Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Introduction: Precompetitive emotions are important for team functioning, performance and satisfaction of being a team member. Social identity constitutes a necessary base for positive emotions (Lindwall et al., 2016). Limited research calls for further examination of the intensity and the directionality of precompetitive group-based emotions in team performance and the influence of different targets of social identity. Objective: To examine two levels of social identities and their influence on precompetitive group-based emotions and perceived directionality. Methods: Seventy-one Swedish senior football players (Mage = 25.35 ± 5.50 years of age) including both males (n = 36; Mage = 27.53 ± 5.63 years of age) and females (n = 35; Mage = 23.11 ± 4.40 years of age), completed an online survey including measurements of identification (Ray et al., 2008; Campo et al., 2019a) and I-PANAS (Thompson, 2007), with the additional inclusion of the direction scale (Jones & Swain, 1992). Results: Identification as a football player influenced precompetitive positive emotions (PE) toward opponents. Precompetitive PE toward both teammates and opponents showed a tendency to be facilitative for performance. Findings also showed gender differences for identification as a football player, precompetitive PE toward teammates and directionality of precompetitive PE and NE toward teammates. Conclusions: The present study further extends the importance of identification and group-based emotions in team sports and how group-based emotions affect team sport athletes. Coaches might adjust their communication to enhance identification of the team before and during competition and ultimately increase team performances. / Introduktion: Emotioner innan tävling är viktiga för lagets funktion, prestation och tillfredsställelse med att vara en medlem i laget. Social identitet är en nödvändig bas för positiva emotioner (Lindwall et al., 2016). Då det endast finns begränsad forskning krävs ytterligare undersökning av intensiteten och riktningen av grupp-baserade emotioner innan tävling i lagprestationer och dess påverkan av olika nivåer av social identitet. Syfte: Att undersöka två nivåer av sociala identiteter och deras inflytande på grupp-baserade emotioner innan tävling och dess riktning (påverkan) för prestation. Metod: Sjuttioen svenska seniorfotbollsspelare (Målder = 25.35 ± 5.50 år) med både män (n = 36; Målder = 27.53 ± 5.63 år) och kvinnor (n = 35; Målder = 23.11 ± 4.40 år) genomförde en online enkät innehållande mätningar av identifiering (Ray et al., 2008; Campo et al., 2019a), I-PANAS (Thompson, 2007) med den extra riktningsskalan (Jones & Swain, 1992). Resultat: Identifiering som fotbollsspelare påverkade positiva emotioner (PE) innan tävling mot motståndare. PE gentemot både lagkamrater och motståndare visade en tendens att främja prestation. Resultaten visade också könsskillnader för identifiering som fotbollsspelare, PE gentemot lagkamrater och riktning för PE och NE gentemot lagkamrater. Slutsats: Den aktuella studien utökar betydelsen av identifikation och grupp-baserade emotioner i lagidrotter och hur grupp-baserade emotioner påverkar lagidrottare. Tränare skulle kunna anpassa sin kommunikation för att höja lagidentifiering före och under tävling och slutligen förbättra lagprestation.

The aim of this study is to examine what kind of ingroup conversion prototypes the authors of Luke-Acts and the Gospel of John express through conversion narratives and conceptual metaphors. By analysing the works of the authors I find a range of expressions conceptualising the act or process of conversion to faith in Jesus. These expressions contribute to forming an comprehensive conversion narrative, which has part in forming and setting boundaries for the ingroup of believers towards the outgroup(s) of non-believers. The ingroup conversion prototype for Luke-Acts shows norms of outgroup love, merciful and generous actions as well as good works and inclusion led by the Holy Spirit. The ingroup conversion prototype in John sets up norms of transformation through baptism, ingroup love and a breaking with the darkness of the world. The aim is further on to examine how these prototypes correspond to the models of conversion presented by Lewis R. Rambo. The results show that Luke-Acts view of conversion corresponds both to the model of traditional transition and intensification. The Gospel of John, on the other hand, fits only in the model of traditional transition.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka varför gymnasieelever väljer att läsa kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Studien ämnar därigenom att svara på följande frågeställningar: Vad karaktäriserar gymnasieelever som väljer att läsa kursen? Vad uppfattar gymnasieelever som meningsfullt med att läsa kursen? Hur påverkar kursens utformning gymnasieelevers möjlighet att välja att läsa kursen? Metod Studien utgår ifrån en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju gymnasieelever, från två län, som valt och läser kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Intervjuerna har sedan behandlats med hjälp av en teoriledd tematisk analys, utifrån idrottshabitus, social identitet och meningsfullhet.  Resultat Det som karaktäriserar eleverna som valt att läsa kursen är att de har en stark idrottshabitus och de ser sig själva som fysiskt aktiva och idrottsliga personer, men även att de är kompetenta inom fysisk aktivitet och idrott. Samtliga elever har en stor erfarenhet av flera idrotter under sin uppväxt, har tidigt introducerats till idrott via familj och vänner och har en öppenhet för nya aktiviteter även under senare tonåren. Det eleverna ser som meningsfullt med kursen är möjlighet till rolig fysisk aktivitet som även kan underlätta och förbättra deras övriga skolarbeten, samtidigt som det är möjligt att få bra betyg i kursen i sig. Slutligen är kursen utformad på olika sätt vid gymnasieskolorna vilket ger upphov till olika förväntningar bland eleverna kring kursens innehåll. Studiens resultat tyder även på att kursens utformning skapar förväntningar på eleverna och att de elever som upplever sig motsvara dessa förväntningar även väljer att läsa kursen.  Slutsats Kursens utformning tillsammans med gymnasieelevernas tidigare sociala och idrottsliga erfarenheter är styrande i valet av kursen inom det individuella valet. Detta resulterar i att eleverna väljer kursen utifrån vad som passar för dem här och nu och att det kan skapa goda förutsättningar i deras tillvaro. Valet av kursen blir därav en del av elevernas hälsofrämjande beteende. / Aim The aim of this study is to find out why upper secondary pupils choose the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options. This study has three questions to answer: What characterizes pupils who choose the course? What do the pupils find as meaningful with the course for them? How does the design of the course affect the possibility for the pupils to choose the course?  Method Based on a hermeneutic epistemology, this study uses qualitative semi-structured interviews with seven upper secondary pupils, from two counties, who have chosen the course Physical education and health 1 – specialisation within individual options, to answer its questions. The interviews have been analysed by a theory-led thematic analysis with three theoretical concepts: sports habitus, social identity and meaningfulness.   Results The pupils who choose the course are characterized by a strong sport habitus and they define themselves as physically active and a sportsperson. They are also competent when it comes to physical activity and sports. The pupils have a wide experience of different sports and have been introduced to sports at an early age by family and friends. The pupils are also open to new physical activities. What the pupils find as meaningful with the course for them is the physical activity it can offer and that it is fun. What the pupils also find as meaningful is the possibility to ease and favor other schoolwork and the possibility to get good grades in the course. The design of the course differs from different upper secondary schools and the design creates different expectations among the pupils about what the course should contain and contribute to. The design of the course also creates an expectation of the pupils, which has the consequence that pupils who feel that they meet these expectations also choose to read the course. Conclusions The design of the course together with the social and sports experiences of the pupils do influence the pupils’ choice of the course. Also, the pupils chose the course because it can create good conditions in their lives, here and now. That choice therefore becomes part of the pupils’ health-promoting behaviour.

På senare tid har de uppmärksammade härjningarna och våldsamma metoderna som används av Islamiska Staten i Irak och Syrien (ISIS) bidragit till en ökad oro och diskussion om vad som får muslimska ungdomar ifrån väst att ansluta sig till sådana hänsynslösa organisationer. Mot bakgrund av detta ville jag undersöka vilka tankar och antaganden som konstruerar en muslimsk ungdoms världsbild avseende identitet och tillhörighet. Denna studie syftar därför till att uppnå ökad förståelse för hur fenomenet radikalisering kan relateras till identitetsskapande hos muslimska ungdomar och vilka processer i identitetsskapandet som kan utgöra en risk för vägen mot radikalisering. För att lyckas med detta har jag utfört semistrukturerade utforskande djupintervjuer med muslimska ungdomar i Malmö. Min avsikt med denna studie har inte varit att utgå från att alla muslimska ungdomar är, eller har potential för att bli radikaliserade. Min avsikt har snarare varit att utforska hur identitet och tillhörighet kan säga något om vägar (pathways) till radikalisering oavsett av religiös tillhörighet. För att analysera informanternas berättelser har begrepp och ramverk från Social identitetsteori använts. Studien påvisar en stabil grund för bi-kulturell identifiering med en svensk och en muslimsk kontext bland ungdomarna som ingått i denna studie. Samtidigt går det att spåra en kluvenhet i att på grund av sin religiösa identitet inte alltid accepteras fullt ut i alla sammanhang och en känsla av medialt utpekande av muslimer som grupp. Informanternas berättelser synliggör också en upplevd intern konflikt bland muslimska samfund då terrorism som utförs i islams namn tvingar medlemmar i gruppen att både internt och externt markera ställningstagande i frågan om religiöst motiverat våld och terrorism. Denna konflikt i kombination med ett upplevt utanförskap som svensk muslim kan i sig vara grunden för att vissa ungdomar vänder sig in i andra delar av den muslimska gruppen för att söka acceptans och bekräftelse. I denna process finner en del av dessa ungdomar radikala och extrema rörelser. Dessa rörelser är isolerade från omvärldens intryck vilket möjliggör för extremism att gro. När medlemmar inom en sådan grupp vill öka sin status kan beteende och handlingar eskalera vilket kan leda till våld och terrorism. Ett sätt att förhindra denna väg mot radikalisering av unga muslimer skulle således kunna vara att skapa förutsättningar för muslimska ungdomar att kunna känna tillhörighet i sina olika sociala identiteter som både svensk och muslim. / As the brutality and violent means of the Islamic state in Iraq and Syria (ISIS) has become evident a general concern and public discussion has emerged about what makes young Muslims from the Western world to join such devious organizations. In light of this I wanted to examine the thoughts and assumptions that constructs the feelings of identity and belonging of young Muslims in the city of Malmo. This study thus aims to create a wider understanding of how the phenomenon of radicalization can be related to identities of Muslim youth and how the processes of forming identity can compose a risk for the individual to find pathways to radicalization. To accomplish this explorative semi-structured interviews with young Muslims in Malmo was conducted. My intention with this study has not been to assume that all Muslim youth is, or has the potential to become radicalized. My intention rather has been to explore how identity and belonging can tell something about routes (pathways) to radicalization regardless of religious affiliation. To analyze the stories of the young Muslims who participated in this study concepts and frameworks from Social Identity Theory has been applied. This study shows that among the young Muslims participating in this study there is a stable basis for a bi-cultural identification with both a Swedish and a Muslim context. It is though possible to trace some ambivalence in the bi-cultural identity of these individuals as their experience as being Muslims e.g. their religious identity are not always compatible or fully accepted in all contexts. Additionally the participants also perceive that Muslims as a group is being publicly singled out and criticized by media. The stories also reveals a perceived internal conflict among Muslim communities as terrorism conducted in the name of Islam compels members of the Muslim group to both internally and externally mark position concerning religiously motived violence and terrorism. This conflict joint with the experience of exclusion among Swedish Muslim can potentially become the reason for some young Muslims to turn into the wide range of Muslim communities in search for acceptance and affirmation. In this process some individuals will find radical and extremist movements. The isolation these movements/groups experience from outside impressions then enables extremism to flourish inside the group. When members of such a group strives to improve individual status the behavior and actions of the group can escalate which in turn can result in violence and terrorism. Thus to avoid this pathway to radicalization the solution lies in creating conditions that allows for young Muslims to feel belonging and inclusion in their bi-cultural identities as being both Swedish and Muslims.

No description available.