Denna kunskapsöversikt syftar till att ge en inblick i vad det kooperativa lärandet kan ge för effekter på elevers läs- och skrivförmåga. Vårt fokus har legat både på vad lärarens roll har för betydelse samt hur olika gruppkonstellationer kan påverkar elever. Vi har även fokuserat på hur det kooperativa lärandet kan påverka elevers resultat inom läs- och skrivförmågan. För att få reda på vilka effekterna är har vi valt att analysera vad aktuell forskning säger om ämnet. En systematisk litteratursökning gjordes av forskning, mellan år 2000 och 2020 via databaserna Education Research Complete, ERIC via EBSCO samt Swepub resulterade i tio källor. Översikten redogör de tio källorna som vi har valt, deras syfte och deras resultat. I de källor vi använt oss av har vi funnit att det fanns olika kooperativa arbetssätt som var effektiva för elevers läs- och skrivutveckling. Det framkommer även att för att det kooperativa lärandet ska vara effektivt spelar lärarens struktur och stöttning en stor roll. Vidare anser vi att dessa tio källor inte är tillräckliga för att få en bred kunskap om ämnet, dock ger det en liten inblick i det kooperativa lärandets effekter på elevers läs- och skrivförmåga.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att skriva. Att skriva är en betydande förutsättning för framgång i skolan, vilket visar sig genom kunskapskraven. I slutet av årskurs 3 ska elever enligt kunskapskraven kunna skriva texter med läslig handstil och på dator, använda stor och liten bokstav, kunna använda skiljetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder. Det laddas ner miljontals appar i utbildningssyfte och som lärare är det svårt att veta vilka som bör väljas till undervisning då apparna ska förhålla sig till läroplanens kunskapskrav så att elever når upp till målen. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur appar är anpassade till svenskämnets kunskapskrav gällande skrivande och dels att undersöka hur Grahams (2020) teoretiska perspektiv och scaffolding syns i kunskapskraven samt apparnas funktion. En innehållsanalys av apparna ASL- skrivbok, Bokstäver med Mera, Författa med NE, Oribi Writer Edu och Skolstil 3 har genomförts för att bidra till den kunskapslucka som finns inom ämnet. Apparna syftar till att elever ska kunna ges möjlighet att utveckla sin skrivförmåga. Studiens resultat visar att samtliga undersökta appar är anpassade till svenskämnets kunskapskrav gällande skrivande och kan fungera som verktyg för att utveckla elevers lärande. De kan vara ett komplement och stöd i elevers tidiga skrivinlärning på olika sätt samt kan fungera som stöd för att elever ska nå upp till kunskapskraven. Utifrån resultat och de valda analyserna har slutsatser dragits som går att sammankoppla till redan befintliga teoretiska perspektiv.

Inriktningen för den här litteraturstudien är multimodala texter i lågstadieundervisningen, eftersom samhällets utveckling ställer nya krav på såväl undervisning som lärare. Syftet är att sammanställa hur användandet av multimodala texter behandlas i forskning inom yngre elevers språkundervisning. De frågeställningar som besvaras är: Hur påverkas elevers läs- och skrivförmåga av att läsa och skriva multimodala texter i årskurs F-3? Vilka eventuella utmaningar medför användandet av multimodala texter för lågstadielärare? Den teori som återkommer i litteraturstudiens resultat är sociokulturell teori. Det analyserade materialet består av både nationella och internationella studier, presenterade i form av vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling och ett bokkapitel. Resultatet visar att multimodala texter i undervisningen kan påverka utvecklandet av elevers läs- och skrivförmåga antingen positivt eller negativt, utfallet beror på lärarens kompetens och planering.

The two writers who wrote this paper are two students from Malmö University. We are studying to become primary school teachers. Our interest in the topic came mostly through our experience of digital storytelling and pupils' motivation in our schools where we have our internship. This paper is based on ten different studies about digital storytelling and the focus throughout the paper is to answer the following question: what kind of impact does digital storytelling have on pupils' motivation? Some keywords are important throughout the paper. These are digital storytelling, motivation, self-esteem, writing skills and language management. There have been field studies regarding digital storytelling within education and they are mostly based on groups between 22-30 pupils around the age of five to eleven years old. The purpose of the studies was to see if pupils’ motivation has increased. How long did the pupils devote themselves to write a story? The research resulted in up to three conclusions. The pupils seemed to become more motivated and could concentrate longer on the assignment by digital storytelling. They also improved their language skills and their writing abilities due to higher self-esteem and the novelty of using digital devices. If every teacher used digital storytelling, pupils might have better writing and language skills in all subjects.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på om det skett någon förändring mellan 1992 och 2005 när det gäller niondeklassares formella skrivfärdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklärare verksamma på högstadiet. Materialet till själva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser från 1992 års centrala prov och 40 uppsatser från 2005 års nationella prov. Statistik över fem språkliga normavvikelser fördes under uppsatsläsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa år, bildades åtta undergrupper utifrån kön och uppsatsomdömen. Resultaten visar generellt på en liten försämring av elevernas formella färdigheter. I urvalsgruppen flickor med högt uppsatsomdöme är försämringen dock stor. Av de normavvikelser som undersökts förefaller särskrivning och enkel/dubbelkonsonant vara de som försämrats mest. En möjlig orsak till försämringarna i allmänhet kan vara ändrade värderingar, i såväl läroplaner som i samhället i stort. Förr prioriterades den formella skrivförmågan högre; i dagens IT-kultur värdesätts snabbhet och innehåll högre.

Studien handlar om modersmålselevers skrivande ur ett elevperspektiv. Syftet med detta examensarbete är att få ökad kunskap om modersmålselevers skrivande genom att undersöka de specifika svårigheter som eleverna kan möta när de skriver på modersmålet. Vi vill också undersöka hur elever själv uppfattar sina skrivförmågan för att skapa en djupare förståelse för metodval som främjar deras skrivförmåga samt kan motverka skrivsvårigheter i ämnet modersmål.  Frågeställningarna som ska besvaras för att uppnå syftet är: Hur beskriver elever sin egen skrivförmåga? Vilka tekniker identifierar elever som förbättrar deras skrivförmåga? Vilka faktorer identifierar elever som försvårar deras skrivförmåga? Studien grundas i semistrukturerade intervjuer och har en kvalitativ ingång med en fenomenologisk metodansats. Vi har använt en intervjuguide vid intervjuerna som har spelats in, lyssnats igenom och transkriberats. Vi har analyserat studiens insamlade data av studien med hjälp av Ivaničs (2004) ramverk i Diskurser om att skriva och lära sig skriva. Detta ramverktyg är till för att användas som ett forskningsverktyg för att kunna skilja olika skrivdiskurser åt.  Resultatet av vår undersökning är uppdelat i tre olika delar: elevers egen uppfattning om skrivande, studietekniker som främjar elevernas skrivande samt skrivande och undervisning. Vidare upptäckte vi att eleverna uppfattade det självvalda innehållet i skrivandet som lustfyllt, vilket i sin tur ökade deras motivation för skrivuppgifter. Däremot fanns det några elever som var missnöjda med modersmålsundervisningens upplägg i skolan. Eleverna uttryckte att en timmes modersmålsundervisning per vecka var inte tillräckligt, och att heterogena klasser hindrar dem från att ha en bra interaktion och ett bra samarbete i klassen.

Educational research in the Nordic countries has for decades shown a gender-gap inknowledge. Girls perform better than boys, especially in reading and writing. This paper is asystematic literature study with a qualitative approach. Eleven peer reviewed articles havebeen analysed. The aim was to find out how middle school students in the Nordic countries’performance is affected by gender roles and inequality in the language subjects, with a focuson reading and writing skills in a possible opposite relationship to mathematics. The mainquestion in this study has thus been: How do gender roles affect boys' and girls' performancein the language subject? With the follow-up questions: What gender differences can we seebetween students in their reading and writing skills, as well as in an opposite relationship tomathematics? How do students experience the support in the language subject and are thereany gender differences? How do gender roles affect students' participation, autonomy andwell-being in school – what is the teacher's role? The results show that girls work moreefficiently at school than boys, both individually and in groups. The driving force seems to getgood reviews and grades. Additionally, they are disturbed by a messy environment in thesame way as boys. For boys, it is important that they experience the subject as fun. It has beenshown that teacher support outweighs socio-economic background and parents' education andis important for the student's well-being at school. There are norms and static positioning inthe school that both teachers and students follow, where boys are often expected to take anegative positioning. Girls receive support to a greater extent than boys. Girls also placegreater value on having a good relationship with their teachers, as well as their classmates.Nevertheless, boys are more afraid of exclusion and of being left behind. Therefore they usestereotypes such as "the male genius" as protection. PISA results show that girls performhigher in reading and writing tests, both in Nordic countries but also internationally. Boys runa greater risk of ending up among the 10% lowest achievers, as well as the lowest competencein fluent reading. Girls read more often for pleasure, and spend more time on doinghomework. However, there is no clear picture as to why this is so.

Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om hur utvalda undervisande lärare i årskurs 1–3 uppfattar och använder sig av digitala verktyg i svenskämnet för att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. För att uppfylla syftet har två metoder använts, kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att lärarnas inställning har betydelse för hur de digitala verktygen används. Lärarna använder dessa som ett komplement i språk-, läs- och skrivundervisningen. Resultatet visar även att hinder som hårdvarors kvalité, nätverksuppkoppling, utbildning och tillgången till en dator eller surfplatta per elev begränsar användandet av digitala verktyg trots att lärarna såg möjligheter med verktyget. Dessa möjligheter var bland annat möjligheten till individanpassning. Slutsatsen är att lärarna har en positiv inställning till att använda digitala verktyg mer i undervisningen, dock försvårar hindren i användandet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skrivförmågan ser ut hos några elever med svenska som modersmål i årskurs 2. Studien utgår från tio elevtexter som analyserats utifrån olika kriterier och en intervju med klassläraren samt en elevenkät som besvarats av 20 informanter. Slutsatserna som kan dras av studien är att eleverna ligger på olika nivåer vad det gäller skrivförmågan. Vissa elever har en god skrivförmåga och kan uttrycka sig varierat medan några elever skriver mindre varierat. Analys av elevtexterna påvisar däremot att de flesta eleverna behöver utveckla sin färdighet då det gäller skriftspråksregler. Det visar även att det endast är två elever som uppnår samtliga delar av de utvalda kriterierna. Elevenkäten visade att majoriteten av eleverna har en positiv syn på sin skrivförmåga. Resultatet som genererades från intervjun med klassläraren visade på att läraren arbetar med dator som ett verktyg för de elever som har skrivsvårigheter. Ett annat sätt som läraren använder för att främja elevernas skrivförmåga är att elever som kommit långt i sin skrivutveckling samarbetar med elever som inte kommit lika långt.

Sammanfattningsvis handlar denna studie om att undersöka hur mellanstadielärare i svenska arbetar med anpassningar i sitt klassrum, med fokus på hur de använder sig av digitala verktyg i sin undervisning för att ge alla elever möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Studiens övergripande syfte mynnar ut i två specifika frågeställningar. Den första berör hur svensklärare på mellanstadiet anpassar sin undervisning för att ge eleverna i klassrummet möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga genom digitala verktyg. Den andra handlar om vilka kunskaper svensklärare har i att göra anpassningar för att stötta elevernas utveckling i att läsa och skriva. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats där data kommer att samlas in genom observationer och intervjuer med verksamma svensklärare på mellanstadiet. / <p>svenska</p>