan vara en gynnsam metod för att skapa förståelse för hur en text är ett sätt att kommunicera. Sist lyfts att autentiskt material och autentiska uppgifter i undervisningen bidrar till att eleverna skapar förståelse för och om texters innehåll och syfte.

Studien syftar till att undersöka hur lärare arbetar med skrivförmågan i årskurs 4–6 och om de ser några skillnader inom skrivförmågan mellan pojkar och flickor samt hur de i så fall motverkar dessa skillnader. Nejman (2020) menar att skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor är ett av skolans största likvärdighetsproblem. Resultatet i studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med lärare som är yrkesverksamma och antingen undervisar eller har undervisat i svenskämnet. Resultatet diskuteras genom det sociokulturella perspektivet och vad tidigare forskning säger om ämnet. Undersökningens resultat visar att de flesta lärare i denna studie arbetar med genrepedagogik i klassrummet. Det visar också att lärarlegitimation spelar roll i relation till användandet av arbetssätt och metoder för skrivförmågan. En viktig faktor som nämns av flera av lärarna i studien är att läsning stärker skrivförmågan. Att det finns skillnader mellan pojkar och flickor inom skrivförmågan är något som både forskning och resultatet av intervjuerna visar, däremot är det få lärare som uttrycker att de använder sig av några arbetssätt i klassrummet för att minska dessa skillnader. Det som är av betydelse menar lärarna är klassrumsplaceringen.

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka fonologisk medvetenhet och skriftspråklig förmåga hos talande eller icke-talande barn, med lässvårigheter eller motoriska talsvårigheter. De huvudsakliga fynden i denna avhandling var: (1) För barn med lässvårigheter som befinner sig på en tidig nivå i sin läsutveckling bör intervention kring läs- och skrivförmågor fokusera på barnets svaghet snarare än styrkan vad gäller ordavkodning. (2) För barn med lässvårigheter hade såväl fonologisk som ortografisk intervention effekt på förmågan att läsa och skriva. Fonologisk intervention hade effekt även på barnen med lägst läsförmåga. (3) För barn med motoriska talsvårigheter var det signifikanta skillnader mellan de bästa och de sämsta läsarna vad gäller auditiv fonemdiskrimination och generella språkförmågor. (4) För barn med motoriska talsvårigheter hade fonologisk intervention effekt på förmågan att stava ord men inte på läsförmågan. (5) I en analys av nonsensord undersöktes stavfel hos en flicka med anartri. Fler stavfel återfanns i längre ord och en högre grad av fel återfanns i mitten av ord, vilket tyder på svårigheter med arbetsminne och med att segmentera ord. Fynden diskuteras i relation till fonologisk informationsbearbetning inom fyra delområden: fonologiska representationer, fonologisk produktion, fonologiskt minne och fonologisk medvetenhet. Talets betydelse för läs- och skrivförmågan är komplex. Även ett gravt avvikande tal kan ge fonologisk återkoppling och för barn med anartri tycks bristen på tal spela en viss roll. Denna avhandling har ett handikappvetenskapligt synsätt och bidrar till den övergripande förståelsen av fonologisk medvetenhet och skriftspråklig förmåga. Flera av fynden är direkt applicerbara i kliniska sammanhang. / The general aim of this thesis was to explore phonological awareness and written language in the presence and absence of speech in children with reading impairments and children with motor speech impairments. The main findings of the present thesis were: (1) For children with reading impairments who are at an early stage of reading development, interventions targeting reading and spelling should focus on their weakness rather than their strength in word decoding. (2) For children with reading impairments, phonological as well as orthographic intervention had effects on reading and spelling. The children with the lowest reading performance also showed effects of phonological intervention. (3) For children with motor speech impairments, significant differences were shown between low level readers and high level readers in the areas of auditory phoneme discrimination skills and general language skills. (4) For children with motor speech impairments, phonological intervention had effect on word spelling skills but not on reading skills. (5) In an analysis of non-word spelling errors of a girl with anarthria, more spelling errors were found on longer words, and a higher proportion of spelling errors were found in medial letter positions, implying deficit in segmentation of spoken words and working memory. The findings were discussed in relation to four subfields of phonological processing: phonological representations, phonological production, phonological memory and phonological awareness. The contributions of speech to reading and spelling are complex. Even a severely distorted speech can serve as a phonological feedback and for children with anarthria, the lack of speech does seem to play a role. The present thesis has a disability research approach and is a contribution to the overall understanding of phonological awareness and written language. Many of the findings are directly applicable to the clinical context.